Ett flertal tidningar (till exempel Expressen
och GP)
rapporterar idag på basis av Nyheterna TV4 Kalmar att Stagneliusskolan i Kalmar har blivit utsatt för en omfattande skadegörelse.
Vandaliseringen omfattar bland annat en skylt som hängts upp på skolan med
texten "Arbeit
macht frei" - samma textrad som mötte fångarna i flera av de nazistiska
koncentrationslägren under andra världskriget. Kättingar hade också låsts fast
i matsalsdörrarna till skolan och en docka hade hissats upp i mast på skolans
tak. Förutom detta har byggnaden också täckts med klotter. Enligt medias
rapportering har händelsen rubriceras som hets mot folkgrupp och skadegörelse.
Rapporteringen är dock knapphändig
och det framgår till exempel inte om den upphissade dockan skall föreställa någon
eller något och det sägs inget explicit vad klottret innehåller för symboler
eller texter. Men på Nyheter
P4Kalmars hemsida ges dock några fler detaljer och här kan vi bland annat läsa
att delar av klottret var skrivet med grisblod och att texterna anspelade på
nazism. Orsaken till vandaliseringen tycks ha att göra med en förestående match
i rugby mellan
två av Kalmars gymnasieskolor, Stagneliusskolan och Lars Kaggskolan.
Huruvida
klottret och vandaliseringen endast skalla ses som ett "upptåg" inför
den kommande matchen mellan skolorna är oklart, men rubriceringen hets mot folkgrupp
tyder dock på att vandaliseringen kan ses som ett fall av anti-semitism. Uppenbarligen
har rektorn för Stagneliusskolan tröttnat på de oroligheter, motsättningar och
"upptåg" som matchen har gett upphov till. Från att ha varit något
roligt, busigt och lustfyllt har de senaste årens matcher mellan skolorna mest
handlat om förnedring och vandaliseringen har fått bägaren att rinna över och
det har blivit dags att markera att utvecklingen inte accepteras av skolan
enligt rektor Jan
Fredriksson. Huruvida rättsväsendet bedömer vandaliseringen som ett fall av
anti-semitsm återstår att se och vi har där anledning att återkomma till fallet i
Kalmar.
Göran Larsson, professor i
religionsvetenskap, Göteborgs universitet
Utan att uttala mig i detta specifika fall - finns det inte en tendens att reducera sådana här och liknande händelser genom att hänvisa till 'religion'? Att i analysen undvika komplexa sammanflätande omständigheter, för att istället retoriskt och politiskt använda 'religion' som en förklaringsmodell. Och då menar jag inte att denna aspekt borde tas bort - men kommer vi verkligen åt problematiken om det endast är 'religion' som åberopas?
SvaraRaderaJulia:
SvaraRaderaMin personliga uppfattning är att det knappast alls finns någon sådan tendens. Det lär för svenska förhållanden snarare vara tvärtom - muslimers antisemitism förklaras vanligen genom referens till händelserna i Palestina/Israel, dvs förklaras i politiska termer. Med tanke på den här bloggens namn borde den satsa på att belysa det religiösa perspektivet och dess återverkningar på det svenska samhället. Det gör man ingen annanstans.
Men händelserna i Kalmar är knappast verk av muslimer.
Tack för bra synpunkter. Håller med om att kopplingen till religion är svag i detta fall och det är oklart hur händelsen skall tolkas.
Radera/Göran