Gadgeten innehöll ett fel

fredag 24 januari 2014

De femton - eller hur många muslimer fanns det i Sverige 1930?

Kanske har du läst någonstans att det vid folkräkningen 1930 var 15 som uppgav att de var muslimer? Det står i ganska många böcker om islam i Sverige, t.ex. i flera texter som jag har skrivit. Men den siffran är fel. Vi är många islamologer som hänvisat till texter av Ingvar Svanberg och Pia Karlsson vars läsning verkar ha orsakat felet. I vilket fall som helst borde någon av alla de som citerat siffran kollat den, men det sker först nu och detta genom en ren slump.

När jag sökte efter annan information på internet hamnade jag plötsligt i originalrapporten som nu finns som pdf-dokument på nätet. 


Jag bestämde mig för att kolla siffrorna för att se om det fanns något annat spännande där. Och bjöds på en överraskning. I tabell A sid 14, under kategorin ”Halvkristna och icke kristna samfund” återfinns ”Muhammedaner m. fl. 15 st”.  "M.fl." lär ju stå för något – men vaddå? Jag gick på upptäcktsfärd i rapporten och fann att rapportförfattarna noggrant berättat hur klassificeringen är gjord. På sidan 9 står att läsa att kategori 31 består av ”Muhammedaner och andra asiatiska samfund”, det senare ledet är alltså vad som avses med ”m. fl.”. Vidare återfinns den självkategorisering som de tillfrågade har använt. Det är utifrån dessa som statistikerna har gjort sina kategorier. Detta möjliggör för oss att se att följande beskrivningar samlades i kategori 31 (se tabell sidan 10-11).

Islam 
Muhammedan 
Sufirörelsen

Men också...

Konfutse 
Taoist 
Bramaläran 
Buddhist

Vi får inte reda på hur många som angav varje kategori bara att någon gjorde det. 

Alltså: 1930 var det minst tre personer som valde att redovisa sin tro med begrepp associerade till islam, som mest var det 11 muslimer som gjorde det. Minst fyra personer var alltså inte muslimer. Dessutom den eller de som angivit sufirörelsen i Sverige knyter sig alltså till Inayat Khans missionerande. Han besökte Sverige 1925. En egenhet med Khans sufism var att man inte behövde konvertera till islam för att se sig som en del av sufirörelsen. Så vi vet egentligen inte om den eller de som angivit sufirörelsen ens såg sig som muslimer.

Så rätt svar på frågan ”Hur många muslimer finns det i Sverige?” är: Det vet jag inte men den sista officiella siffran finns i folkräkningen från 1930 och där anger 2-11 personer att de är muslimer. Allt efter det är rena uppskattningar.

Jonas Otterbeck, Islamologi, Lund

9 kommentarer:

  1. Tusan också! Nu måste jag revidera alla mina föreläsningar. Tack Jonas för att du visar hur viktigt det är att vi forskare kritiskt granskar våra källor, även om det är jobbigt och tar tid!/
    Jonas Svensson, Linnéuniversitetet

    SvaraRadera
  2. Väl så intressant, i mina ögon, är hur det ser ut i dagens Sverige.

    Så min fråga lyder: Har du några tillförlitliga statistiksiffror/statistikkällor att redovisa vad gäller religiös trostillhörighet i Sverige av i dag? Gärna då som spänner över hela registret s a s, dvs inte bara avseende muslimer/islam.

    Vad gäller islam: Finns det beräkningar som visar relationen mellan sunni och shia här i vårt land?

    Länka gärna till källor som går att nå via webben.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Helmer
      Har helt missat att du ställt frågor pga av resor och undervisning. Svaren är ganska enkla här. Nej, det finns ingen tillförlitlig helhetsstatistik i Sverige vad gäller religiös tillhörighet. SST:s hemsida (http://www.sst.a.se/) har föredömligt klar statistik över hur många personer som får stöd av staten för sin religiösa verksamhet (minus svenska kyrkan). Utifrån medborgarskap och forna medborgarskap och diverse andra medel för att uppskatta tros ca 500000 personer (ge och ta 50000) ha någon form av muslimsk familjebakgrund. Om något så är det färre. ca 5% av Sveriges nuvarande befolkning med andra ord.
      Vad gäller sunni och shia finns det beräkningar. Kolla Shia-muslimer i Sverige - en kortfattad översikt,
      av Göran Larsson och David Thurfjell. Utgiven av just SST.

      Radera
  3. Intressant och viktigt att gå tillbaka till källorna! Noterade också vid sökning av annat material att det fanns ett antal svenskfödda och utlandsfödda "Muhammedaner" registerade i folkräkningen 1920 som var i "undersåtlighetsförhållande" till Ryssland: http://www.scb.se/.../Folkr%c3.../Folkrakningen-1920_2.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar vara 6 st, tabell 25 sid 132. Med största sannolikhet tatarer från Baltikum, det fanns en del tatariska handelsmän som reste i området. Helsingfors var den nordiska centralorten. Här kan man börja spåra info om dem om man är nyfiken: http://en.wikipedia.org/wiki/Finnish_Tatars
      Jonas

      Radera
  4. Ingen har, i alla fall inte hittills, velat besvara mina frågor, sorgligt nog. Så jag beslöt nyss att själv göra lite enkel efterforskning. Hamnade då - och "fastnade" - på denna Wikipediasida: https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam_i_Sverige .

    Även där återfinns, som synes, uppgiften om 15 muslimer - eller muhammedaner som man sade på den tiden - i Sverige vid folkräkningen år 1930. Kanske finns det någon här bland alla er lärde, som har lust att korrigera den felaktiga uppgiften på Wikipedia?

    Apropå felaktigheter - eller snarare potentiella sådana - så kan man i Wikipediaartikeln också läsa, att religionssociologen Åke Sander har uppskattat, att 40-50 procent av alla personer med muslimsk bakgrund i Sverige är, citat, "religiösa".

    Vad jag reagerar mot är framför allt avsaknaden av definition av begreppet "religiös". Är "religiös" möjligen detsamma som att vara "fundamentalistisk" i sin tro? Frågeställningen är värd att undersöka närmare, anser jag. Läs exempelvis vad som står i denna artikel: http://www.sydsvenskan.se/opinion/signerat/mats-skogkar/fundamentalt-fel/ .

    Här är ett citat hämtat från den artikeln i Sydsvenskan: Rapporten från WZB, Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung, bygger på en studie av 9 000 muslimska invandrare i sex europeiska länder, däribland Sverige.

    De svarande har fått ta ställning till tre påståenden: om det är viktigt att återvända till religionens rötter, om det finns endast en korrekt religiös uttolkning och om religiösa lagar står över samhällets lagar.

    Slutsatsen är att 44 procent av de intervjuade muslimerna kan betecknas som fundamentalister, att jämföra med 4 procent i en kontrollgrupp bestående av kristna.

    MIN KOMMENTAR: Här presenteras i alla fall en operationell definition av begreppet "fundamentalism". Om nu dessa återgivna faktauppgifter är korrekta, och om muslimerna i samtliga sex undersökta europeiska länder (varav Sverige alltså är en av respondentnationerna) har en relativt likartad utvandrarhärkomst, tycker jag att den i WZB-rapporten angivna procentsatsen på 44 procent påminner en hel del om Åke Sanders uppgift om att mellan 40 och 50 procent av dem med muslimsk bakgrund här i Sverige är "religiösa".

    Finns här på RVK verkligen ingen som har tid, lust, ork att försöka besvara/kommentera mina frågor? Jag vet att jag är en katt bland hermelinerna här inne på RVK bland alla er med fina akademiska titlar, men faktiskt kan väl även en blind höna emellanåt hitta några intressanta frågeställningar - för att nu travestera ett känt ordspråk.

    Därom kan vi väl i alla fall vara överens?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej igen Helmer
      Som nämnt ovan har jag missat kommentarerna då vi inte har någon funktion som gör att vi får ett meddelande om att någon lämnat en kommentar. Så resor och studenter har kommit emellan.
      Det finns påfallande bra definitioner av fundamentalism i litteraturen, även sådana som går att operationalisera. Det mest ambitiösa projektet Fundamentalism observed utgör en 6-7 1000-sidiga volymer. I många sammanhang har fundamentalism som begrepp övergivits inom forskningen, en process som påbörjades sent 1990-tal. Kritiken har gällt att basen för begreppet fundamentalism så tydligt är en i motsats ställd liberalteologisk norm. Genom att ordet, inte bara i media, utan även i forskningen blir så tydligt ideologisk, skapar problem.

      Sander har i sina böcker långa diskussioner om ord som muslim och religion att dessa inte följer med när någon refererar honom på Wikipedia ska inte Sander kritiseras för.

      Sen är den stora frågan, vad menar en enskild författare när hen skriver religiös? Ja det är verkligen inte gott att veta. Jag har i en bok jag skrivit kritiserat den enkla uppdelningen i praktikserande och icke praktiserande muslim, där de praktiserande är de som gör så mycket som möjligt enligt förhållande vis enkelt uppställda scheman för islam t.ex. ber, fastar etc. Det finns många andra sätt att förhålla sig till en religion än så. Om man inventerar befintlig statistik brukar muslimer i västeuropa (detta gamla begrepp) i långt lägre grad än majoritetsbefolkningen (mb) vara med i en församling, men de uppger i långt högre grad än mb att de tror på Gud. Beroende på vilka normer man använder så är alltså muslimer inte så benägna att engagera sig i sin religion eller så är det påfallande djupt troende. Problemet med statistiska undersökningar är designen på frågeformuläret och metoden som dessa samlas in med. Riem Spielhaus har bl.a. samlat in europeisk statistik om islam och muslimer och drivit en rättvis och hår kritik mot dess metodologi.
      En av lärdomarna vad gäller enkäter och muslimer är att det finns en tydlig tendens att man på frågor om religioner svarar så som man tycker man ska om man respekterar sin religion. Så man svarar inte nödvändigtvis: JAG tror på Gud, utan snarast Som MUSLIM tror jag givetvis på Gud. Att återvända till religionens rötter, att det finns en korrekt uttolkning ser jag som tydliga utslag för normativa påstående. Få muslimer skulle vilja återgå till de materiella förhållandena som präglade islams första tid. Få vill ha tillbaka slaveriet etc. Men man svarar normativt. Religionens ursprung är det sanna. Den sista frågan är desto intressantare. Det är nämligen INTE klassisk teologi att hävda att religionens lagar står över samhällets, den klassiska teorin ger, inte minst i när man befinner sig som minoritet i annat land, det världsliga övertaget eller minst lika status. Det skulle vara spännande att följa upp den siffran mer kvalitativt.

      Radera
    2. Å, vad glad jag blev över att finna, att jag inte blir behandlad som enbart förorenad luft (som letat sig hit till RVK).

      Stort TACK för att du bemödat dig att kommentera mina funderingar! *jo, jag menar det, detta är absolut ingen ironi, även om jag ofta skriver ironiskt; men så är inte fallet här och nu*

      Jag vill bara informera dig om att jag har kommenterat en del av det som du skriver här i detta kommentarsfält. Men att jag har valt att göra det i ett helt annat kommentarsfält. Se: http://religionsvetenskapligakommentarer.blogspot.se/2014/02/debatt-den-humanistiska.html?showComment=1393763576256#c7239138806639715459 .

      Jag ber dig: Du ska INTE ta åt dig personligen av mina beska kommentarssynpunkter bara för att jag väljer att exemplifiera utifrån sådant som just du har bloggat/skrivit om. Min kritik gäller i princip HELA den religionsvetenskapliga forskningen och vilka prioriteringar som vanligen görs av dem som forskar i den domänen.

      Med fortsatt respektfylld hälsning // Helmer

      Radera
  5. Har du några tillförlitliga statistiksiffror/statistikkällor att redovisa vad gäller religiös trostillhörighet i Sverige av i dag cdi brt ?

    SvaraRadera