Bilden av islam, då och nu

Igår kväll lyssnade jag på en föreläsning av Pål Levin, doktorerad i Internationella relationer och föreståndare för det nyblivna Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Titeln på fördraget var Islam och Europas identitetskriser och utgick från hans bok Turkey and the European Union: Christian and Secular Images of Islam. Föredraget arrangerades av Föreningen Svenska Istanbulinstitutets Vänner.

Levin pekade på två olika föreställningar om islam och muslimer, som går tillbaka till 600-talet och med viss kontinuitet sträcker sig in i vår egen tid. Å ena sidan, menade han, finns bilen av islam som Guds straff. Dessa föreställningar, som var framträdande inte minst hos Luther, har ett själv- och samhällskritiskt drag. Orsaken till muslimernas härjningar menade man stod att finna i det egna beteendet, i ett avfall från den sanna läran.

Det andra narrativet – som Levin menar att vi tydligt finner bland annat hos Voltaire – är mer offensivt. Här utmålas islam som en barbarisk religion och muslimen som dum, våldsam, och översexuell. Som en fiende att bekämpa. Detta känner vi igen i den samtida högerextrema och islamofoba diskursen.

Båda dessa föreställningsvärldar och narrativ är närvarande i samtida europeisk identitetspolitik och i relationen till Turkiet, menar Levin. Kanske handlar inte negativa bilder av islam och muslimer – i diskussionerna om Turkiets eventuella medlemskap i EU – så mycket om islam och muslimer, utan mer om Europa och européer? Vad är europa? Vad utmärker en europé? Vad vill vi att dessa utmärkande drag ska vara?

Simon Sorgenfrei

Doktorand i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

Omtvistad ny EU-kommisionär - en fråga om religion?

Utnämningen av Tonio Borg till Maltas nya EU-kommisonär har väckt heta känslor och debatt på nätet och inom EU. I samband med utfrågningen inför sitt nya jobb lovade Borg att leva upp till Europas förväntningar på honom. SvD uppger att han skall ha sagt:

"Jag lovar att vara ärlig och uppriktig med er, inte lova det ouppnåeliga utan bara det som kan göras. Jag ska arbeta oberoende, objektivt - och framför allt europeiskt..."

Maltesern har framför allt kritiserats för sin syn på abort, homosexualitet och skilsmässor och den svenska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) har bland annat liknat Borg vid en ”dinosaurie” och ”homofob” i en uppmärksammad intervju som bland annat har publicerats på Youtube enligt SvD. Wikström menar att EU måste säga nej till Borg eftersom han står för en föråldrad "syn på sexuell och reproduktiv hälsa" och därför är han inte bra för EU enligt Wikström. Efter sin kritik har dock Wikström fått ta emot dödshot och kränkande mail.

Huruvida Borg är ärlig i sitt avståndstagande från den kritik som har framfört mot honom är omtvistad och ord står mot ord. Men om vi lämnar denna fråga är det uppenbart att till exempel tidningen Världen idag har en annan syn på Borg än Wikström. Kritiken mot Borg framställs i detta sammanhang som en hetsjakt och en "aggressiv kampaj" riktad mot framför allt katoliker. Utfrågningen av Borg ses därför som en illustration av att EU är motståndare till vad som uppfattas vara "traditionella kristna värderingar" enligt tidningen Världen idag.  Istället har "Hbt-lobbygrupper, pro choice-aktivister och humanister i Europa [...] laddat det tunga artilleriet för att skjuta Borg i sank" enligt tidningen Världen idag. Utan att fördjupa oss i detta resonemang visar debatten som har följt efter Borgs nominering att det dels finns olika uppfattningar om vad som är EU:s grundläggande värderingar och dels olika uppfattningar om vad som är konfliktens orsaker. De attityder som till exempel framförs i tidningen Världen idag visar att vissa kristna kan tolka Borgs åsikter som legitima och att de kan ses som representativa för ”traditionella kristna värderingar” (ett synsätt som tycks delas av Världen Idags skribenter), men detta är en ståndpunkt och slutsats som många kristna i till exempel Sveriges skulle ha svårt att skriva under på. Ur detta perspektiv är debatten en bra illustration av det faktum att kristna också tolkar sina traditioner på en mängd olika sätt.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet