När den ryske konstnären Petr Pavlovsky ställde
sig utanför Kazan-Katedralen i Sankt Petersburg med hopsydda läppar för att
protestera mot arresteringen av det ryska punkbandet Pussy Riot ingrep polisen.
Som vi har skrivit om tidigare här
på bloggen har Pussy Riot genomfört en protestspelning i en kyrka med syfte
att ifrågasätta vad som uppfattas vara Putins odemokratiska styre och bandet
kommer att hållas i arrest till och med 2013 enligt media.
Till skillnad från den ryska staten valde Pavlovsky att jämföra bandets aktion
med den bibliska berättelsen om hur Jesus driver ut månglarna ur templet enligt
Svenska
Dagbladet. En symbolisk jämförelse som talar sitt tydliga språk och som
visar på hur många människor i Ryssland tycks se på Putins styre.
Ur ett religionsvetenskapligt perspektiv är både
Pavolvskys performance och Pussy Riots spelning ett exempel på hur religion kan
användas för att ifrågasätta den rådande ordningen. I dessa artisters ögon
tycks det vara viktigt att utmana och debattera makten genom att antingen
anspela på religion som i Pavovskys fall eller genom att inta och ta över ett
heligt rum; en kyrka i Pussy Riots fall. Men som vi tidigare har skrivit om här
på bloggen kan religion också vara ett sätt att etablera makt och ordning.
I Ryssland har till exempel ledare inom den Ortodoxa kyrkan som biskop Kirill
av Moskva allierat sig med och sanktionerat Putins styre. Därför blir det extra
problematiskt när bilder dyker upp i media på biskopen där han bär ett mycket
exklusivt och dyrt armbandsur trots att han säger sig stå på de fattigas sida
och att han har utpekats som en etisk kompass för Ryssland. Dessa exempel visar
på ett tydligt sätt att religion och religiositet kan användas både för att
ifrågasätta och legitimera makt. Som Andres
Lokko skriver i Svenska Dagbladet
är fallet Pussy Riot också ett exempel på att kombinationen religion, politik
och musik har en stor sprängkraft och en god potential att både engagera och
mobilisera massorna och väcka maktens vrede och avsky. Som religionsvetare har
vi stor anledning att följa den framtida utvecklingen i Ryssland.
Göran Larsson, professor i religionsvetenskap,
Göteborgs universitet
Det kanske går lättare att komma undan med ostyrig kritik om man lanserar sig som "helig dåre", sådant har väl en tradition i Ryssland? Fast jag vet inte om det fanns kvinnor bland de heliga dårar som störde ordningen förr. Annars har väl den ryska kyrkan alltid varit i statens tjänst (utom mellan 1917 och 1941 när den helt var ute i kylan)?
SvaraRaderaHej Björn
RaderaTack för ditt inlägg. Kopplingen mellan kyrka och stat har varit påtaglig i hela Europas historia och här är den ortodoxa kyrkan i Ryssland inget undantag. Reaktionerna på Pussy Riots aktion visar att det inte är lättare att komma undan även om man anspelar på religion. Känner inte till på rak arm om det finns några kvinnliga "heliga dårar" men jag återkommer om jag hittar något om detta. Kanske någon annan läsare har mer kunskap om detta område?
/Göran
Björn och Göran
RaderaAnita Goldman har skrivit en bok som heter Guds älskarinnor, om kvinnliga mystiker inom olika religiösa traditioner. Denna kanske kan vara till vägledning. En märklig sak med denna bok är emellertid att islam får representeras av en man, Hafiz. Detta trots att vi har kunskap om relativt många muslimska kvinnliga mystiker, främst genom en medeltida hagiografisk samling av al-Sulami som finns översatt till engelska, Early Sufi Women. Det specifikt ryska materialet kan jag inte, men det vore intressant med tips om någon har.
Mvh
Simon