Hälsohets

Under hösten och vintern har vad man kommit att kalla för en hälsostress eller hälsohets diskuterats ganska flitigt i media, exempelvis DN. Här om dagen läste jag ytterligare en artikel på temat. Denna gång en debattartikel på Aftonbladets hemsida av Rebecca Weidmo Udell.

Kärnan i hennes artikel som jag tolkar den, handlar om just hälsostress och hur förmågan att visa upp ett hälsosamt liv blivit en tydlig statusmarkör. Det handlar om facebookuppdateringar (”Sprang åtta km på lunchen, härligt!”), arbetsgivares val av aktiviteter på kick-off och liknande – om sätten vi framställer oss själva och vilka värderingar olika praktiker sammankopplas med.

Weidmo Udells artikel och många andra som kommit under de senaste månaderna menar jag lyfter viktiga aspekter av det samtida livsåskådningsmässiga landskapet. Som speciellt intresserad av brytningspunkten mellan religion/livsåskådning och hälsa välkomnar jag denna debatt. Föreställningar om hälsa rymmer en god portion intressanta och viktiga livsåskådningsmässiga antaganden. Framförallt tänker jag att det handlar om människosynsfrågor. Bilderna av hälsa – vad vi mår bra av, hur kroppen fungerar, hur goda relationer ser etc. – knyter på ett tydligt sätt an till föreställningar om hälsa. Som jag ser det är det svårt att tala om hälsa utan att komma in på eller ha sin utgångspunkt i människosynen.

Dessutom är hälsa är hälsa ett ganska självklart positivt laddat begrepp som i varierande grad ofta rymmer tankar om välmående och en känsla av lätthet i livet. Den friska kroppen bekymrar inte och de välfungerande relationerna är inget att ständigt hantera och fundera över. Snarare finns de bara där som något att leva genom.

Men synen på hälsa är också påtagligt föränderlig och kanske är det just kombinationen av upplevelsemässiga aspekter, kontextuellt bundna föreställningar och deras sammanflätning som gör hälsan så spännande och gäckande.

När vi ser till exempelvis Weidmo Udells artikel lyfts ett flertal centrala värderingar fram som gestaltas och förverkligas genom en ”hälsosam” livsstil. En av de centrala delarna berör kontroll över det egna livet och förmågan att göra verklighet av det hälsosamma. Det handlar om ”karaktär” och hur sätt att vara och förhålla sig knyts till kroppsform och livsstil. En annan viktig del handlar om identitetsskapande handlingar, att berätta om sig själv och visa vem man är på Facebook och liknande.  

Efter att under de senaste fem åren analyserat hälsotidskrifter menar jag att just kontrolldimensionerna bör lyftas fram i samtida föreställningar om hälsa. Det handlar om kontroll över kroppen och kontroll över livet i stort och de sätt som den senare antas speglas i den förra. I den bild tidskrifterna ger tycks det som att man kan ha en i det närmaste oändlig kontroll över kroppen. Processer in på hormonnivå kan påverkas genom ”fem enkla tips”; livet kan överblickas och förändras med en stark vilja och god organiseringsförmåga.  Kroppen och hälsan blir till något att rikta sig till och vara uppmärksam på, något att oroa sig över och bedöma. Den lätthet och behaglighet som vi ofta tänker på som en given del i hälsan kommer i skymundan och blir till något att njuta i en mer eller mindre avlägsen framtid – när man gått ned de där kilona, fått till fasta träningsrutiner och gett livet en hälsosam form.

Wilhelm Kardemark, FD i religionsvetenskap, disputerade 18/1 vid Göteborgs universitet på avhandlingen När livet tar rätt form: Om människosyn och hälsoförståelse i svenska hälsotidskrifter 1910-13 och 2009.