En välsignelse kan sägas på så många olika sätt

Något förvånande kunde vi läsa i Kyrkans Tidning att civilminister Stefan Attefall också har gett sig in i debatten om skolavslutningar i kyrkor. Enligt hans uppfattning måste präster kunna önska glad sommar och säga guds välsignelse i samband med att skolor använder kyrkans lokaler. Attefall menar till och med att prästen skall kunna välsigna barnen eftersom man enligt honom kan säga en välsignelse på flera olika sätt. I intervjun med Kyrkans Tidning säger han bland annat: ”det handlar inte så mycket om vad som sägs utan hur det görs, en välsignelse kan uttals som ett gott råd, en omsorg eller var krävande och påträngande”. Enligt ministern har Skolverket en allt för trångsynt tolkning av lagen. Bland annat anser Attefall att det är absurt att Skolverket godkänner vissa psalmer och förnekar andra. Detta är en detaljstyrning som inte ligger inom myndighetens ansvarsområde enligt ministern.

Som jag tidigare har skrivit här på bloggen är det tydligt att diskussionen om skolavslutningar i kyrkor väcker flera intressanta frågor. Skolverkets betoning av att skolan skall vara neutral när det gäller konfessionella frågor och vad detta innebär tolkas på ett annorlunda sätt av civilministern. Huruvida denna konflikt beror på olika uppfattningar av vad som avses med religion är dock oklart. Det är dock klart att både Skolverket och Attefall står inför ett likande problem när det gäller att avgöra när något skall uppfattas som religion eller som tradition. Är det barnet, prästen eller föräldrar som skall avgöra huruvida en välsignelse är en religiös handling, ”något påträngande” eller endast en trevlig sak att säga i samband med avslutningar. På ett liknande sätt har Attefall givetvis rätt när han kritiserar Skolverkets beslut att godkänna vissa psalmer eftersom dessa endast ses som uttryck för tradition. Återigen vem skall avgöra när en psalm är ett uttryck för religion eller för tradition?

Ett annat sätt att förhålla sig till frågan om skolavslutningar i kyrkan är att de samfund som lånar ut sina lokaler faktiskt själva börjar ställa krav på vilka ritualer, vilken musik och vilka ord som får sägas i samband med att skolor lånar deras lokaler? En sådan väg skulle dock innebära att Svenska kyrkan med största säkerhet skulle förlora en av sina viktigaste kopplingar till samhället. Vid sidan av dop, vigslar och begravningar är skolavslutningar förmodligen ett tillfälle då många möter Svenska kyrkan. Huruvida ett sådant möte förbättras eller försämras av att prästen välsignar och önskar guds frid är dock en öppen fråga.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet