Esoteriskt måleri

För den som är intresserad av västerländsk esoterism, och konst, rekommenderas ett besök på Moderna museet i Stockholm där det just nu pågår en mycket omskriven utställning av den svenska 1900-talskonstnären Hilma af Klint (d. 1944). Vissa menar att af Klint ska betraktas som grundaren av det abstrakta måleriet, snarare än mer kända modernister som Kandinsky (d. 1944) eller Mondrian (d. 1944). A ledningen till att af Klint inte fått sin pionjärinsats erkänd är främst att hon själv bestämde att hennes konstverk inte skulle få visas för allmänheten förrän 20 år efter hennes död, och det var först med en utställning i Los Angeles på 1980-talet hon blev ett världsnamn.

Hilma af Klint var i sitt måleri starkt influerad av esoteriska traditioner och i det informativa lilla häfte Moderna museets producerat i samband med utställningen kan man läsa att af Klint

Var av den uppfattningen att hon, när hon målade, stod i förbindelse med högre medvetanden, som talade och förde fram budskap genom henne. I likhet med många av sina samtida var hon påverkad av andliga strömningar, i synnerhet spiritismen, teosofin och senare även antroposofin. Genom sitt måleri ville hon förstå och förmedla den mänskliga existensens olika dimensioner.

Hilma af Klints måleri är verkligen både eteriskt och esoteriskt. I den stora, centrala, sviten Målningarna till templet som producerades mellan 1906 och 1915 arbetade hon men en serie ofta återkommande symboler som snäckor, trianglar och spiraler. Ibland för hennes måleri tankarna tillbaka till Willam Blake (d. 1827). af Klint själv menade att hon endast verkade som ett medium för andliga mästare och att hon, när hon målade, inte hade en aning om vad bilderna föreställde. Senare skulle hon själv uttolka sitt måleri i den mer än 1000 sidor tjocka skriften Studier över själslivet från 1917/1918.

De tio största, nr 3. Ynglingaåldern, Grupp IV

af Klint målade också en serie mycket intressant mentala bilder av de så kallade världsreligionerna. Nedan ser vi exempelvis hur hon för sitt inre öga föreställde sig Islam.

Den Muhamedanska ståndpunkten

I samband med föreställningen pågår hålls också flera föredrag av religionsvetenskapligt intresse. Den 26 mars talar exempelvis konstvetaren Peter Cornell på temat Det ockulta alternativet. Om hemliga läror i konst och litteratur omkring 1900, och den 14 maj håller Moderna museets intendent Ylva Hillström ett föredrag med titeln Esoteriska strömningar och teman i litteraturen från Dante till Dan Brown.

Simon Sorgenfrei

Doktorand i religionsvetenskap, Göteborgs universitet