Oavsett
att tron på andar, demoner och olika former av onda krafter är ett återkommande
fenomen i religionshistorien är detta ett ämne som sällan diskuteras i det
offentliga. Kanske anser vi att dessa föreställningar tillhör en svunnen tid
eller populärkulturens domäner. Vem kommer inte ihåg de hårresande scenerna
ur filmen Exorcisten där en ung Max
von Sydow driver ut en demon ur Linda Blair. Filmen är en dramatisering, men de
uppmärksammade fallen i mars och april i Borås
2012 vittnar om att tron på andeutdrivning faktiskt förekommer i dagens Sverige. Med hjälp av påtvingad fasta, slag och elkablar genomfördes exorcism på två unga kristna flickor.
Även
om fallen i Borås är isolerade och våldsamma händelser råder det ingen tvekan
om att många troende faktiskt anser att onda respektive goda krafter har
betydelse för människors väl och ve. Till exempel är föreställningar om andens
gåvor (som yttrar sig i form av bland annat tungomålstal och en förmåga att
hela sjuka) etablerad bland många pingstvänner och markusevangeliet kapitel 9, vers 14-29 kan vi också läsa om hur Jesus driver ut en demon ur en ung pojke. Men dessa trosföreställningar
är dock inte unika för kristendomen och liknande föreställningar återfinns i de
flesta religioner. Utan att fördjupa oss i ytterligare exempel är det viktigt att
pausa och understryka att det finns olika uppfattningar och synsätt bland
troende när det gäller andar. Medan vissa präster till exempel tolkar
förekomsten av demoner och onda andar på ett symboliskt sätt är andra övertygade
om deras realitet. Metoderna för att skydda sig mot och fördriva destruktiva
krafter kan också variera inom samma religiösa tradition. Utdrivning med hjälp
av ritualiserad exorcism är en metod, men andra religiösa ledare kan istället
rekommendera bön eller samtal med psykologer. Men var går gränsen egentligen för
tron på andar? Är en bön om skydd eller snabb återhämtning från sjukdom exempel
på tron på goda respektive onda krafters inverkan på världen? Eller skall dessa
föreställningar främst reduceras till psykologiska processer och behov hos oss
människor? Eller är dessa föreställningar en form av pseudovetenskap som har
förenats med något som vi har valt att kalla religion?
Oavsett
hur vi besvarar dessa frågor är det intressant att ta del av en intervju med Jörgen
Jörgensen från Åbenrå i Danmark som är präst i danska folkekirken som nyligen
publicerats i Dagen. Efter att ha varit
med i ett teveprogram om andar, poltergeist och satanism har Jörgensen
blivit flitigt anlitad för att driva ut andar ur hem som upplevs vara hemsökta.
Han beskriver sin praktik för tidningen Dagen
på följande sätt:
- När jag är övertygad om
att det är något demoniskt på gång håller jag en liten andakt i huset. Normalt
läser jag ur psaltaren 91, som berättar om Guds beskydd. Sedan ber jag för
människorna i huset och för deras situation, berättar Jörgen Jörgensen.
- Sedan befaller jag dem
som inte ska vara i huset att lämna rummet i Jesu namn, till den plats som är
förberedd för dem. Till slut gör jag korstecknet och efteråt får de ett kors
att hänga på väggen.
I psaltaren 91
kan vi bland annat läsa att ”Han skall befalla sina änglar
att skydda dig var du än
går”. Denna bibeltext kan ses som en slags
skyddsformel eller bön som kan läsas i svåra situationer. En liknande funktion
återfinns till exempel i Koranen, sura
113 som också betonar att de troende skall söka skydd hos gud. Detta
är endast två exempel på att människor i alla tider har sökt skydd från det som
upplevs som ont och destruktivt. Men hur kommer det sig då att dessa centrala
tankar och föreställningar inte tycks vara speciellt välkända eller diskuterade
i det offentliga. En möjlig förklaring är att moderniteten har förpassat
religion till den privata sfären. Att uttrycka en tro på att det finns onda
respektive goda krafter i världen och att människan kan försöka att påverka
dessa genom att tillämpa olika former av bön och ritualer rimmar dåligt med
en ökad tilltro på naturvetenskapliga förklaringar och det moderna samhällets
framväxt. Religion blir på detta sätt reducerad till det privata och om
religionen skall ta någon plats i det offentliga blir den hänvisad till frågor
som handlar om etik och värdegrund. Två områden som teologer mycket väl kan
diskutera utan att refererar till eller vara beroende av en tro på onda och
goda krafter i världen. Etik och värdegrundsfrågor handlar ju om människors
agerande och därmed blir dessa förenliga med en modern och rationell värld.
Om
dessa förklaringar stämmer – vilket vi givetvis kan diskutera – är det
intressant att fråga sig varför präster som Jörgensen från Danmark blir
efterfrågad. Hans åsikt och metod förknippas ju med något som anses rimma
dåligt med det moderna danska samhället. En förklaring är att föreställningar
om andar, demoner och paranormala fenomen kanske är mer vanligt förekommande än
vad vi vanligtvis tror – något som vissa undersökningar tycks peka på. Både
inom nyandliga strömningar och bland många så kallade invandrare är
föreställningar om onda och goda krafter i högre grad levande och därför är det
inte konstigt att tala om dessa uppfattningar bland släkt och vänner. Denna öppenhet inför andar och demoner skiljer sig med andra ord från det övriga samhället där man antigen inte tror på dessa fenomen eller så talar man inte om dem. Men andra
forskare menar istället att vi skall söka förklaringen i det faktum att
populärkulturen i allt högre utsträckning har kommit att intressera sig för
frågor som rör magi och paranormala fenomen. Arkiv X, Harry Potter och Twilligt
är bara några exempel på populärkulturella böcker, filmer och teveserier där
vedertagna naturvetenskapliga sanningar utmanas och ifrågasätts till förmån för
alternativa förklaringar. Kanske är det så att populärkulturens flört med en
viss typ av religiösa föreställningar om onda och goda krafters inverkan på oss
människor har skapat utrymme för präster som Jörgensen. Kanske dessa media har
gjort det mer accepterat att tala om onda och goda krafters eventuella inverkan
på oss människor. Men vad är det som kommer först? Är det teologer som den
danske prästen som driver på denna utveckling eller är det kommersiella medias växande
intresse för magi, andar och spöken som ligger bakom en ökad efterfrågan på
paranormala fenomen?
Göran
Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar