Reuters artikel
“Preacher alarms many Egyptians with calls for Islamist vice police” (130109)
illustrerar spänningarna i Egypten och osäkerheten inför framtiden.
Efter att predikanten Hisham el-Ashry dök upp i tv (Nahar)
på bästa sändingstid och sade att kvinnor måste täcka sig för sin egen säkerhet,
alkohol förbjudas, och att han inte hade något emot en religiös ”sedlighetspolis”
undrar nog många hur det kommer sig att han gavs sådant utrymme i tv. El-Ashry
kanske inte tas på så stort allvar av många, men det finns de som är positiva
till hans åsikter också. Själv reste han tidigare till USA under 1990-talet med hopp om en västlig
livsstil men föll istället in i en mer religiös livsstil och blev en konservativa
predikant. Han återvände till Egypten efter 15 år i USA.
I Egypten är ekonomin skakig. Matpriserna stiger.
Många oroar sig över att den nyvunna politiska friheten kan utnyttjas av
konservativa muslimer som vill tvinga sina värderingar på folket. Det islamiska
universitetet al-Azhar, som av många betraktas företräda normativ islam, har
länge sagt att religiös praktik inte ska tvingas på folk. Exempelvis har stormuftin,
Ali Gomaa, gått ut och kritiserat Hisham el-Ashrys åsikter starkt.
Även det Muslimska brödraskapet har distansierat sig
från el-Ashrys åsikter, om än inte lika tydligt som Ali Gomaa. President Morsi
har utlovat att islamiska moralkoder inte ska införas då religionsfrihet ska
råda. Det till trots anser kritiker att Morsi mer explicit bör ta avstånd från
sådana yttranden som det från el-Ashry.
El-Ashyr är en predikant som kan karaktäriseras som
salafitisk och han är starkt värdekonservativ. Den islam han verkar vilja
införa uppfattar många som ”saudisk”. Flera incidenter har inträffat i Egypten,
t.ex. knivhöggs en man till döds i Suez i juli efter att ha hållit sin
flickväns hand och ett par obesjlade flickor har fått håret avklippt. Allt
detta visar att det pågår en kontinuerlig maktkamp om tolkningsföreträde av
islam, som nu sker på en mycket mer öppen spelplan än före revolutionen, och den kan alltså även
iakttas i media. Många tror dock inte att de mest konservativa av salafiterna
har stöd bland gräsrotsbefolkningen, som sannolikt är mer positivt inställda
till en moderatare islamtolkning. Men samtidigt har salafitiska partier fått
många röster i valen. Deras agerande framöver lär påverka vilken politisk roll
de kommer att ges i nästa demokratiska val.
Susanne
Olsson, docent i religionsvetenskap, Södertörns högskola
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar