Anders Borg om religion

Som vi har rapporterat i flera inlägg på bloggen har religion varit ett återkommande diskussionsämne under Almedalen i Visby. I ett seminarium arrangerat av Humanisterna kunde vi till exempel läsa i tidningen Dagen hur finansminister Anders Borg ser på religion. Förutom att ge sig in på en krånglig diskussion om sekularism och statens förhållande till religion uttalade sig Borg framför allt om frågor som rör islam och muslimer i Sverige. Tillskillnad från Utbildningsdepartementets imam-utredning (SOU 2009:52) som inte gav något ensidigt stöd för en svensk imamutbildning öppnar Borg för att det skulle vara möjligt för staten att hjälpa muslimer att bygga moskéer och etablera imamutbildningar. Finansministern menar att ett sådant stöd skulle kunna hindra att ”wahabiterna, saudierna och andra mer extrema grupper” kommer in och tar över. Ett uttalande som har väckt flera starka reaktioner i sociala media. Medan vissa har menat att Borg äntligen har insett problemet med så kallade extrema politiska tolkningar av islam menar andra att uttalandet skall ses som ett exempel på att moderaterna tillåter islam och muslimer att ta över Sverige. Borgs stöd blir enligt detta synsätt ett exempel på en tilltagande islamisering och uttryck av politisk korrekthet.

Huruvida ett ökat stöd till muslimska grupper i Sverige är ministerns privata åsikter eller om dessa tankar och planer är förankrade i regeringen återstår att se. Det är dock klart att ministern inte håller med Utbildningsdepartementets utredning om imamutbildningar. I denna utredning fastslås till exempel att staten bör vara konfessionsneutral och att det vore fel att inleda ett nära samarbete med någon religiösgrupp eftersom staten sedan år 2000 har fått ett förändrat förhållande till Svenska kyrkan. Etableringen av en svensk imamutbildning är också kantad av praktiska problem och det är tveksamt om en sådan utbildning skulle uppnå de syften som staten eftersträvar. Men det är kanske så att en ny attityd till imam-utbildningar håller på att växa fram i regeringen efter Uppdrag gransknings kritiska reportage om brister i svenska moskéer som vi har rapporterat om här på bloggen.

Trots att Borg uppmärksammar det faktum att muslimska kvinnor som bär huvudduk har extra svårigheter att komma in på arbetsmarknaden är det anmärkningsvärt att ministern tycks argumentera för att problem endast finns på muslimernas sida. Självklart kan religiösa attityder förhindra kvinnors deltagande i utbildning och samhället – ett faktum som i och för sig inte endast gäller för muslimska grupper. Men det är desto mer förvånande att frågor om diskriminering och exkludering av muslimer på arbetsmarknaden helt lyser med sin frånvaro i Borgs resonemang. För en diskussion om religiösa minoriteters svårigheter på arbetsmarknaden se till exempel mitt tidigare inlägg om Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) här på bloggen.

Mot denna bakgrund kan man undra hur väl insatt Anders Borg de facto är i frågor som rör religion och staten. Hans resonemang kan, även om det inte är hans avsikt, spela i händerna på de grupper i samhället som hyser anti-muslimska uppfattningar. Invandrares svårigheter att komma in på arbetsmarknaden kopplas uteslutande till kultur och religion medan strukturella problem nedtonas. Men samtidigt som Borg tycks resonera att individen går före kollektivet och strukturen menar han att det är riktigt att stödja gruppen – i detta fall den muslimska gruppen. Hur ministern får ihop dessa motsatta uppfattningar återstår att se och vi får kanske anledning att återkomma till dessa frågor i samband med nästa budgetproposition. 

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet