Syftet med projektet är att fira fyrahundraårsjubileet av översättningen
och enligt Gove har King James Bibel haft ett ovärderligt inflytande på ”vår
historia, språket, litteraturen och demokratin”. Dawkins är villig att skriva
under på översättningens betydelse för det engelska språket och enligt honom
bör alla engelska skolbarn vara bekanta med bevingade ord som har sitt ursprung
i översättningen. Den som till exempel inte känner till uttryck som "salt of the
Earth", "through a glass darkly", and "no peace for the
wicked" är i det närmaste barbar, menar Dawkins. Däremot är han mindre
övertygad om att översättningen har haft någon som helst betydelse för
Storbritanniens demokratiska utveckling, ett faktum som bland annat Gove
framhåller. För att poängtera sin
ståndpunkt säger Dawkins: "I have heard the cynically misanthropic opinion
that without the Bible as a moral compass people would show no restraint
against murder, theft and mayhem. The surest way to disabuse yourself of this
pernicious falsehood is to read the Bible itself."
Om vi bortser från projektets religionspolitiska och utbildningspolitiska
aspekter är det intressant att lyfta fram röster som betonar att bibeln –
precis som andra heliga skrifter – också kan knytas till kultur- och
språkhistoria. I Sverige har till exempel poeten och musikern Evert Taube
(1890-1976) beklagat att svenskarnas kunskap om bibeln har gått förlorad.
Precis som Dawkins menade Taube att kunskap om bibelns språk och talesätt
(liknelser, sedelärande berättelser, ordspråk, etcetera) är avgörande om vi
vill förstå vår egen historia, litteratur och kultur. På ett liknande sätt blir
det till exempel svårt att förstå den egyptiske nobelpristagarens Naguib
Mahfouzs (1911-2006) romaner och noveller om vi inte känner till den faraoniska
kulturen och islams historieskrivning. Detta bör rimligtvis även stämma för
andra språk- och kulturområden som ligger utanför västvärldens och det
anglosaxiska språkets domän.
Dessa rapsodiska iakttagelser som givetvis bör illustreras med ytterligare
exempel visar på ett tydligt sätt att religionsvetenskap är något mycket mer än
endast studiet av ”religion”. Religionsvetenskap bör därför också ses som en
kulturvetenskap – det vill säga ett ämne som kan studera och belysa
religionernas kulturhistoria och betydelse för det sekulära samhällets kultur,
litteratur och historia. I en allt mer globaliserad värld blir det tydligt att
kunskaper i religionshistoria kan öka vår kulturkompetens och förmåga att
förstå vår allt mer komplexa omvärld. Kanske är det dags att damma av den tyske
religionshistorikern Max Müllers (1823-1900) kända devis: ”den som känner endast en
religion känner inte någon”.
Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet
Jag upprepar den här kommentaren:
SvaraRaderaEn kommentar om tekniken. Ordbehandlare hanterar oftast marginaljustering väl. Ord avstavas och tänjs ut så att det ser OK ut.
Webbläsare däremot avstavar inte alls som regel och saknar eknik för att på ett bra sätt tänja ut rader. Vänsterjustera därför era texter, så blir de mycket bättre för ögonen och då kommer deras innehåll vara enklare att sätta sig in i.
Jag ser på koden att marginaljusteringen följt med från Word och inte beror på bloggens kod. Således bör ni som skribenter tänka på detta när ni klistrar in texterna.
Tack lars! Men hur vänsterjusterar man då worddokument vid inklistring? Själv skriver jag oftast direkt i min blogg och hoppas således att texten blir läslig på skärmar och plattor och telefoner, men vad vet man med all denna diversifierade teknik. ytterligare fråga, beter sig dokument från open office likadant som från ms word vid inklistrande?
SvaraRaderaEller om man klistrar från exv google doc?
Mvh
Anders, författare
Göran Larsson skriver att religionsvetenskap också bör ses som kulturvetenskap. Borde den inte snarare integreras i idé- och lärdomshistoria? Religionen går inte att förstå utanför den allmänna idétraditionen, lika lite som idétraditionen är oberoende av religion.
SvaraRaderaHej Henrik! Roligt att du kommenterar. Inom forskarvärlden finns det de som menar att religion kan studeras inom alla områden och inte nödvändigtvis vid en specifik institution som heter religionsvetenskap, men de finns också de som betonar att religion skall vara ett eget ämne. Vid Göteborg är till exempel religionsvetenskap ett ämne som studeras tillsammans med idéhistoriker och litteraturvetare och vid andra universitet kan det se ut på andra sätt. Fortsätt gärna att kommentera/ Göran
SvaraRadera