fredag 27 juli 2012

Ramadan, OS och elitidrott III


Mer än 3.000 muslimska idrottare förväntas delta i Olympiska Spelen som inleds idag, även om arrangörerna säger att det är omöjligt att veta hur många av dessa som fastar från mat och dryck. Dock är allt väl förberett för de som väljer att fasta. Fastande idrottare kan t ex beställa "Bryta-fastan-förpackningar", fyllda med dadlar, vatten och energikakor och matsalen kommer att vara öppen dynget runt så att alla fastande kan äta sohor, morgonmåltiden som intas strax före soluppgången.

Den ständigt återkommande frågan är dock om det verkligen är lämpligt för idrottsmän och kvinnor att tävla eller träna om de fastar under ramadan? Under 2009 tillsatte den internationella olympiska kommittén (IOK) en nutritionsarbetsgrupp för att undersöka hur fasta påverkar idrottsprestationer. Ett forskarlag, ledda av Ron Maughan, professor i sport- och motionsnutrition vid Loughborough University, har analyserat mer än 400 artiklar om ramadan och sport. De har publicerat sina resultat i British Journal of Sports Medicine. Slutsatsen i rapporten är: "Fasta med kort varaktighet eller oregelbundna karaktär har liten eller ingen effekt på hälsan eller prestanda hos de flesta idrottare ... att iaktta ramadan har bara begränsat negativa konsekvenser för tränings- och tävlingsförmåga."

Maugan säger i en intervju till The Guradian att de flesta tenderar att ta förgivet att prestandan påverkas negativt av ramadan, men det är inget ovanligt att idrotta under ramadan. Maughan säger att "De flesta människor som fastar under ramadan, oavsett om de är idrottare eller inte, har fastat  under flera år. De vet hur man ska klara av det och hur långt deras kroppar kan gå. På så sätt är det säkert."

Många muslimska deltagare har dock valt bort att fasta, om t ex Abdul Buhari. Han har fastat under Ramadan sedan 12 års ålder, men i år kommer han inte att göra det. Buhari, är ​​en av Storbritanniens främsta diskuskastare. Han har beslutat att inte riskera sin OS prestation genom att avstå från mat eller vatten.

In en intervju säger han: "Det var ett väldigt svårt beslut eftersom jag har fastat hela mitt liv under ramadan - det är otroligt viktigt för mig, men om jag fastart kommer det att bli omöjligt att stanna i toppform och prestera på min högsta nivå under de olympiska spelen." Han säger. "Jag tror Gud är förlåtande, och jag ska ta igen varenda dag jag har missat." Han planerar att fasta senare under året.

Buhari väger 127 kilo. Han äter sex måltider om dagen och dricker sex liter vatten en vanlig dag. Under de år han har tränat under ramadan har han gått upp extra tidigt för sohor för att äta en variation av långsamma kolhydrater från t ex gröt, grovtbröd och sötpotatis, men även bruntris och pasta. Till detta har han druckit massor av vatten och elektrolyter förebygga kramp. När han på kvällen har brutit fastan har han upprepat processen. "Visst, ibland har jag känt mig törstig, men i slutändan var min var min motivation. Jag kunde använda den för ta mig igenom dagen", säger han.

Många av de idrottare som avstår från att fasta under OS har liksom Buhari sagt att de kommer att ta igen fastan under någon annan del av året samt att de under de dagar de avstår från att fasta ska skänka pengar till fattiga. Roddaren Mo Sbihi har till exempel beslutat att ge 60 måltider om dagen till fattiga för varje dag han avstår att fasta han. Han kom fram till den här lösningen efter samråd med muslimska lärda i Marocko, varifrån hans pappa kommer. I mer konkreta termer innebär detta att han kommer att ge mat till 1 800 personer till en ungefärlig kostnad av £ 2000.

Mo Sbihi
 Jenny Berglund, Lektor i religionsvetenskap, Södertörns högskola



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar