torsdag 10 mars 2016

Fundamentalistisk ateism?




Här kommer lite tips på intressanta texter för religionsvetenskapligt intresserade!


I understreckaren ”Scientismen tolererar bara sin egentro” (2 mars) skriver Jonna Bornemark, docent i filosofi på Södertörns högskola, om scientism och nyateism:


En replik från Christer Sturmark, ordförande i förbundet Humanisterna, finns här: Humanisterna vill motverka islamofobi


Den kanadensiske sociologen Stephen LeDrew som är verksam vid Uppsala universitet och som har skrivit boken The evolution of atheism: The politics of a modern movement, svarar i sin tur här: Visssorts ateism är blind för social ojämlikhet” och därefter följer en kommentar av Bornemark.



4 kommentarer:

  1. Vilken är den vanliga religionsvetenskapliga beskrivningen av fundamentalism?

    SvaraRadera
  2. Intressant att LeDrew och Bornemark anser det ok att dra slutsatser om gruppen ateister utifrån ett mycket litet antal utvalda personer. Undrar om deras kolleger på Uppsala Universitet och Södertörns högskola hade låtit dem komma undan med motsvarande slapphet om det hade gällt en religion istället?

    Ateism innebär olika saker för olika personer konstaterar LeDrew, men hur vet han att det finns någon korrelation alls mellan ateism och det han kritiserar, exempelvis socialdarwinism? Ateism kanske inte är en faktor överhuvud taget om man ser på en större population? Socialdarwinism-liknande ståndpunkter kanske snarare är kopplat till högerkonservatism?

    Att Dawkins så ofta använder evolutionsteori som förklaring beror, beror detta troligen främst på:
    a) att han är ateist?
    b) att han är evolutionsbiolog?

    Lawrence Krauss har dissat filosofin, ja. Men en annan ateist, Daniel Dennet, höll definitivt inte med. Påverkas detta beteende troligen mest av:
    a) att båda är ateister?
    b) att den ene är fysiker och den andre filosof?

    Både Bornemark och LeDrew tillmäter ateismen något slags förklaringsvärde, trots att deras anekdotiska exempel inte alls räcker för att hävda ett sådant. Det finns i själva verket "lokala" faktorer med betydligt större förklaringsförmåga. Man kan också fråga sig om det är så att vissa ateister får stor uppmärksamhet just för att de gör särskilt hårt formulerade uttalanden...?

    För den som gör hälsostudier om effekten av träning är det självklart att man måste ta hänsyn till sådant som om personen röker. För en kriminolog som jämför olika grupper är det självklart att man måste ta hänsyn till socioekonomiska variabler.

    Men för Bornemark och LeDrew räcker det med ett par anekdotiska exempel, och sedan kan man strunta i alla andra variabler som kan spela in. Det är naturligtvis djupt ovetenskapligt, men de tycks inte kunna inse det själva.

    Det är mycket tragiskt att se. Hade Bornemark och LeDrew varit representativa för sina respektive akademiska discipliner (rent hypotetiskt alltså), då hade naturvetare gjort helt rätt i att dissa dessa fält.

    SvaraRadera
  3. Bornamark skriver: "På liknande sätt finns det också forskning om hur den svenska humanistiska rörelsen ibland gränsar till islamofobi, vilket främst har visats av religionsvetarna Susanne Olsson och Simon Sorgenfrei."

    Stämmer det? Sorgenfrei brukar väl skriva på denna blogg?

    SvaraRadera
  4. Joacim, du kan läsa om Olsson&Sorgenfreis artikel här:

    http://humanistbloggen.blogspot.se/2016/03/otillfredsstallande-replik-fran-ledrew.html

    I kommentarerna till den strängen förklarar jag varför Olsson&Sorgenfreis artikel är lika tragiskt ovetenskaplig som det som LeDrew och Bornemark skriver. Från ett vetenskapligt perspektiv är nivån på delar av svensk humaniora ett mycket sorgligt kapitel.

    SvaraRadera