Seglora startar tidning

Tankesmedjan och bloggen Seglora smedja grundades 2009 och har haft publicisten och prästen Helle Klein samt filosofen Mattias Irving som mest framträdande skribenter. Idag lanserar de nättidningen Dagens Seglora under devisen Kärlek och kritik. I en ledare skriver Klein att Dagens Seglora vill ”driva opinion i form av krönikor, debattartiklar och ledare” men också presentera nyheter, intervjuer och ”ett och annat avslöjande.” Nätpublikationen ska även ha en kultursektion.

Under de år Seglora smedja funnits har man drivit frågor om religionsfrihet, främlingsfientlighet, mångkultur och religionsdialog. Och man har, kanske inte helt oväntat, ofta hamnat i konflikt – med humanisternas Christer Sturmark (som anmälde Klein till domkapitlet), med prästen Annika Borg och bloggen Kristen Opinion och med bloggen Avpixlat (som ligger Sverigedemokraterna nära). Detta verkar dock inte ha avskräcks de drivande bakom smedjan, och Dagens Seglora ser att fortsätta på samma linje. Klein skriver:

 Vårt sammanhang sträcker sig inom och utanför kyrkan, och vi ser oss som en del av det för demokratin så viktiga civila samhället. I folkrörelsedemokratins anda vill vi vara en tillitsbyggare. Dialog och diapraxis mellan människor från olika religioner hör till vår profil liksom kombinationen av andlighet och samhällsengagemang. Vi räds den pågående normaliseringen av främlingsfientligheten om den så kläs i prästkappa eller basuneras ut från talarstolen. I kampen mot antisemitism, islamofobi och antiziganism höjer vi gärna tonläget.

 Det blir intressant att följa Dagens Seglora och den fortsatta debatten om religion, och inte minst Svenska kyrkans, roll i samhället. Kanske kan vi få till ett inlägg här på bloggen som djupare kan analysera den inom-svenskkyrkliga debatten och de olika positioner som gör sig gällande i denna.

Simon Sorgenfrei

Doktorand i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

Turkisk kanal bötfälld för Simpson-avsnitt

Som  t.ex. DN, SvD och Hürriyet Daily News har den privata tv-kanalen CNBC-E dömts till böter  motsvarande ca 200.000 skr av Turkiets högsta kontrollorgan för radio och tv (RTÜK). Orsaken anges vara att en episod av The Simpsons har sänts där Djävulen visas styra över Gud. RTÜK säger att kanalen bötfälls för att de gjort sig lustiga över Gud, att de uppmuntrat ungdomar att använda våld genom att mord utförs på Guds order, liksom att de uppmuntras dricka alkohol på nyårsafton. Rapporten från RTÜK nämner också att en Bibeln eldas upp i en scen och att Gud och Djävulen visas i form av mänskliga kroppar.  I en scen serverar dessutom Gud kaffe till Djävulen. Enligt RTÜK kan detta anses vara kränkande för religiös tro, vilket också motiverade böterna.

The telegraph rapporterar att episoden som det gäller är förra årets Halloween-special “Treehouse of Horrors XXII”. I episoden begår Ned Flanders, som är en kristen from karaktär i serien, mord, efter att han tror att Guds röst gett honom en sådan order. När Djävulen kräver att Gud ska servera honom kaffe svarar Gud ”Yes sir”, vilket tyder på att det är Djävulen som har makten, inte Gud – vilket RTÜK tydligen ansåg vara det mest stötande med episoden.

I Telegraph nämns att Turkiet är en sekulär republik och att majoriteten av de 75 miljoner invånarna är muslimer. Religiöst konservativa krafter och premiärministern Erdogan har banat väg för att hindra kritik mot religion, och även tidigare har tv-program kritiserats i Turkiet med religiösa argument.

Susanne Olsson, docent i religionsvetenskap, Södertörns högskola

HBTQ-islam i Sverige

I förra veckan skrev jag ett inlägg om en moské i Frankrike som riktar sig bland annat till homosexuella muslimer. I ett svar på en kommentar skrev jag att jag inte kände till någon organisation som arbetar specifikt med HBTQ-frågor för muslimer i Sverige. En uppmärksam läsare mailade och guidade mig till MENA-gruppen och deras projekt Love no Borders, samt Swedish Initiatives som arbetar med dessa frågor. På MENA gruppens hemsida kan man läsa:

Svenska Mellanöstern Nordafrikagruppen driver projektet "Love no Borders" för att organisera unga hbtq-personer med invandrarbakgrund i synnerhet med arabisk och muslimsk bakgrund. Projektet erhåller stöd från Allmänna Arvsfonden.  

Är du själv hbt-ungdom och vill få information och engagera dig. Besök webbplatserna nedan och bli medlem så får du information om oss. Det går också bra att kontakta projektledarna:  

ali@arabinitiative.org (för svenska, engelska och arabiska) samt giovanni@arabinitiative.org (för spanska och svenska)  

Informationsspridning av projektet sker på följande webbplatser och på följande målspråk svenska, engelska, arabiska och spanska. : 

www.swedishinitiatives.org 

www.arabinitiative.org 

www.latininitiative.org

Detta är ett intressant initiativ som vi kanske kan återkämma till på bloggen.

Tack Max för tipset!

Simon Sorgenfrei

Doktorand i religionsvetenskap, Göteborgs Universitet

Julgranskonflikt i Danmark – religionsfrihet, media och anti-muslimsk mobilisering

Med följande blogginlägg välkomnar vi vår danska kollega, religionssociologen Brian Arly Jacobsen till religionsvetenskapliga kommentar. Brian redogör för de senaste veckornas konflikter kring en julgran i Danmark. Även svenska media har uppmärksammat utvecklingen i Danmark.

Det hele begyndte da en boligforeningsbestyrelse besluttede at stemme nej til indkøb af et fælles juletræ. Den beslutning vakte voldsom debat, smadrede ruder, krisepsykologer, demonstrationer og  mordtrusler blev pludselig en del af virkeligheden i Egedalsvænge i Kokkedal nord for København.

Konflikten om det aflyste juletræ begyndte på et bestyrelsesmøde den 31. oktober 2012, da et muslimsk flertal i boligbestyrelsen valgte, at nedstemme den årlige juletradition i Egedalsvænge med fælles juletræ og gløgg. Det var nok de færreste, der havde forestillet sig, hvad beslutningen ville føre til af konflikt. Samme bestyrelse havde tidligere på året brugt 60.000 kr. på en eid-fest. Spørgsmålet om eid-festen og bestyrelsesflertallets religiøse tilhørsforhold skulle hurtigt vise sig, at være sprængfarlige ingredienser i historien om juletræet

Fra en lille og lokal kontrovers i en boligforening, blev sagen første gang omtalt i Frederiksborg Amts Avis den 7. november. Samme dag satte den danske presse massivt ind i omtale af sagen. På nuværende tidspunkt har den skrevne presse produceret over 450 artikler om sagen. Radio og tv har fulgt sagen tæt med indslag fra boligområdet og live-dækning af generalforsamling.

De lokale politikere var ikke sene til at udtale sig om sagen. Både Venstre og Dansk Folkeparti formulerede en officiel holdning til det manglende juletræ og begge partier havde et juletræ klar til beboerne.

Den lokale socialdemokratiske borgmester Thomas Lykke Pedersen gjorde sagen til et lokalpolitisk anliggende, da han sendte et åbent brev (dvs. et brev til både bestyrelse og offentlighed) til boligforeningens bestyrelse. Det hører ikke til kommunalpolitikkens hverdag, at borgmestre udtaler sig om religionspolitiske spørgsmål, men når den lokale borgmester gjorde det i dette tilfælde, skyldtes det ifølge brevet til offentligheden, at ”Balladen om juletræet i Egedalsvænge desværre er dårlig nyt for hele Kokkedal. Bysamfundets omdømme er blevet hårdt ramt og lider skade af den meget negative presseomtale.” Spørgsmålet var altså blevet til en sag borgmesteren så sig nødsaget til at reagere på, fordi det påvirkede hele byens omdømme. Derfor var hans opfordring til bestyrelsen, at ”genoverveje sin beslutning, så der kan komme et andet og bedre fokus på Kokkedal og det naturskønne område, som Egedalsvænge ligger i.”

Selvom religionspolitiske spørgsmål ikke er hverdag for danske kommunalpolitikere, tvinges de også i stigende omfang til at forholde sig til religionspolitiske spørgsmål såsom placeringen af hellige bygninger (moskéer, kirker etc.), kristendomsundervisning og konfirmationsforberedelse i folkeskolen samt spørgsmål som juletræssagen, hvor den øgede offentlige fokus på religion også får konsekvenser på et lokalpolitisk niveau. Årsagerne til den øgede fokus på religion er mange, og er givet nogle af de samme som på nationalt og internationalt niveau; migration, globale (geo)politiske forandringer efter kommunismens fald i Østeuropa og (de)sekulariseringsprocesser, der sætter relationen mellem stat og religion på dagsordenen herunder i Danmark. Det er forandringsprocesser af betydning for hele det danske samfund og for relationen mellem det politiske felt og religion på alle niveauer også i kommunalpolitik.

Venstres kulturordfører i Folketinget, Michael Aastrup Jensen, kaldte kulturminister Uffe Elbæk (RV) i samråd i Folketinget for at få ham til at forklare sine udtalelser og Dansk Folkepartis udlændinge- og integrationsordfører Martin Henriksen tog spørgsmålet op i Folketinget samme dag for at klargøre kulturminister Uffe Elbæks (RV) holdning til spørgsmålet. Martin Henriksen mente, at ”Det er uanstændigt, at man kommer til et land – det er, uanset om vi taler om første, anden eller tredje generation – og så simpelt hen vedtager at afskaffe det lands traditioner i et bestemt boligområde.” (jf. § 20-spørgsmål US 31 Om aflysning af julearrangement i boligforening, 07-11-2012, Folketinget.dk).

Kulturminister Uffe Elbæk (RV) afviste at blande sig i juletræssagen under henvisning til, at traditioner ”hele tiden er til debat og til forhandling” (jf. § 20-spørgsmål US 31 Om aflysning af julearrangement i boligforening, 07-11-2012, Folketinget.dk).

Det fik Michael Aastrup Jensen til i Berlingske 7. november at udtale, at: ”Det er beskæmmende, at kulturministeren er ligeglad med, at en beboerforening sparer juletræet væk og i stedet bruger et enormt beløb på at fejre eid.” I Danmark har vi ifølge Aastrup Jensen ” en dansk kulturarv, hvor vi blandt andet fejrer jul - det forventer jeg altså, at en dansk kulturminister kæmper for og værner om - uanset partifarve.”

Dansk Folkepartis Martin Henriksen gjorde partiets holdning klar i Frederiksborg Amts Avis: ”Det bedste er naturligvis hvis man får løst det lokalt, og at man ender med at markere julen. Sker det ikke, så bør Folketinget via lovgivningen forpligtige boligselskaberne til at værne om og opretholde danske traditioner. Det er langt fra en optimal løsning, og jeg er da åben overfor andre gode forslag, men hvis alternativet er, ikke at gøre noget, så bør vi reagere. Der er ganske enkelt tale om et uanstændigt angreb på dansk kultur.”

Samtidig med den stigende medieopmærksomhed på juletræssagen eskalerede konflikten i boligforeningen i Egedalsvænge. Underskrifter bliver indsamlet med krav om indkøb af et juletræk. Formanden for boligbestyrelsen Karin Leegaards vinduer blev smadret. TV 2’s sendebil blev smadret. Boligbestyrelsen blev væltet og meldt til politiet. Tilbage står spørgsmålet: Hvordan kunne det komme så vidt?

Konflikten ville aldrig være blevet så tilspidsede, hvis ikke den var blevet overtaget af politikere og meningsdannere ude fra med deres forskellige dagsordener. Medier og politikere bærer en stor del af ansvaret for konflikten. Politikerne har deres egne dagsordener, som de forfølger, og i tilfældet Egedalsvænge er politikernes dagsordener gået ud over almindelige mennesker. Den siddende formand Karin Leegaard er bukkede under for det massive mediepres. Ifølge Ekstra Bladet har de seneste ugers psykiske pres fået formanden til at opsige sin lejlighed efter 29 år. Hun er nu flygtet til Jylland, som avisen skriver. Den 28. november modtog kulturminister Uffe Elbæk tilligemed mordtrusler også i forbindelse med juletræssagen.

Spørgsmålet er om sagen overhovedet handler om et juletræ mere? Et svar på det spørgsmål kunne være, at beslutningen om at undvære juletræet ophidser visse dele af befolkningen, fordi det både er et nationalt og religiøst symbol, som ikke skal aflyses af ’udanske muslimer’. Den konservative folketingspolitiker Tom Behnke karakteriserede det, ifølge BT den 7. november, som ”misbrug” af demokratiet og en ”undertrykkelse af dansk kultur” af et ”smalt flertal” i en boligforening, når de på den måde egenhændigt ”har slået julen ihjel”. Dét må man ikke i Danmark: ”Man misbruger simpelthen et smalt flertal til at fremherske muslimske idealer frem for danske traditioner”, som Behnke udtrykte det.

Et af de muslimske bestyrelsesmedlemmer Ismail Mestasi udtalte i en avis, at nogen havde forsøgt at lokke dem i en fælde ved at få gruppen til at stemme nej til juletræet (Ekstra Bladet 10. november 2012): ”Og nu ser det pludselig ud, som om vi er de onde muslimer, som vil dræbe julen.”, som han udtrykte det. Men ifølge Mestasi var grundlaget for beslutningen en anden: ”Jeg er muslim, og jeg har aldrig holdt jul. Jeg kender ikke musikken, og jeg skal ikke gå rundt og servere gløgg og danse om juletræ. Det vil de have, at jeg skal stå for, fordi de ikke selv gider arrangere det, og det vil jeg ikke”, udtalte han og understregede, at han bemærkede det på vegne af den muslimske gruppe i bestyrelsen. Han fremhævede endvidere i interviewet til avisen, at mødereferatet var lavet af en, der slet ikke var med til mødet: ”I referatet står alt muligt om, at vi havde en stor debat om juletræet. Men sådan var det ikke. Der var slet ikke nogen, der gad at stå for arrangementet, siger han.” Derfor var det en fælde, mente Mestasi, som havde til formål, at udstille muslimerne i bestyrelsen som intolerante og ude af stand til at vise hensyn overfor det danske mindretal.

To ude fra kommende grupperinger meddelte kort tid efter, at de ville demonstrere lørdag den 1. december. Det drejede sig om foreningen Stop Islamiseringen af Danmark (SIAD) , som fik følgeskab af en moddemonstration arrangeret af Antifascistisk Aktion Antifascistisk Aktion Antifascistisk AktionAntifascistisk Aktion efter SIAD meddelte, at de ville demonstrere mod det muslimske bestyrelsesflertals beslutning om ikke at købe et juletræ og drikke julegløgg i boligforeningen.

Onsdag den 28. november afholdte boligforeningen generalforsamling med over 400 deltagende beboere. De valgte en ny bestyrelse – i øvrigt med nyt muslimsk flertal – og der var bred enighed om, at der skulle købes et juletræ hurtigst muligt. Allerede fredagen efter stod juletræet klar til opsætning i Egedalsvænge, så det også i år bliver jul i Kokkedals almennyttige boligområde. De to demonstrationer blev herefter aflyst.

Konflikten afspejler også en mediepolitiserende virkelighed, hvor politikere ikke reflekterer dybere over de langsigtede virkninger af deres retoriske virkemidler – retoriske strategier som ofte viser sig at være direkte kontraproduktive for en løsning på problemstillinger, der vedrører integration, islam og såkaldte danske værdier. For det meste handler den mediepolitiserende virkelighed om dag-til-dag overlevelse for politikeren. Holdninger formes efter forestillinger om udvalgte befolkningssegmenters (værdi)dom og når det handler om den hævdvundne danske tradition som  et juletræ og et glas gløgg i en beboerforening åbenbart udgør, så er (værdi)dommen og dermed politikkernes holdninger givet på forhånd. Det er demokrati på dansk anno 2012.

Brian Arly Jacobsen, ph.d, adjunkt vid Institut for Tværkulturelle og Regionale Studier, Københavns Universitet

Egypten – konflikter kring konstitutionsarbetet

Den 22:a november utfärdade den egyptiske presidenten Morsi ett dekret, som blivit kraftigt kritiserat, där han t.ex. beslutade att den lagstiftande församlingen inte kan upplösas. Det muslimska brödraskapet har där majoritet, och många tolkar detta som att han nu vidtar åtgärder för att stärka det muslimska brödraskapets makt och han ger sig själv dessutom oinskränkta maktbefogenheter. Morsi själv menar att detta behövs för att säkra den demokratiska utvecklingen i Egypten och värna om revolutionen. Han har lovat att upphäva dekretet så snart nya konstitutionen är klar och ett nytt parlament finns. Omröstningen planeras till 15 december och om det går igenom, vilket många tvivlar på, så kan sedan ett nytt parlament bildas. Det muslimska brödraskapet ser förslaget som historiskt då det enligt dem är första gången som det egyptiska folket skriver sin egen konstitution med sin fria vilja. Men liberala, vänsteranhängare och kristna delegater har bojkottat kommissionen och det var därmed islamistiskt orienterade delegater som dominerade arbetet. Efter dekretet demonstrerade egyptier mot presidentens utökade makt och han kallades ”Farao” t.ex. Under helgen har det varit demonstrationer både för och emot Morsi och förslaget till grundlag.

I fredags kom då förslaget till ny grundlag, som var utarbetat under tidspress. En artikel stadfäster att presidenten väljs på fyra år och kan sitta maximalt två mandatperioder, vilket många uppfattar positivt. Men försvarsministern får inte vara civil, vilket säkrar militärens roll i framtidens Egypten. Islam skall vidare vara statsreligion och islamisk lag huvudsaklig källa till lagstiftning, vilket vi har nämnt tidigare på bloggen, t.ex. här. Kristna och judar ges religionsfrihet, men andra religiösa minoriteter nämns däremot inte. Gällande kvinnor fastslås att de har plikter gentemot sin familj. Yttrandefrihet nämns men samtidigt nämns förbud mot att förolämpa individer och profeter. Frågan är också om detta förslag kommer att gå igenom, eller om det kommer att bli nya rundor så att det drar ut på tiden tills Egypten får en ny konstitution, och tills dess har ju Morsi sagt att han inte tänker dra tillbaka de maktbefogernheter han gett sig själv.

Konstitutionen är naturligtvis viktig för egyptierna och det finns ett behov av ökad stabilisering som sannolikt kan öka med en ny konstitution och parlament. Det är nog också något som omvärlden skulle se som positivt, men det finns också andra problem i landet. Som DN:s ledare kommenterar är en stor utmaning det ekonomiska läget i landet som lider ett stort budgetunderskott och förhoppningarna ligger nu på att den Internationella valutafonden skall ge ett stort lån. För vanligt folk är ekonomin nog den allra viktigaste frågan och sannolikt den som kommer att påverka Morsis framtid och sannolikt även det muslimska brödraskapet och deras Frihet- och rättviseparti.

Susanne Olsson, Södertörns högskola

Den ockulta julkalendern

I ett inlägg nedan skriver Göran Larsson om hur den katolske kyrkoherden Zbigniew Golebiewski varnat för att SVT:s julkalender kan vara inkörsport till spiritism och ockultism. Detta med anledning av kalenderns spöktema och inte minst ett inslag i dagens avsnitt, där syskonen Saga och Benny försöker få kontakt med andevärlden genom ”anden i glaset”. Även Torbjörn Freij, certifierad tomatiskonsult som skrivit några böcker kritiska mot New Age och nyandlighet, menar att ”kontakt med andar och ockultism är ett jätteproblem idag.” Hur detta problem tar sig uttryck framgår inte av artikeln.

Kanske kan man förstå detta som ett uttryck för en gammal motsättning mellan kristna företrädare och esoteriska traditioner. Den nederländske forskaren Wouter Hanegraaf menar att esoterism kan förstås som en ”slaskkategori”, ett fack där man stoppat sådana religiösa föreställningar som inte accepterats av kyrkan. Hit hör så såväl hermetism och mesmerism, som senare nyandliga föreställningar och praktiker. Även om de moderna västerländska esoteriska traditionerna legitimeras genom kopplingar till uråldriga traditioner, tog de flesta form under 1700 och 1800-talen. Framväxten av den moderna esoterismen kan delvis beskrivas som en reaktion på renässansen och upplysningen och utmärks ofta av vetenskapslikhet och kyrkokritik.

Antagonismen har alltså varit ömsesidig.

Länge betraktas esoteriska traditioner med misstänksamhet eller direkt löje även inom religionsvetenskapen. Som ett exempel kan nämnas lundaprofessorn Efraim Briems studie Moderna religionssurrogat. Teosofin, spiritismen och Christian Science. En religiös fara. från 1926, men fortfarande i slutet av 1900-talet kunde New Age avfärdas som lite löjligt eller mindre autentiskt än de så kallade världsreligionerna.

Men sedan några decennier är forskningen kring esoterism ett accepterat och växande fält, som förändrat sättet att se på alternativa religiösa traditioner. Forskare som ovan nämnde Hanegraaff, landsmannen Kocku von Stuckrad eller svensken Olav Hammer har visat på de esoteriska traditionernas betydelse för efterkrigstidens Europa och USA. Oavsett om vi kallar det västerländsk esoterism, New Age eller nyandlighet är de mer betydelsefulla än vad man tidigare velat, eller kunnat, se.

Olav Hammer har kallat New Age för en ny folktro. Det är på flera sätt en träffande liknelse, som för oss tillbaka till årets julkalender. Dagens tro på helande kristaller, andeväsen eller fascination för vampyr-myter är folklig – det visar inte minst utbudet på TV, i tidningar och böcker. Den löper också parallellt, eller finns sammanblandad, med kristen tro på ett sätt som minner om äldre tiders folktro som snarare befolkades av tomtar, troll och oknytt. Synkretism har alltid varit mer regel än undantag.

När man låter dottern Saga i Mysteriet på Greveholm sätta upp en Twillight-affisch och sedan vilja leka anden i glaset med sin lillebror kan man se det som att hon samtidigt representerar de senaste tio årens vampyr-trend, och månghundrahåriga västerländska kulturtraditioner. I julkalenders blandas kristendom (väntan på kristi födelse), gammal folktro (spöken och tomtar), esoterism (spiritism) och en samtida vampyrkult.

När Zbigniew Golebiewski menar att SVT brister i ansvar och agerar ondskans hantlangare är detta förståligt utifrån en (i dagens Sverige inte så tongivande) kristen tradition. Men samtidigt kanske man kan hävda att SVT tar sitt ansvar genom att lyfta fram kulturtraditioner som många är blinda för.

Simon Sorgenfrei, doktorand i religionsvetenskap

Göteborgs universitet

Är julkalendern farlig?

Idag har årets julkalender - Mysteriet på Greveholm: Grevens återkomst - premiär på SVT. Samtidigt som många förväntansfulla barn och vuxna bänkar sig framför teven rapporterar bland annat Aftonbladet att Zbigniew Golebiewski, katolsk kyrkoherde vid Sankta Annas katolska församling i Nyköping, har gått ut och varnat för att julkalendern är farlig. Prästen beskriver SVT som "den ondes hantlangare" och enligt Golebiewski kan julkalendern vara "en inkörsport till spiritism och det ockulta" eftersom barnen i serien bland annat skall utföra ”Anden i glaset” enligt Aftonbladets rapportering. Serien innehåller också andeväsenden, vampyrer och referenser till den "mörka sidan".

När det gäller SVT:s ansvar och agerande säger Golebiewski:

"Precis som i paradiset där de första människorna låter sig luras av den onde. Den onde verkar än i dag i världen och använder sig av alla medel för att komma åt eventuella offer. Att just de som sköter public service vill vara den ondes hantlangare är deras sak och deras ansvar."

Därför har han gått ut och varnat föräldrar för serien i sitt församlingsblad. Julkalenderns manusförfattare och regissör Dan Zethraeus försvar sig dock och betonar att julkalendern inte är bunden till någon speciell religion och eftersom vi har religionsfrihet i Sverige så kan flera olika perspektiv komma med i serien. Detta uttalande skall dock inte tolkas som att Zethraeus vill föra fram någon annan religion och han betonar i samma intervju att han är mer lagd åt det vetenskapliga hållet enligt Aftonbladets rapportering.

Även den kristna tidningen Världen idag innehåller en artikel som uppmärksammar den nya julkalendern. Precis som den katolske prästen oroar sig både beteendevetare och föräldrar för den nya serien enligt Världen idag. Torbjörn Freij som är beteendevetare och föreläsare i många kyrkor yttrar sig på följande sätt i Världen idag:

"Det är inte religiöst neutralt. Kontakt med andar och ockultism är ett jätteproblem i dag och vi tror att det finns en andevärld som inte är god och som är ute efter att förföra människor. Det är en pedagogisk fråga att möta detta på ett bra sätt."

Samtidigt som den stora majoriteten av troende generellt inte tycks ha något större problem med populärkulturella uttryck i form av böcker, filmer, dataspel eller julkalendrar är det viktigt att betona att till exempel Harry Potter böckerna ha utsatts för liknande kritik av bland annat den nuvarande katolske påven Benedictus den XVI. Strax innan han tillträde som påve uttryckte han sig till exempel positivt om Gabriele Kuby bok Harry Potter - gut oder böse som gav uttryck för en katolskt färgad kritik av Rowlings böcker om Harry Potter. Enligt LifeSiteNews.com skrev han på följande sätt för att visa sin uppskattning:

“It is good, that you [Kuby] enlighten people about Harry Potter, because those are subtle seductions, which act unnoticed and by this deeply distort Christianity in the soul, before it can grow properly.”

Precis som i det aktuella svenska fallet med julkalendern ansåg påven och ett flertal andra kristna präster (både katoliker och lutheraner) att Harry Potter var en farlig bok eftersom den innehöll referenser till magi och ockultism. På ett liknande sätt har muslimska teologer också fördömt Harry Potter och den japanska serien Pokemon. Men samtidigt som Harry Potter fördöms har betydligt mindre kritik riktats mot till exempel C.S. Lewis böcker om Narnia. En möjlig förklaring är att C.S. Lewis skriver utifrån ett tydligt kristet perspektiv och att författaren var uttalat kristen. På detta sätt blir läsning trygg och säker till skillnad från J.K. Rowlings

Diskussionen om årets julkalender skall därför inte ses som en isolerad eller unik svensk händelse. Runt om i världen hör vi röster från religiösa grupper som oroar sig för hur populära medier framställer och diskuterar religion och för dessa röster är det viktigt att skydda sina anhängare från att utsättas för vad som uppfattas vara farlig eller omoralisk information. Innehåll som anspelar på ockultism, magi, sexualitet och alternativa livsstilar uppfattas ofta som något hotande och farligt. För att lösa dessa problem finns egentlig två strategier. Den första går ut på att man varnar och informerar sina efterföljare så att de kan avstå från att ta till sig vad som uppfattas vara skadlig information. Speciellt viktigt är det att informera om program eller böcker som vid en första anblick inte tycks vara farliga som i fallet med årets julkalender. Den andra strategin går ut på att man skapar egna medier som för ut ett så kallat säkert innehåll. Här återfinns religiöst färgade teveserier, böcker, filmer och tevespel. Samtidig som jag lyfter dessa två strategier är det viktigt att betona att de flesta troende (obereonde av religionstillhörighet) inte är intresserade av att följa de religiösa ledarnas uttolkningar, slutsatser och rekommendationer. Därför kan vi med största sannolikhet utgå från att både ateister, kristna, muslimer, hinduer och satanister läser och tittar på filmerna om till exempel Harry Potter. Ur detta perspektiv är diskussionen en bra illustration av det faktum att troende sällan gör vad deras ledare säger åt dem att göra. Gapet mellan teori och praktik är därför ofta stora - ett faktum som religionsvetare ofta pekar på men som sällan kommer fram i den mediala diskussionen. Att lyfta fram en katolsk präst som fördömer en julkalender lockar nog till mer läsning än att lyfta fram den stora mängd kristna må de vara katoliker eller lutheraner som utan några större problem bänkar sig framför teven för att se premiären av årets julkalender.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet