onsdag 18 juli 2012

Buddhism i svensk Sommar


Det populära programmet Sommar i Sverigs Radio P1 har i år innehållit flera anspelningar på buddhism. Det är, föga förvånande, svenska bilder av buddhism som förmedlas. Få asiatiska buddhister – trots att de är i stark majoritet – kommer sällan till tals i media, istället är det konvertiter eller sympatisörer till buddhism som oftast intervjuas eller uttalar sig.

Som tidigare noterats här på bloggen har buddhism som religion en positiv aura; människor är generellt mycket positivt inställda till vad man uppfattar som en fredlig religion. SOM-rapporten tar fasta på attityder i samhället till olika fenomen, men vad som inte diskuterades i rapporten var den religiösa praktikens inverkan på människor och på samhället. Meditation fungerar ofta som en inkörsport till buddhistiskt engagemang för konvertiter. 
En svensk som ville fördjupa sitt engagemang och blev buddhistisk munk i Thailand, är Björn Lindeblad. Idag pratar han i sitt Sommar-program om sin väg från finansvalp till egendomlös buddhistmunk.

Ett intresse för buddhistisk meditation, behöver emellertid inte innebära ett fördjupat religiöst engagemang eller intresse för buddhism som religion. En intressant aspekt av detta är att många som kommer i kontakt med buddhistisk meditation uppfattar meditationsövningarna som sekulära metoder som kan användas för att förbättra sitt välmående - och inte som religiösa metoder.
Som få andra religioner har meditationsmetoder plockats upp från buddhistiska traditioner och populariserats så till den grad att de nu letat sig in i olika behandlingsmetoder i svensk sjukvård. Mindfulness har kommit att få medicinska användningsområden och används för att behandla bland annat återkommande depressioner och stressrelaterade problem. Men även utanför sjukvården saluförs mindfulnesskurser som ett led i självutveckling och stresshantering. Mindfulness har kommit att framstå som en universalmetod som leder till bättre nu-närvaro och bättre relationer som okritiskt hyllas. I sitt Sommar-prorgam lyfter psykologen och författaren Jenny Jägerfeld emellertid fram flera viktiga kritiska invändningar mot mindfulness.

Mediabilden av buddhism kanske långsamt är på väg att förändras för att kunna nyanseras och diskuteras kritiskt.

Katarina Plank
Fil dr, religionshistoriker verksam vid Göteborgs universitet

5 kommentarer:

  1. Hej Katarina

    Tack för din text! Blir dock nyfiken när du skriver att det har rest "flera viktiga kritiska invändningar mot mindfulness" - vilka är dessa? Kan du inte också skriva en text om dessa invändningar?

    /Göran

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Göran,

      Tack för påpekandet. För att kort sammanfatta: Jenny Jägerfeld vänder sig mot att mindfulness förs fram som ett universalmedel, och att människor utan kvalificerad utbildning menar sig ha kompetens att lära ut detta för att behandla psykologiska problem. Hon menar också att ett av ledorden bland mindfulness-förespråkarna, acceptans, inte alls är att eftersträva i vissa situationer. En del faser i livet kräver värderande ställningstaganden för att man som människa ska kunna må bra på lång sikt (som att bryta upp från ett destruktivt förhållande, istället för att "acceptera" situationen).

      Jägerfelds hållning ligger i linje med hur Anne-Christine Hornborg diskuterar baksidorna av lekmannaterapier och coaching (se separat inlägg). Jag återkommer säkerligen till den kritiska diskussionen om mindfulness framöver. Tills dess kan jag hänvisa till min bok Insikt och närvaro - akademiska kontemplationer kring buddhism, meditation och mindfulness (Makadam förlag, 2011), där jag ingående diskuterar nutida mindfulness och för en kritisk diskussion bland annat om acceptans.

      Med vänliga hälsningar
      Katarina

      Radera
  2. Tack Katarina för bra inlägg - lyssnade på Björn Lindeblads sommarprogram - fascinerande livshistoria! Tråkigt med sjukdomen han fick.
    En annan fråga - var på en föreläsning av Mattias Gardell och sade sig ha statestik som visade att buddism är den mest våldsamma religionen(med Japanska domedagssekten som värsta exempel) - stämmer detta? Finns det vetenskapligt stöd för detta? I så fall torde svenskarnas positiva bild vara mkt långt från verkligheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Xenolith,

      Tack för din kommentar. Samma fråga ställdes när jag skrev det förra inlägget om Buddhismens positiva aura bekräftad i SOM-rapport. Om du läser kommentarerna där hoppas jag du får ett tillräckligt nyanserat svar på din fråga. http://religionsvetenskapligakommentarer.blogspot.se/2012/07/buddhismens-positiva-aura-bekraftad-i.html

      Med vänliga hälsningar,
      Katarina

      Radera
  3. Här kommer så ett inlägg om terapeutiska tolkningar av mindfulness: http://religionsvetenskapligakommentarer.blogspot.se/2012/07/mindfulness-i-terapeutisk-tappning.html

    Med vänlig hälsning
    Katarina

    SvaraRadera