Den
stora majoriteten svenska zoroastrier har en liberal religionssyn och betecknar
själva zoroastrismen som en livsbejakande filosofi eller som ett etiskt
förhållningssätt. Den liberala grenen inom zoroastrismen söker sig tillbaka
till troslärans ursprung, religionsstiftaren Zarathustra och hans Gāthā-sånger,
och utformar på denna grund en etisk livshållning och andlig vägledning som
genomsyras av religionens grundprinciper, tankens upplysning och individens
frihet. Den liberala zoroastrismen betecknas därför ibland som ”gathisk” och är
dominerande bland iranska zoroastrier i kontrast till den konservativa grenen
som har sitt starkaste fäste bland Indiens parser och i synnerhet hos det
parsiska prästerskapet. Skillnaden mellan liberaler och konservativa kommer
exempelvis till uttryck i synen på konvertering och kvinnliga präster (mobeder).
Medan prästerskapet i Iran försvarar konvertering och så sent som i fjol upptog
den första gruppen kvinnliga präster i församlingen motsätter sig de parsiska
prästerna bägge dessa fenomen av olika sociala och ekonomiska skäl. Det bör
påpekas att de konservativa till skillnad från de liberala saknar stöd i
religionens grundkällor för sitt ställningstagande i dessa frågor. Det är
anledningen till att blandäktenskap är utbredda i de zoroastriska miljöerna i
Indien och att konvertering är allmänt accepterad utanför prästkretsar.
Att
konvertering är en het fråga framstod tydligt vid mitt besök i Kurdistans Zarathustriska
församling. Enligt föreståndaren Andaz Hwaize har flera
hundratals personer hört av sig efter invigningen och framfört önskemål om att upptas
i församlingen. Han menar att de flesta kurder i Sverige betecknar sig som ”kulturella
zoroastrier” men att de tills nyligen inte haft kännedom om att zoroastrismen är
en levande religiös tradition. Det ligger alltså närmast till hands att
beskriva det uppvaknade intresset för zoroastrismen bland kurder som en latent
längtan efter kulturell autenticitet som nu även kommer till uttryck i andlig
form. Den kurdiska folkkulturen genomsyras av seder, föreställningar och
talesätt som har sina rötter i de zoroastriska förfädernas tro och livsmönster.
Detta märks inte minst i folkfromhetens vördnad av naturen och i nationella högtider
som newruz, men också i sufiernas sånger och betoning av glädjens
betydelse. Andaz Hwaize påpekar att de perser och kurder som från och med
mitten av 600-talet omvändes till islam väl förstod hur annorlunda den nya semitiska
religionen var i förhållande till förfädernas tro och att detta även återspeglas
i språken. På persiska och kurdiska kallas islams gud än i dag Khodā, vilket är
det medelpersiska ordet för ”härskare”. Han menar att islams gudssyn i grunden
ger uttryck för förhållandet mellan slav och härskare (arab. ʽabd och rabb)
i kontrast till zoroastrismen som ser människan som Guds vän och medhjälpare (yār,
ett nyckelbegrepp också inom iransk sufism).
Foto: Åsa Furuhage, Sveriges Radio
Foto: Åsa Furuhage, Sveriges Radio
Hwaize
talar varmt om zoroastrismens framtid i Sverige och gläds över att så många
ungdomar är aktiva i församlingen. Templet är öppet för alla och han framhåller
att svenska är det gemensamma språket för församlingens medlemmar. Man håller
regelbunden gudstjänst med läsning ur Gāthā, och musik och sång är viktiga
inslag. I främre delen av församlingsrummet brinner den heliga elden (kurd. agir,
jfr. agairi ”eldtempel”) som vördas som en symbol för sanning, renhet
och upplysning. Zoroastrier sjunger gärna sina böner framför elden på samma
sätt som en kristen ber framför ett kors eller en ikon. Benämningen
”elddyrkare” om zoroastrier är alltså lika felaktig som det vore att kalla
kristna för ”korsdyrkare”. I templet kommer man att fira de zoroastriska
högtiderna och arrangera kurser, föreläsningar och aktiviteter inom olika områden.
Hwaize framhåller kunskapens och förnuftets betydelse inom religionen och anser
att objektiv kunskap om olika religioner och världsåskådningar är nödvändig för
att vara en fullvärdig zoroastrier i vår tid:
Man kan bara bli zoroastrier genom ett medvetet val som bygger på förnuft och kunskap. Zoroastrismen är valfrihetens religion. Valfriheten är den högsta och mest värdefulla uppgiften vi har som människor eftersom den står i förbindelse med vårt samvete.
Valfrihetens
princip är faktiskt så central i zoroastrismen att man anser att ingen människa
automatiskt föds in i religionen, utan varje individ måste i stället tillägna
sig denna tillhörighet genom ett aktivt val i form av en invigningsrit som
äger rum när han eller hon uppnår myndig ålder (dvs. femton år, av hävd och
enligt antika texter).
Det
finns många skäl som talar för att det nya zoroastriska templet kommer att lyckas
med uppgiften att bära fram den nya zoroastriska renässansen i Sverige. Stockholms
zoroastriska förening,
som leds av den iranske dataingenjören Farshad Varahram, har flyttat in i templets
lokaler och en bokutgivning med information om olika aspekter av zoroastrismen på
svenska, kurdiska och persiska är planerad. Man håller medvetet en öppen profil
och välkomnar alla oavsett religiös eller etnisk bakgrund som är nyfikna på och
intresserade av Zarathustras etiska budskap om individens frihet, rättskänsla
och väg till lycka. För visst är det fascinerande att detta enkla men samtidigt
djupsinniga budskap, för första gången förkunnat för drygt 3 000 år sedan i nordöstra
Iran, har överlevt historiens prövningar och hot om utplåning, och fortsätter
att verka inspirerande i vår tid.
Ashk Dahlén
Forskare, Kungliga
Vitterhetsakademien och Stockholms Universitet
Hej betyder khoda verkligen härskare eller överjaget alltså inre jaget ?
SvaraRadera