Tidningen
Dagen
rapporterar att sexton personer som tillhör Amishfolket står inför rätta i den
amerikanska delstaten Ohio efter att ha utfört en skäggattack där
meningsmotståndare fått sina skägg avklippta. Attacken rubriceras som ett
hatbrott.
Orsaken
till övergreppen är oklara, men attackerna tycks handla om interna motsättningar,
hämnd och disciplinering av meningsmotståndare inom olika grupperingar inom
Amish. Samtliga av de anklagade sägs tillhöra och följa ledaren Sam Mullet som
till skillnad från andra grupper tycks bejaka vedergällning och hämnd mot de
som bryter mot ledarens disciplin enligt tidningen Dagen. Dessa åsikter är inte vanliga och Amish förknippas
vanligtvis med icke-våld. Detta är dock inte den första ”skäggattacken” och
media har tidigare rapporterat att kvinnor har rakat av håret på sovande män och
att män har fått sina skägg rakade och klippta med häcksaxar i
samband med inbrott i meningsmotståndares bostäder.
Amish
är en del av den så kallade anabaptistiska rörelsen som syftar på det grekiska
ordet för att döpa om. Döparrörelsen som går tillbaks till 1500-talets
reformrörelser förkastar barndop och betonar istället att dopet skall ske i
medveten ålder. Ur ett religionshistoriskt perspektiv kan dessa
tankeströmningar sägas vara föregångare till flera av dagens frikyrkor som
också framhåller vuxendop.
Den
så kallade skäggattacken i USA visar på ett tydligt sätt att yttre attribut som
klädsel och skägg ofta förknippas med religiösa rörelser som Amish. Att beröva
en Amish hans skägg kan därför ses som en tydlig markering att personen inte
uppfattas som en ”äkta” troende. Samtidigt är attackerna viktiga påminnelser om
att religiöst motiverade hatbrott inte endast är begränsade till judar och
muslimer. I Sverige har till exempel Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sedan ett
par år valt att komplettera anti-semitiska och islamofobiska brott med
kategorin anti-religiösa brott. Att förödmjuka och förnedra religiösa
motståndare genom att beröva dem yttre attribut som förknippas med deras
religion är ett effektivt sätt att ifrågasätta och förminska sin motståndare.
Ur dessa perspektiv illustrerar attackerna i USA att religiösa praktiker ofta
handlar om vem som har tolkningsföreträde och auktoritet att belöna och straffa
meningsmotståndare.
Göran
Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet