Gadgeten innehöll ett fel

onsdag 25 september 2013

En kyrklig ministär

Efter ett klassiskt journalistiskt fotarbete har tidningen Dagen kunnat visa att en större andel av regeringen (83 procent) än av Sveriges befolkning (67 procent) är medlemmar i trossamfund.

Docent Magnus Hagevi vid Linnéuniversitetet intervjuas och har kloka synpunkter på denna sakernas tillstånd:
  • regeringen är borgerlig, och kyrkliga sympatier är traditionellt starkare på högerkanten än på vänsterkanten;
  • kristdemokratiska ministrar har sluppit den behandling som den nytillträdda arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) utsatts för;
  • de nya moderaterna associeras inte längre med traditionell religion utan ses som ett modernt projekt. I det läget blir en moderat minister med ett tydligt religiöst engagemang en överraskning.
Därefter följer tidningens kartläggning av ministrarnas religiösa medlemskap och engagemang.

För egen del sitter jag kvar med en fadd smak i munnen: vill jag verkligen veta detta? Har jag någon glädje av att känna till den i och för sig öppna upplysningen att finansmarknadsministern är medlem i Svenska kyrkan?

Nej, det har jag inte. Som medborgare, väljare, privatperson föredrar jag att ministrarnas olika medlemskap och engagemang utanför "tjänsten" får förbli deras ensak, på samma sätt som jag inte i min yrkesutövning har lust att behöva redogöra för mina privata medlemskap och engagemang.

Jørgen Straarup
Södertörns högskola

3 kommentarer:

  1. Tack Jörgen
    Vad säger egentligen forskningen om förhållanden mellan religiöst engagemang och politiska ställningstaganden/engagemang?

    SvaraRadera
  2. Om kyrkligt förtroendevaldas inställning till olika trosfrågor och om deras engagemang i församlingsliv inom Svenska kyrkan finns några undersökningar, som efterhand har hunnit bli gamla. Från 1977 har vi t ex Göran Gustafssons "Mellan religion och politik: studier av kyrkofullmäktigeinstitutionen" (Verbum). I den och i liknande undersökningar har intresset främst varit att se om det fanns linjer från politisk övertygelse (oftast en vänster-höger-skala) till religiöst ställningstagande.

    Det nu aktuella problemet är snarare huruvida det går linjer från den religiösa engagemanget till det politiska fältet eller ej, det vill säga i motsatt riktning.

    I resultaten från 1970-talet finns det en tendens att politisk konservatism sammanhänger med teologisk konservatism och uppskattning av kyrkoinstitutionen.

    Jørgen Straarup

    SvaraRadera
  3. Att en minister är med i svenska kyrkan torde inte påverka några politiska ställningstaganden. Men att arbetsmarknadsministern är med i ett samfund som anser att privat olycka beror på att man inte är älskad av gud borde göra det. Mycket riktigt har ju också arbetsmarknadsministern annonserat hårdare krav på arbetslösa. Helt naturligt om man tycker att arbetslöshet beror på syndfullhet.

    (PS förstår mig inte på inloggningsfunktionen och varför mitt riktiga namn inte dyker upp. Varför inte tillåta inloggning som gäst?)

    SvaraRadera