lördag 19 maj 2018

FÅR MAN SNUSA NÄR MAN FASTAR, FRÅGAR ÅT EN VÄN.

I onsdags, torsdags eller i vissa länder igår fredagen 18 maj 2018, inleddes den 29 eller 30 dagar långa fastemånaden Ramadan.

För muslimer som icke-muslimer har fastemånaden kommit bli en del av det vardagliga samtalet i Sverige. På Facebook postar man grafik föreställande en lykta eller en halvmåne, i bästa Hallmark-estetik, tillsammans med en tillönskan om en 'välsignad Ramadan’.

En del hälsningar ramas in som “till de som fastar…” eller “till mina muslimska vänner…” kanske för att markera att även om man inte själv deltar i en specifik tradition, vill man ändå bekräfta muslimer som en självklar del av den svenska kulturgeografin.

Det är möjligt att detta är ett utslag av något som i alternativmedias kommentarsfält förklaras som “godhetsknarkande” av en välbesutten medelklass. En annan läsning av handlingen ger att man i och med handlingen upprätthåller de mänskliga rättigheterna, i vilka ingår att bli sedd och erkänd som människa i all den komplexitet det innebär.

Fastan innebär prövning. Inte så mycket i själva avhållsamheten från mat, dryck och sex under dygnets ljusa timmar, vilket de flesta verkar ta med brukligt skandinaviskt jämnmod. Prövningarna ligger snarare i att vara fastande i ett samhälle som ifrågasätter allt ifrån ens rätt att delta i samhället på lika villkor till ens sociala eller intellektuella kompetens. Något som yngre muslimer på sociala medier hanterar med en slags skyttegravshumor.

I flera grupper finns diskussionstrådar där man berättar olika anekdoter om vanliga frågor man får av icke-muslimer om Ramadan. Återkommande frågor som muslimer frågas är om de “inte får äta något alls, inte ens vatten?” ofta uttryckt i chock. Det är heller inte ovanligt att man kan berätta om en arbetskamrat som välmenande smyger till sin muslimska kollega en bit mat på lunchrasten med orden: “Det är okej. Jag lovar att inte säga till någon.” Sedan skrattar man tillsammans i gruppen över förvåningen hos den välmenande icke-muslimen vid svaret. “Tack men… det är okej. Det är ingen som tvingar mig att fasta. Jag väljer det!”

Det finns så klart en del muslimer som reagerar med indignation över det infantiliserande antagandet bakom en sådan uppfattning, att ingen muslim kan förhålla sig till sin religiösa tradition, men nästan samtliga i de Facebook-grupper jag deltar i, tar också det med en stor portion humor och skandinaviskt jämnmod.

De vanligaste diskussionerna man dock har inför fastemånaden rör framförallt tre områden:

1.   När börjar Ramadan?
2.   Under vilka klockslag skall man fasta?
3.   Vilka specifika regler gäller för fastan?

Observerat under en längre tid kan man säga att dessa tre frågor är lika cykliskt återkommande som de i 30-avsnitt producerade Egyptiska Ramadan-såporna.

Om något föregår fastemånaden är det inom-muslimska diskussioner om när den börjar och hur man kan veta det. Denna diskussion finns hos både shia- och sunnimuslimer, men kan vara något mer animerad och splittrad hos sunniter, vilket har att göra med en annan tradition hos sunniter om vadsom utgör religiös auktoritet, medans det hos shiiter i allmänhet är en fråga om vem som är det.

Frågor som ställs om vilka regler som gäller vid en korrekt fasta är också cykliskt återkommande. Kan man använda en asthma-inhalator...Bryts fastan av att sänka hela huvudet i vatten...Är resan Uppsala-Stockholm tillräckligt lång för att man ska undantas påbudet att fasta...osv.

Dessa frågor, framförallt att de återkommer varje år, kan förklaras av två saker.

Dels så visar det på en låg grad av konsensus i sakfrågor från muslimska teologer. Även om man är överens om fastemånadens centrala position, går åsikterna isär över vad som gäller i detaljerna. För vardagsmuslimen, särskilt i ett land där muslimerna har familjebakgrunder från en mängd olika kulturer och geografier, finns det således få givna svar. På samma vis som jultraditioner (inklusive datum) skiljer sig från land till land, skiljer sig också Ramadantraditioner från land till land.

I muslimsk teologisk parlör kallas detta “khilaf”, meningsskiljaktighet och är historiskt sett inget större problem. Det har varit rådande i princip sedan den dagen Muhammad profeten dog. Man har mer eller mindre accepterat att någon grad av osäkerhet kring vad som exakt gäller de religiösa reglerna, är normalt. Med några enstaka undantag i den medeltida historien, är det inte förrän i modern tid som detta förhållningssätt börjat ifrågasättas, framförallt av olika muslimska fromhetsrörelser vilka aktivt strävar mot en uniform islamtolkning.

För det andra visar de återkommande frågorna om vilka regler som gäller, att muslimer inte är isolerade från den omgivande kulturen i vilken de lever, utan i allra högsta grad deltar i den. Exempelvis som i frågan som ställdes i ett forum om någon visste om det var tillåtet att snusa under dagtid utan att det bröt fastan.

Att svenska muslimer snusar är egentligen självklart. Lika självklart som att inte samtliga muslimer (av en mängd olika skäl) fastar. En del muslimer är synnerligen religiösa och fromma under Ramadan, en del är det bara under Ramadan. Vissa kanske fastar endast under de tre sista dagarna och en del kanske fastar i smyg för att inte sticka ut som den enda muslimen på jobbet. I alla fall en muslim jag känner till äter och dricker fritt under Ramadan men hävdar att hen “fastar i sinnet”. Oavsett hur man förhåller sig till fastan, så deltar man på något vis i traditionen. 

Religion kan vara en uppsättning dogmer, men oftare är det i praktiken det individuella förhållandet och navigerandet mellan dogmer, kultur och förmåga. Religion är inte nödvändigtvis en fråga om tro, utan också något man gör. Som att önska en välsignad ramadan, med eller utan snus.

Frédéric Brusi är doktorand i religionshistoria vid Stockholms Universitet.


19 kommentarer:

  1. Finns det någon statistik på hur många i Sverige som faktiskt fastar under Ramadan? Undrar man kan se någon effekt med lägre produktivitet eller fler olyckor när Ramadan inträffar.

    SvaraRadera
  2. Hej Johan.

    Någon sådan statistik finns inte.

    Det finns begränsad statistik från Gulfen, där man tittat på trafikolyckor och Ramadan, men de är såklart inte tillämpliga på Sverige av flera skäl. Dels så har man olika lagar för bilframförande och olika förarkultur och dels så samfaller fastebrytningen i Gulfländerna med rusningstrafiken efter arbetsdagens slut.

    Med det man kan utläsa av den Emiratiska statistiken är att:

    - Trafikolyckor sker i samband med iftar (tiden då fastan skall brytas)
    - Bilolyckor under Ramadan utgör 4% av det totala antalet bilolyckor under ett år (2017)

    Så slutsatsen man kan dra om fastan och trafiksäkerhet är att det är säkrare på vägarna under Ramadan.

    MVH

    SvaraRadera
  3. Hur korrelerar fastande med fundamentalism och att föredra sharia framför landets lag?

    SvaraRadera
  4. Wot, du brukar ställa skarpare frågor än så...

    I princip samtliga muslimer är nog överens att fastan är en integral religiös rit, oavsett om man är Zayidi, Sufi, Salafi, Shafi'i, Islamist, "Ramadan-muslim", pro-sekulär, HBTQ-muslim etc. Hur tänker du att man ska kunna extrapolera gruppen "fundamentalister" (vad är definitionen?) och korrelation till dogmen ur det? Det blir helt oanvändbar fakta, som att konstatera att 100% av alla Marxister är människor. Det säger ingenting om varken marxister eller människor som analytisk kategori.

    SvaraRadera
  5. Skärpan kommer att visa sig... ;-)

    Du skriver att muslimer i allmänhet förhåller sig si och så till fastan. Som att fasta "i sinnet". Min fråga handlar därför naturligtvis om de muslimer som faktiskt fastar. De är inte 100 %. Hur korrelerar dessa till attityder som fundamentalism och sharia framför rikets lag?

    För definition av fundamentalism i ett operationellt sammanhang se t.ex. Koopmans (2013), tillgänglig här:

    https://www.wzb.eu/en/press-release/islamic-fundamentalism-is-widely-spread

    SvaraRadera
  6. Hej igen - eftersom du inte svarar antar jag att du har bättre för dig. Jag skall utveckla resonemanget jag tänker på så kanske saken klarnar och blir värd att besvara.

    Frågan handlar generellt om möjligheten att genom observerbara signaler som efterlevnad av praxis kunna förutsäga övertygelser av mer intellektuell/ideologisk karaktär. Om en person till exempel nitiskt genomför fem böner om dagen, kan man då också (med viss sannolikhet) dra slutsatsen att den personen hyser fundamentalistiska värderingar? Jag skulle tro att det är så, men det är en hypotes. Så vitt jag vet har ingen sådan korrelation testats. Särskilt inte i Sverige eftersom svenska religionsvetare inte verkar bry sig eller ens förstå hur man tar reda på fakta om sina forskningsobjekt.

    Poängen i sammanhanget är att om hypotesen stämmer skulle du kunna påpeka för den godhetsknarkande välbesuttna medelklassen att de där ramadanfirarna de skickar sina lyckönskningar till med stor sannolikhet anser att kvinnor bör uppfostras handgripligen, att stening och korsfästning är rimliga straff, att den som konverterar från islam skall avrättas, att det är gudomlig rättvisa att den som skickade önskningen så småningom skall torteras i evighet. Etc etc.

    Det är förstås oklart om denna korrelation egentligen behövs för ett sådant påpekande. De undersökningar om muslimers attityder som gjorts i Danmark [1], Storbritannien [2], Österrike [3] och Frankrike [4], tillsammans med Koopmans ovan refererade paneuropeiska, visar att 25 till 50 % av alla muslimer i de undersökta länderna hyser fundamentalistiska värderingar. Sedan har du Pew Research Centers stora undersökning av muslimer i muslimska länder. I Irak och Afghanistan, två av våra största invandrarländer, anser 91 respektive 99 % att sharia skall vara landets lag [5].

    Några sådana påpekanden skulle kunna berika ditt rätt tendentiösa lilla feelgod-inlägg.


    1: https://jyllands-posten.dk/protected/premium/indland/ECE8125408/4-af-10-muslimer-i-danmark-lovgivningen-skal-bygge-paa-koranen
    2: https://www.cbsnews.com/news/many-british-muslims-put-islam-first/. Flera andra med liknande resultat har gjorts senare i Storbritannien.
    3: https://www.donau-uni.ac.at/de/aktuell/news/archiv/25733/index.php
    4: http://www.institutmontaigne.org/node/5529
    5: http://www.pewforum.org/2013/04/30/the-worlds-muslims-religion-politics-society-overview/

    SvaraRadera
  7. Hej Wot, tack för kommentarer och engagemang.

    Koopmans studie är belysande, men jag tror inte du kan dra de slutsatserna du drar av den. Framförallt är det ju diskrepansen mellan de turkiska (30%) och de marockanska (17%) informanterna som är intressant. Varför en så stor skillnad? Det finns säkert flera sätt att förklara det, men vad det föreslår är ju i alla fall att islam ensamt inte kan förklara fundamentalism eller värdekonservatism. Framförallt kan du inte använda Koopmans resultat för att göra kopplingen mellan fundamentalistisk religionsuppfattning (exempelvis att det bara finns en korrekt tolkning av religionen) och att man är positiv till att bruka våld mot kvinnor, eller vill införa kroppsbestraffning. Jag förstår hur man kan göra den tolkningen, men det är inte vad studien svarar på för frågor.

    PEW-studien använder jag ofta också, men den måste man läsa som helhet, för många av svaren är kontraintuitiva. En fördel är att läsa den parallellt med den stora Gallup-studien (Esposito & Mogahed). Vad som framkommer är att samtidigt som väldigt många muslimer i exempelvis Egypten menar att religion är viktigt (98%) och att många är positiva till shari'ah, så är man samtidigt bärare av "västerländska" värderingar, som att 94% vill att åsiktsfrihet (freedom of speech i undersökningen) ska garanteras.

    42% av alla amerikaner vill att religiösa ledare ska spela en direkt roll i grundlagsarbetet, 55% vill det inte. Paradoxalt nog är dessa siffror nästa identiska med Iran.

    Min text bygger på antagandet (och det finns gott om forskning som visar på det) att vad människor säger att de gör och vad de faktiskt gör är två olika analytiska kategorier. Vad jag påstår i min text är att alla muslimer förhåller sig till traditionen, men att man gör det på olika sätt och att Ramadan på samma sätt som julafton är en tradition som formas av sin omgivande kultur.

    Din hypotes (En muslim som ber 5 ggr om dagen kan antas hysa fundamentalistiska (och/eller värdekonservativa) värderingar) är i någon mån möjlig att pröva, men du kan fortfarande inte utesluta andra faktorer, genom att bevisa hypotesen. Om urvalet är slumpvis gjort så tror jag snarare att du skulle få fram resultatet att en del muslimer som ber 5 gg/dag hyser fundamentalistiska värderingar och en del muslimer som ber 5 ggr om dan gör det inte. Precis som i Koopmans studie alltså.

    Islam eller fromhet räcker inte för att förklara muslimska beteenden eller attityder.

    Jag tror att det går alldeles utmärkt att önska muslimer en god eller glad ramadan utan att det innebär på något vis att man på något vis ger ett passivt stöd till åsikten att kvinnor bör uppfostras handgripligen, eller korsfästelse eller stening som rimliga straff.

    Det finns nog ingen islamvetare i Sverige eller annorstädes som tvivlar på att det finns muslimer som förespråkar detta, eller hoppas på det, men att dra slutsatsen att fastande i sig, eller att be 5 ggr om dan skulle vara ett tecken på det, är en helt orimlig slutsats. Frågeställningen du ställer upp kan ju exempelvis inte svara på om en person först radikaliseras och sedan sätter sin radikalisering i ett islamiskt ramverk, eller om det är något islamiskt (korantexter, dogmer, teologi etc) som radikaliserar vilken muslim som helst. (Lästips är Scott Atrans studie "Talking to the enemy" fr. 2011)

    I korthet. Min text handlar om något helt annat än det du vill kritisera i den.
    Den förklaring du vill lägga är alldeles för enkel och bred för att egentligen kunna förklara något. "Islam" kan möjligen förklara varför man blir muslimsk fundamentalist, men det kan inte förklara varför man blir fundamentalist (Läs hela Koopmans studie igen!)

    (Och bara så det är uttalat. Jag har ingen bevakning på den här sidan, jag tittar in då och då, så ibland kan svaren dröja. Särskilt om man är ute i fält och forskar. Det är fortfarande de muslimska helgonkulterna som är mitt huvudintresse. Till din stora glädje dock så kan jag berätta att den forskningen i sig kommer att kunna sätta nytt ljus på europeisk muslimsk fundamentalism.

    SvaraRadera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Tack för det utförliga svaret!

    Jag skall försöka hålla mig kort och till ämnet. Det är lätt att sådana här diskussioner blommar ut och kommer att handla om allt möjligt som till exempel om folk i allmänhet egentligen förstår att yttrandefrihet innebär att de även får tåla vad andra människor yttrar. Om till exempel islam.

    Det jag vill kritisera är vad din text INTE tar upp. Var är facetterna, infallsvinklarna, problematiseringen? Vad är det egentligen för fenomen vi pratar om här?

    Alldeles självklart går det att ställa upp hypoteser likt min och testa dem. Det görs rutinmässigt inom de flesta discipliner. Påstår du verkligen att det inte går att ta reda på vad folk tycker och testa korrelation av detta till andra variabler? Eller blandar du ihop korrelation med kausalitet?

    Och jag förstår inte dina invändningar mot Koopmans undersökning - var har du till exempel fått dina siffror från? Och jag gav dig inte ett utan fem exempel på undersökningar. Därutöver har ett par till gjorts i Storbritannien, Koopmans referar ytterligare några. Mer forskning behövs definitivt men vi har en tydlig indikation: En mycket stor del av muslimerna i Europa är fundamentalister och/eller skulle helst leva under sharia. Det är det aktuella forskningsläget, det är vad vi har att utgå från, någon kontraindikation tycks inte existera.

    Så istället för att berätta om det "skandinaviskt jämnmod" som muslimer bemöter okunniga och fördomsfulla svenskar med, kanske du skulle presentera den fakta som snarare pekar på deras avståndstagande från allt som kan räknas som skandinaviskt.

    Eller vad tror du?

    SvaraRadera
  10. Wot>>>

    Vi har olika fokus. Vad jag beskriver i min text är hur Muslimer ofrånkomligen beter sig "svenskt", särskilt de som är födda här. Jag vet en grupp som brukar träffas och äta surströmming och palt under Ramadan. Ursprungligen konvertiter, men allteftersom har gruppen fyllts på med Muslimer från både Arabvärlden, Europa och Asien.

    Det är ju såklart fullt möjligt att älska palt och surströmming och vara anti-demokrat, men min text syftar inte till att undersöka en sådan korrelation, utan att titta på samspelet mellan religion och kultur från det håll där icke-religiös kultur påverkar det religiösa uttrycket.

    (Mina siffror (som inte är från PEW kommer från Gallup. Dels kan du hitta dem på Gallups hemsida, dels finns siffrorna tolkade i Esposito & Mogahed "What a billion Muslims really think" som är väl värd en genomläsning)

    "Alldeles självklart går det att ställa upp hypoteser likt min och testa dem. Det görs rutinmässigt inom de flesta discipliner. Påstår du verkligen att det inte går att ta reda på vad folk tycker och testa korrelation av detta till andra variabler? Eller blandar du ihop korrelation med kausalitet?"

    Ja det gör det. Jag kan dock på förhand säga att om du vill korrelera fastande (eller åtminstone att man påstår sig fasta) med attityder, så kommer du inte kunna få något vettigt resultat. Variablen "att fasta" är för bred. Det blir som att undersöka attityd korrelerat till julfirande...Julfirandet i sig säger ingenting om attityder man kan ha (Jag antar exempelvis att både Sossar och Moderater och SD-are "firar" jul i någon bemärkelse.

    Den generella frågan, om religiös observans kan spåras till attityd, eller om specifika attityder kan spåras till religiös observans är mer intressant, men det krävs betydligt mer för att undersöka det, än en enkel enkät-uppställning. Då skulle du behöva jobba med både kvantitativa metoder och kvalitativa samt en mängd olika kontrollgrupper. Låt oss säga ett två-årigt projekt, och sådan forskning kostar (Men det finns svensk forskning som tittar på attityd och perception. Johan Catos avhandling tittar på hur islam konstrueras som politiskt instrument och Jonathan Bäcklies kommande avhandling tittar (bl a) på hur svenska unga muslimer tänker politiskt.

    Forskning pågår...

    SvaraRadera
  11. "Svenskt". Sällan har dispytmarkörer varit mer relevanta.

    Ditt fokus förefaller vara att övertyga om mångfalden inom islam och att muslimer beter sig som vilka svenskar som helst, förutom den okunnighet och fördomsfullhet som svenskar uppvisar. Eller med andra ord: en riktig PK-drapa. Det är inte värdigt en forskare.

    "min text syftar inte till att undersöka en sådan korrelation, utan att titta på samspelet mellan religion och kultur"

    Vad betyder "titta på"? Du nämner några anekdoter och drar sedan den obefogat generella slutsatsen att de visar "att muslimer inte är isolerade från den omgivande kulturen i vilken de lever, utan i allra högsta grad deltar i den." Det du hittat på något forum eller hört talas om i bekantskapskretsen kan inte användas som underlag för ett uttalande om muslimer i allmänhet. Hade detta varit en tenta i en kurs i vetenskapsteori hade du nu varit underkänd.

    Om Koopmans studie skriver du "Framförallt är det ju diskrepansen mellan de turkiska (30%) och de marockanska (17%) informanterna som är intressant." Var i studien hittar du dessa siffror? Och vad menar du att de säger?

    Att låta bli att dricka och äta under en stor del av dygnet 30 dagar i sträck lär skilja agnarna från vetet. Du försöker ju själv övertyga om att det finns många sätt att fasta, eller "fasta". Långtifrån 100 % av muslimerna lär verkligen hålla sig till reglerna. Således får vi ett utfall som kan testas mot andra variabler. Och finns där ingen korrelans, så faller min hypotes. I vilket fall som helst har vi lärt oss någonting. Det går inte att förstå vad du har emot detta. För att de flesta svenskar firar jul? Det förefaller som att du inte vill följa den vetenskapliga metodiken för kunskapsproduktion.

    Om det krävs fler undersökningar, gör fler då. Gör tio undersökningar, gör det till ett ständigt pågående sökande och etablerande av kunskap! Du låter som att det är jobbigt och svårt med forskning, så därför låter du bli. Det är ju helt orimligt.

    Och vad skulle du med kontrollgrupper till? Antagligen bara relevant om du tänkte utföra experiment. Låter iofs väldigt intressant - vilka experiment tänkte du skulle vara relevanta att utföra på muslimer?

    Catos avhandling handlar om hur regering och riksdag uttryckt och resonerat om muslimer över några årtionden. Intressant i sig men säger inget om vad folk eller muslimer i allmänhet gör eller uttrycker, vare sig kvantitativt eller kvalitativt. Bäckelies avhandling låter den som en direkt fortsättning på hans kandidatuppsats, som undersökte partipolitiska sympatier hos deltagarna på en SUM-konferens. Trots att urvalet "unga muslimer på SUM-konferens" nog inte kan betraktas som representativt för muslimer i allmänhet var det ju riktigt intressant att respondenterna sympatiserade med miljöpartiet men i politiska frågor var deras motsats. Det vore väldigt intressant att se hur de partipolitiska sympatierna förändrats sedan dess. Sedan islamistenterismen i miljöpartiet uppmärksammats torde sympatierna flyttat någon annanstans. SUM kanske inte heller är relevant längre efter att staten konstaterat att dess verksamhet är oförenlig med svenska demokratiska värderingar etc och de därför förlorat statsbidraget. Eller så är allt detta synnerligen relevant, men i en berättelse om den "svenska" islamismen.

    Annars är det ju avslöjande att du klarar att nämna hela två avhandlingar, varav den ena kanske inte riktigt kan räknas som kvantitativ och den andra inte ännu existerar.

    SvaraRadera
  12. Wot,

    Min grundantagande är att muslimer är människor, vilket innebär att varje enskild muslimsk individ kan potentiellt uppvisa hela spektrat av olika mänskliga beteenden.

    Mitt andra grundantagande är att religion, Islam inget undantag, skapas, formas och underhålls av människor.

    Dessa två antaganden (som såklart går att belägga) ger att varken "islam" eller "muslim" är särskilt stabila analytiska kategorier. (På samma sätt som exempelvis "svensk" är en särskilt stabil analytisk kategori)

    All religion är kultur, men all kultur är inte religion, men de kommer att påverka varandra. I det här fallet så har den svenska kulturella traditionen att snusa, även blivit en tradition bland svenska muslimer och således en fråga som förhandlas i det religiösa.

    Det är dig fritt att göra andra antaganden, att muslim är någon slags essens, eller att islam är av gud given, exempelvis.

    En blogg som denna är varken en tenta i vetenskapsteori, eller en akademisk uppsats eller avhandling. Den är en möjlighet att publicera mer essäistiskt hållna texter som från religionsvetenskapligt perspektiv belyser aktuella frågor. I det här specifika fallet en liten observation om att (åtminstone en) muslim deltar i både en islamisk och en svensk kontext.

    "Att låta bli att dricka och äta under en stor del av dygnet 30 dagar i sträck lär skilja agnarna från vetet. Du försöker ju själv övertyga om att det finns många sätt att fasta, eller "fasta". Långtifrån 100 % av muslimerna lär verkligen hålla sig till reglerna. Således får vi ett utfall som kan testas mot andra variabler. Och finns där ingen korrelans, så faller min hypotes. I vilket fall som helst har vi lärt oss någonting. Det går inte att förstå vad du har emot detta. För att de flesta svenskar firar jul? Det förefaller som att du inte vill följa den vetenskapliga metodiken för kunskapsproduktion."

    Jag tror du har missförstått min invändning. Vad jag säger är att din tänkta metod har brister. Hur tänker du exempelvis hantera att det är möjligt att din svaranden inte ljuger att de fastar, men kanske äter i smyg? Hur ska du hantera att människor som inte satsar eller är muslimer kan hysa samma åsikter som fastande muslimer (eller åtminstone muslimer som uppger att de fastar)...Då kan ju förklaringen inte vara "Islam" eller "Fastande".

    Så som du ställer upp din hypotes... Den bygger ju på att du redo vet vad som korrelerar med vad, med den är inte falsifierbar. Lite som när Marco Polo observerade en noshörning och skrev att han sett en Enhörning, eller teorin om (och de empiriska bevisen för) Flogiston.

    Koopman s.4 (ang. skillnaden mellan Marockanska och Turkiska respondenter. Det intressanta menar jag är att faktorn "islam" ger olika utslag. Det är i linje med vad jag argumenterar för i vår diskussion. Islam räcker inte ensamt för att förklara muslimska beteenden eller attityder, för då borde siffrorna vara identiska, eller nära identiska) Jag tycker också att du ska läsa om sidan 3 där han identifierar skillnader mellan attityder hos kristna från större respektive mindre kyrkor, för det antyder att skillnaden kan sökas i det man kan kalla maximalistisk religionsförståelse eller fromhetsrörelser.

    (Hänvisningarna till Cato och Bäcklie handlade om att det finns forskare som intresserar sig för islamperception och attityder kopplade till islam i Sverige. Inte att de skulle behandla dina frågor specifikt) Men det finns begränsat med finansiering för islamforskning. Du skulle bli förvånad över hur många avslag som ges (eller utlysningar som aldrig utlyses) för forskning inom islamisk konst, musik eller arkitektur. Islamisk arkeologi, lingvistisk koranforskning osv...

    Jag har ju uppmanat dig förr och får fortsätta med det. Om du har viktiga bidrag till forskningen så hoppas jag att du väljer att delta i den. Gör forskningen, publicera resultaten och bidra till den samlade kunskapen.


    SvaraRadera
  13. Hitta inte på vad jag tycker. Gör gärna mindre banala antaganden. Googla "social desirability responding" och inse att även lögner är en intressant kategori. Läs den fullständiga versionen av Koopmans rapport och acceptera att av de undersökta grupperna muslimer och ickemuslimer av olika bakgrund är utbredningen av fundamentalism bland muslimer ojämförbart större (s. 11-12). Inse att om muslimskt fastande korrelerar med fundamentalism så är det bara så. Inse att även om den perfekta undersökningen inte låter sig göras får det inte hindra en att göra en ändå. Inse att kunskap byggs stegvis. Och fundera på om det kan vara så att värdet av vad som åstadkoms idag står i proportion till framtida anslag.

    SvaraRadera
  14. Jag har inte tillskrivit dig några åsikter, jag redogjorde för mina två grundläggande antaganden (eftersom de kommer att påverka den analys jag gör, och vilket fokus jag har när jag tittar på exempelvis Koopmans studie)

    Jag påstår INTE att påståendet att fundamentalism är vanligare bland muslimer än icke-muslimer, inte är sant. Jag lägger märke till att det finns en diskrepens mellan hans Turkiska och Marockanska respondenter, vilket jag menar antyder att islam ensamt inte kan vara en faktor som ger högre utslag av fundamentalism.

    Jag har heller INTE påstått att fastande inte skulle kunna korrespondera med fundamentalism. Antagligen så fastar samtliga muslimska fundamentalister. Jag ifrågasätter bara vad den uppgiften skulle kunna ha för vetenskapligt förklaringsvärde för vad. Att människor med en maximalistisk religionsförståelse i högsta grad utför religiösa ritualer är en premiss, inte en slutsats. Du kan däremot inte vända på tesen och hävda att utförandet av ritualer är signifikativt för en maximalistisk religionsförståelse. Det är inte en valid deduktion.

    Om alla muslimska terrorister läser koranen, betyder inte det att alla som läser koranen är muslimska terrorister. Om 95% av alla dömda för någon form av sexualbrott är män, betyder inte det att 95% av alla män är potentiella sexualförbrytare. Att en premiss är sann åt ena hållet betyder inte att den är det åt det andra, och det är det vetenskapsteoretiska problemet du gör i ditt resonemang.

    Det betyder inte att det du hävdar inte kan vara sant. Men du kan inte leda det i bevis på det sättet du resonerar.

    Det finns massor av fenomen som korrelerar. Som forskare så bör man ju försöka komma förbi korrelationer till kausaliteter och orsakssamband, för att vara till någon slags nytta.

    Om du då tar Koopmans studie som utgångsläge så kan den konstatera att "fundamentalism" är mer frekvent bland muslimer än bland icke-muslimer. Detta är ett fakta, inte en slutsats. Det vetenskapligt intressanta (u mitt perspektiv) blir ju att försöka förstå varför gruppen muslimer skiljer sig från icke-muslimer i detta. En hypotes kan ju vara att islam i sig självt är det som skiljer, men där visar ju delresultat i Koopmans studie att det inte kan vara en ensam faktor (Exempelvis genom att Turkiska och Marockanska respondenter skiljer sig, och majoritetskristna och minoritetskristna också skiljer sig)

    Det betyder att det måste i så fall vara islam/religion plus andra faktorer som förklarar diskrepansen mellan de olika gruppernas svar. Faktorn islam vet vi ganska mycket om hur den kan fungera och påverka, de andra faktorerna blir alltså mer intressanta.

    Lögn är oerhört intressant, inte minst i religionsforskning (Se bl a M. Gilsenans text "kizb" om lögn och heder i en Libanesisk by) men vad jag menar med invändningen är att du i din fiktiva undersökning måste ta höjd för att dina informanter skulle kunna ljuga att de fastar (eftersom det är en dogm) vilket kommer att påverka din tentativa analys, om de både ljuger att de fastar och samtidigt har "fundamentalistiska" värderingar.

    Det är helt enkelt en fråga om metod och vilka tolkningar som är möjliga i den hypotetiska frågeställning som ligger bakom dina slutsatser. Antingen så landar du i en självbekräftande hypotes utan analytiskt värde (alla fundamentalister fastar) eller i en felaktig slutledning som eventuellt också är falsk (alla som fastar är fundamentalister). Därför behöver du samköra den frågeställningen med en "kontrollgrupp" där du tittar på frekvensen av fastande bland muslimer som då inte faller under kategorin "fundamentalist". Sedan kan du jämföra resultaten och dra slutsatser om huruvida fastande påverkar attityd kring de frågeställningar på vilka du definierar fundamentalism.

    ...

    SvaraRadera
  15. ...

    Oavsett vad resultatet skulle bli (det är ju fullt möjligt att fastande kan kopplas till fundamentalism och att icke-fundamentalistiska muslimer inte fastar, eller förhåller sig till den alls) så har den kritiken du väcker här i kommentarerna inte så mycket att göra med vad jag påstår i min text här ovan att göra, vilket kan summeras i det jag skriver i sista stycket: "Religion kan vara en uppsättning dogmer, men oftare är det i praktiken det individuella förhållandet och navigerandet mellan dogmer, kultur och förmåga. Religion är inte nödvändigtvis en fråga om tro, utan också något man gör."

    Och det rör egentligen inte islam (vilket är ett case) utan en djupare religionsvetenskaplig diskussion om hur man egentligen kan eller bör definiera "religion".

    Allt gott, och glad sommar!

    SvaraRadera
  16. Vad jag baserar min hypotes på, är precis det att religion "inte nödvändigtvis [är] en fråga om tro, utan också något man gör." Man tror saker (fundamentalism) och man gör saker (fastar).

    Du googlade uppenbarligen inte "social desirability responding" eller så förstod du ändå inte att jag är införstådd med problemet (eller tillgången, om man är ute efter att undersöka aspekter av social påverkan).

    Du tycker den lilla skillnaden inom grupperna kristna respektive muslimer i Koopmans undersökning är mycket intressantare än den påtagligt stora skillnaden mellan kristna och muslimer. I en undersökning där alla dessa bor i samma länder, kontrollerad för variabler som socioekonomisk bakgrund.

    Du gör fullständigt banala antaganden om att muslimer är människor som är olika och anser sedan att du behöver påpeka för mig att det "är dig fritt att göra andra antaganden, att muslim är någon slags essens, eller att islam är av gud given". Som om jag någonsin ens antytt någonting liknande.

    Du gör observationer om enskilda personer och generaliserar observationerna till populationen. Men bara om det är bra grejer, om muslimer, förstås. Någon snusar, se där vad "svenska" de är. Samtidigt försöker du problematiser för att inte säga förklara bort de mindre tilltalande resultaten i fem omfattande undersökningar. Och svenskars okunskap och fördomsfullhet är det förstås givet att påpeka.

    Du verkar faktiskt ha svårt att skilja korrelation från kausalitet. Du återkommer hela tiden till att det inte går att dra slutsatser om hur det ena påverkar det andra. Som om det gjorts av mig eller i någon av de refererade undersökningar.

    Korrelation betyder samvarians. Att två variabler samvarierar betyder inte att den ena påverkar den andra. Samvariansen kan förklaras av att någon tredje variabel påverkar båda. Säg att fundamentalism och fastande faktiskt korrelerar väl. Det betyder inte att fundamentalism orsakar fastande, eller att fastande orsakar fundamentalism. Det betyder bara att om man är fundamentalist är chansen också stor att man fastar. Och om man fastar är chansen stor att man också är fundamentalist. Om det inte är så, korrelerar variablerna inte väl. Så ditt exempel om terrorister och koranläsning är fullständigt irrelevant. Ingen som är det minsta insatt gör det fel som du tillskriver mig.

    Visst skulle det vara intressantare att påvisa kausala samband men det är mycket svårare. Det viktiga är att det absolut inte betyder att det är ointressant att påvisa korrelation. Vad är det i detta som du inte förstår?

    Och din metodbeskrivning... har du någonsin gjort en sådan här undersökning? "Kontrollgrupp"? Ditt urval av individer kommer att kunna kategoriseras i olika grupper (dvs det du kallar "kontrollgrupper") utifrån de svar de lämnar på dina frågor. Blir det för få individer i en eller flera kategorier för att kunna visa resultat med god signifikans kommer ditt statistikprogram att tala om det för dig. Då får du utvidga urvalet tills du fått tillräckligt många individer i de olika kategorierna. Och om det ändå visar sig att alla muslimer är fundamentalister som fastar med stor iver, så vet du det i alla fall. Du vet inte om det gäller speciellt för muslimer, men du vet att det åtminstone gäller muslimer.

    Men även om du får ett bra resultat kan du absolut inte "dra slutsatser om huruvida fastande påverkar attityd kring de frågeställningar på vilka du definierar fundamentalism". Du vet ingenting om påverkan efter en sådan här undersökning. Du blandar ständigt ihop korrelation med kausalitet.

    Det är tveksamt om man ens i en blogg får bete sig så här om man skall föreställa forskare.

    Glad sommar själv! Vi kanske ses på en sommarkurs i kvantitativ metodik.

    SvaraRadera
  17. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  18. Jag förstår inte vad korrelationen muslimer med fundamentalistiska åsikter fastar, är av för slags intresse.

    Jag har ju dessutom redan bekräftat att korrelation är högst sannolikt, men jag förstår inte vad du menar är intressant i den korrelationen.

    SvaraRadera
  19. Bra, då kan du ju hjälpa till att sprida den informationen så att svenskar som gratulerar sina fastande muslimska vänner förstår att dessa sannolikt är fundamentalister som föredrar sharia framför landets lag. Så att vi svenskar istället för att leva i den okunskap och med de fördomar du rapporterar om blir upplysta om islam och muslimers övertygelser och värderingar. Överens?

    SvaraRadera