Tidningen
Dagen
rapporterade nyligen att en kristen kyrka attackeras förra fredagen av en mobb
på hundratals demonstranter i staden Mardan, Pakistan. Attacken skall ha utlöst
av den kontroversiella Muhammad-filmen, en film som de kristna i Mardan hade
tagit avstånd från. Polisens slappa agerande i samband med attacken kritiseras starkt av den lutherska biskopen Peter Majeed och han menar
att det är ett skämt att myndigheterna endast sände fem polismän att skydda de
kristna i Mardan. Attacken har också fördömts av pakistanska myndigheter.
Den
tragiska händelsen i Mardan är en sorglig illustration av att det framför allt
är lokala samfund som drabbas hårdast av globala händelser. Anti-muslimska
filmskapare som lever i västvärlden blir sällan själva föremål för den vrede
som kan utlösas av deras provokationer. På samma sätt kommer förmodligen även
de våldsamma demonstrationerna och övergreppen i Nordafrika, Mellanöstern och
Pakistan att drabba framför alla muslimer i västvärlden och vi kan utgå från
att dessa händelser kommer att användas för att uttrycka kritik mot islam. Medan kristna minoriteter drabbas i Mellanöstern, Asien och Afrika drabbas muslimska minoriteter i västvärlden. Men
liknande tendenser är även tydliga när det gäller konflikter i Palestina
och Israel. Händelser som exempelvis kan kopplas till israeliska myndigheters agerande kan
ofta utlösa anti-semitiska attacker vilket drabbar judiska minoriteter i västvärlden. Gång på gång tycks lokala,
isolerade och icke-representativa eller marginella händelser utlösa en global vrede som ofta
drabbar oskyldiga människor som inte har haft någon inblandning eller ens
sympati med de som vill provocera.
Samtidigt
som religionskritik är en viktig förutsättning för ett öppet och demokratiskt
samhälle illustrerar diskussionen ovan att dagens globala media ofta bidrar
till att sprida och försvåra internationella konflikter och att relationen mellan de som har makt och de som saknar makt är avgörande. Medan det tycks vara
relativt lätt att skapa en konflikt är det desto svårare att stoppa en negativ
våldsspiral. Att år, månader och timmar av dialog, diplomati och
konflikhantering kan grusas av en amatörmässig film som laddas upp på nätet är
en sorglig baksida av dagens allt mer global, medialiserade och våldsamma värld. Som
religionsvetare innebär dessa processer stora utmaningar och behovet av
tolkning och analys är stor.
Göran
Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet.
Jag kollade Wiki. Där påstås att hela Madandistriktet hade 1,46 miljoner innevånare 1998. Säg 1½ miljon idag. Några hundra personer som bär sig illa åt är inte ens en promille vilket alltså inte i sig indikerar någon massrörelse. Däremot att det finns smågrupper som av påstått religiösa skäl kan bli våldsamma och ställa till elände. Men det kanske rör sig om samma sorts människor som de invandrargrabbar i Sverige som strular till det för sig och sedan flyr in i religionen? Småkriminella som tar sitt beteende med sig in i den religiösa sfären alltså.
SvaraRaderaOrdet 'kritik' är knepigt. Kan vi tala om 'de judisk-kritiska nazisterna'? Varför skall hatgrupper slippa undan genom att kalla sig 'kritiska'? - En annan mening med 'kritik' tror jag är 'undersökning' (om jag förstått Kant rätt, vilket jag inte garanterar!). I den meningen blir religionskritik snarare en helst opartisk undersökning av vad religion innebär ur olika synpunkter oavsett om resultatet, och det är väl de som ni religionsvetare håller på med?
Hej Björn
RaderaTack för din kommentar. Vad som menas med kritik är ett intressant och viktigt ämne - skall försöka och se om vi inte kan få in något inlägg om detta på bloggen. Vad som orsakade oroligheterna i Madan är oklart och media är allt för knapphändig med informationen. Min poäng är dock att lokala grupper drabbas av konflikter som sker på en helt annan plats i världen och som de inte har något med att göra. Dessa effekter är också synliga oberoende av vilken religiös grupp som vi än studerar. Det tycks finnas ett globalt mönster i dessa frågor.
/Göran