Vi var många imorse som
reagerade på Expressens rubrik till en artikel om den tragiska dödsskjutningen
på en militärbas i Washington, USA. Sköt
ihjäl 12 personer – ville bli munk står det under en bild på
gärningsmannen Aaron Alexis. ”De ställer tuffa krav i klostren nuförtiden”
kommenterade någon på Facebook. I artikeln förbryllas journalisten Lars Näslund
över det faktum att gärningsmannen sedan en tid tillbaka praktiserade meditation,
tyckte om att besöka buddhistiska tempel och tydligen haft planer på att bli
buddhistmunk.
Våldsam buddhist - en motsägelse? Ur Expressen 170913
Hade Aaron Alexis istället
varit muslim, eller attraherats av islam, hade reaktionen gissningsvis varit en
annan. Mer troligt är att gärningsmannens religiösa preferenser då getts
förklaringsvärde framför psykosociala, ekonomiska eller andra aspekter. Detta
har naturligtvis flera förklaringar. En viktig orsak är att buddhistiskt kodat
våld (vilket massakern i Washington inte
tycks ha varit!) sällan drabbat Amerikaner eller Européer i modern tid, medan
både USA och Europa drabbats av flera attacker som legitimerats med islam.
Buddhism har huvudsakligen praktiserats i länder långt borta, medan Europa
delvis definierats som en kristen gemenskap i förhållande till grannländer med
en muslimsk majoritetsbefolkning. Bilden av islam och muslimen som fienden har
gamla anor.
I förra årets
SOM-rapport I
framtidens skugga framgick att buddhism är den religion flest svenskar
är positiva till efter kristendomen. I åldersspannet 16-29 år är buddhism till
och med den religion man har mest positiva attityder till. Samtidigt visade
rapporten att islam är den religion flest svenskar har negativa attityder till.
Buddhism förknippas med en icke-hierarkisk, apolitisk, individuell andlighet
eller livsfilosofi – islam uppfattas ofta istället som en mer politisk religion
med tydliga dogmer som styr muslimers religiösa liv.
Bakgrunden till dessa
föreställningar kan spåras genom historien, sökas i nyhetsrapporteringen och
populärkulturen eller påvisas i våra läromedel. I en intervju i tidningen Tro
& Politik säger islamologen Jonas Otterbeck som studerat bilden
av religion i svenska skolböcker: ”Genuskritik
och fundamentalism finns överhuvudtaget inte i beskrivningen av buddhism. De
bitarna faller utanför hur vi vill se buddhismen, medan de är mainstream när
man skriver om islam.”
I ett pågående
forskningsprojekt försöker religionshistorikern David Thurfjell finna rötterna
till svenskars bild av buddhism. Även Thurfjell visar hur svenskar tenderar att
föreställa sig buddhism som en apolitisk och fredlig religion. Samtidigt, i en
intervju i Amos magasin, pekar han på forskning som menar att buddhism är
den religion vars utövare procentuellt sett varit inblandade i flest krig
mellan 1500-talet och andra världskriget. I boken Mystik
och andlighet – kritiska perspektiv pekar han även på hur många är blinda
för politiska, patriarkala och hierarkiska drag i buddhisters religionsutövning.
På senare tid har vi
också kunnat läsa i svenska tidningar om etniska
rensningar och brutalt
våld utövat av buddhister i Burma. 2011 disputerade även
religionshistorikern Niklas Foxeus på en avhandling som
delvis behandlade politiska tendenser i samtida burmesisk buddhism. I vilken
mån denna rapportering nyanserat svenskars uppfattningar om buddhism är förtidigt
att säga. Våra föreställningar om religioner och kulturer har långa rötter och attitydförändringar
går långsamt.
Man kan dock efterlysa
en större kunskap om religion som fenomen och en större medvetenhet bland
journalister kring egna onyanserade föreställningar som påverkar nyhetsrapporteringen – och i förlängningen allmänhetens förståelse och attityder.
Simon Sorgenfrei
Södertörns
högskola
Vill här bara pusha för Andreas Johanssons artikel på temat buddhism och våld här på bloggen
SvaraRaderahttp://religionsvetenskapligakommentarer.blogspot.se/2013/04/buddhistisk-extremism-eskalerar.html
Lankesiska buddhister har inte dragit sig för politiska mord, i Burma ger de sig på muslimer, för några år sedan var det ett par buddhistiska grupper i Sydkorea som slogs så blodet skvätte om makten över ett kloster (och dess rikedomar), de tibetanska lamorna var väl inte så kul att ha att göra med om man var en vanlig träl etc. Steve Jobs skulle ju gälla som buddhist men var elak, hämndlysten, girig etc - han kanske var sannare som buddhist än den västerländska bilden av en from världsfrånvänd snubbe som går runt och tigger ris med sin lilla skål och inte vill någon något ont?
SvaraRaderaEn inte allt för vild gissning är att buddhister är ungefär som folk är mest - varken bättre eller sämre.
RaderaVästerlandets uppfattning om buddhism är väl oftast den rationella filosofin. Att bara sitta ner och systematiskt försöka komma underfund med sig själv är tilltalande för många. Man talar mer sällan om den mer folkliga buddhismen som med sina himlar, ritualer, gudar, demoner och olika buddhor och boddisatvor verkar vara lika "rik" (snurrig?) som hinduismen.
SvaraRaderaPrecis på spiken
Radera