Jag vill härmed tipsa om (och kort kommentera) en intressant pågående diskussion på Newsmill. Lotta Knutsson Bråkenhielm, doktorand i religionsfilosofi, och Patrik Lindenfors, zoolog, debatterar religion och ateism. Det som är intressant är att trots att de båda (förmodligen) har helt olika grundsyn i fråga om värdet hos religiösa föreställningar och praktiker, kan man skönja viss enighet i synen på att religion bäst förklaras med utgångspunkt i hur mänskligt tänkande fungerar, i sig ett resultat av evolutionen. Det är välkommet.
Bråkenhielm lyfter forskning kring ett möjligt samband mellan (högpresterande) autism och ateism, och Lindenfors har måhända rätt när han ser en from agenda bakom detta: att framställa ateister som udda, mänskliga anomalier. Religion är något naturligt (läs bra), ateism är något onaturligt/udda (läs dåligt).
Det påstående som gjorts inom kognitiv religionsvetenskap att "religion är naturligt" blir ofta föremål för missförstånd. En del troende har här sett en möjlighet att hitta en förening av vetenskap och religion. Gud agerar genom vår kognition, som också är hens skapelse. Det är genom att utnyttja våra kognitiva förmågor som hen gör sig känd. Det blir alltså en variant av "intelligent design"-argumentet i förhållande till evolutionsteorin. Samtidigt som en sådan gudsbild är filosofiskt möjlig blir detta ett religiöst resonemang som är vetenskaplig onödigt (och icke-prövbart), och som hör hemma inom teologi, inte vetenskap.
När religionsvetenskapligt orienterad kognitionsforskning framhäver religion som naturligt är det inte en teologisk utsaga eller värdering (betänk att "naturligt" är inte detsamma som gott, rätt och eftersträvansvärt). Den centrala utgångspunkten är att religiösa föreställningar och praktiker (av vissa typer ska påpekas) kan förklaras som naturliga biprodukter av mänskliga dispositioner som i grunden utvecklats för helt andra syften. Religiösa föreställningar och praktiker (av en mängd olika slag) åker så att säga snålskjuts på vårt tänkande, våra beteenden och vårt känsloliv. Det finns ingen anledning att postulera en adaptiv funktion hos dessa föreställningar och praktiker i sig. Lindenfors lyfter i sin artikel flera exempel på just detta, och det är det, tillsammans med hans viktiga påpekande att det vi benämner religion är mångfacetterat och följdaktligen kräver en rad olika förklaringar, som gör hans artikel något mer intressant, religionsvetenskapligt sett, än Bråkenhielms.
Jonas Svensson, Linnéuniversitetet
Jag läste just vad Lotta Knutsson Bråkenhielm och Patrik Lindenfors skrivit. Som mamma till två barn med autism måste jag säga att det känns oerhört tråkigt att Lotta dragit in autism i någon sorts debatt om ateism. Hon tycks inte ens vara särskilt påläst om autism. Personer med autism saknar inte på något sätt känslor eller empati. Hennes inlägg i debatten gjorde mig kort sagt förbannad. Man ska inte uttala sig så tvärsäkert om något som man inte känner till.
SvaraRaderaHej Piedra
SvaraRaderaJo, jag tycker också bilden av autism blev ensidig i artikeln, och man fick en känsla av att funktionsnedsättningen användes som ett verktyg för att attackera ateister.
Det Lotta avsåg var nog det som autismforskaren Simon Baron-Cohen benämner "mind-blindness", och det är definitivt inte detsamma som avsaknad av empati eller känslor, utan bara en mer eller mindre nedsatt förmåga till "tankeläsning", det vill säga att intuitivt avtolka (eller snarare skapa mentala bilder av) andra människors "inre världar" av tankar, motiv, känslor etc. Att "tankeläsning" är nödvändigt för att kunna föreställa sig övermänskliga aktörer med viljor är ett rimligt antagande, men här finns ju ett helt spektrum av funktionsnedsättning.
Jonas
Det kändes som om hon använde hela diskussionen som ett verktyg för att attackera personer med autism.
SvaraRaderaDet är nog samma som brukar kallas "theory of mind", och det är precis som du säger. Och det tror jag inte är något som talar emot gudstro hos personer med autism. Jag tror att det var Patrik Lindenfors som skrev något om att personer med autism ofta har tvångssyndrom, d v s de har egna ritualer för sig. Och därifrån, tänker jag, är steget inte alls långt till att följa t ex kyrkans ritualer för att känna en viss trygghet.
Japp, "mindblindness" är nedsatt förmåga till "theory of mind" . Angående ritualerna var det Bråkenhielm som skrev det.
RaderaEtt tips på en mycket intressant uppsats på temat förresten, av Ingela Visuri:
http://www.uppsatser.se/uppsats/f579efad26/
/Jonas
Tack för tipset! Ska gå in där och läsa.
SvaraRaderaViktiga distintioner agående "religiösa predispositioner". Framstående paleoantropologen Chris Stringer belyser just dessa saker i The Origin of Our Species (2011).
SvaraRaderaÄr det så att religion uppstår som en projektion av människan själv, vilket gör att hon med detta projicerande omedvetna material lättare kan hantera sig själv ?
SvaraRaderaÄr det så att religion uppstår som en projektion av människan själv, vilket gör att hon med detta projicerande omedvetna material lättare kan hantera sig själv ?
SvaraRadera