söndag 29 juli 2012

Jan Guillou om antiterrorlagar


Aftonbladets söndagskrönika med Jan Guillou erbjuder så gott som alltid kontroversiella och kritiska analyser av samhället. Idag skriver Guillou om hur media och politiker analyserar och förklarar terrorbrott och vilka konsekvenser dessa analyser kan få. Medan högerextremiska och främlingsfientliga terrorister som till exempel Breivik, lasermannen Ausonius och Peter Mangs i Malmö beskrivs som ”enskilda galningar” förklaras inte islamiskt motiverad terrorism på samma sätt enligt Guillou. Istället är muslimska terrorister betraktade som ”friska” och ”vid sunda vätskor” för att låna Guillous uttryck. Men vilka konsekvenser får denna skillnad och varför finns det en tendens att bedöma terror på olika sätt beroende av vem som utför dessa handlingar?


Enligt Guillou har de olika förklaringsmodellerna resulterat i att Sverige – liksom flera andra länder i Europa – har infört allt strängare antiterrorlagar och att dessa framför allt är inriktade mot invandrare och speciellt muslimer. Guillou menar till och med att en stor del av SÄPO:s resurser går åt till att ”förfölja muslimer”. Huruvida denna analys är korrekt kan givetvis diskuteras och det är viktigt att understryka att SÄPO också har ägnat betydande kraft åt att dels kartlägga högerextrema och främlingsfientliga grupper och dels vänsterradikala och autonoma grupper. Att dessa rapporter har fått begränsad uppmärksamhet i media är beklagligt och problematiskt, speciellt om vi jämför med den uppmärksamhet som muslimska hot mot rikets säkerhet genererar. Istället för att möta hot mot demokratin med mer demokrati och en större öppenhet tycks de flesta länder i Europa reagera med hårdare lagar och inskränkta friheter, en utveckling som oroar både Guillou och andra skribenter.

Rädslan för att muslimer skall begå terrorbrott är enligt Guillou betydligt överdriven. Han skriver:

"I Sverige, Norge och Danmark har den islamistiska terrorismen, sedan våra antidemokratiska terrorlagars införande, utgjort en mindre fara för medborgarna än risken att dö till följd af kycklingben i halsen eller att halka i badkaret."

Att detta citat kommer att generera hårda kommentarer och en skarp kritik mot Guillou kan vi vara säkra på. Men låt oss istället återgå till det grundläggande problemet – det vill säga att terrorbrott tycks förklaras på olika sätt beroende av vem som utför dem. När det gäller muslimskt motiverad terrorism söks förklaringen oftast i utövarens religionstillhörighet istället för individuella personlighetsdrag. Denna tillhörighet beskrivs ofta i termer av ideologi – det vill säga att islam är mer än en religion; islam är till och med en ideologi! Ur ett religionsvetenskapligt perspektiv är denna förklaring tveksam och de flesta religionsvetare menar istället att islam inte utgör ett undantag från andra religioner. Detta faktum innebär givetvis inte att islam kan användas som en kraft för att motivera våld. Något som terrorattackerna den 11 september och bomberna mot Londons transportsystem tydligt visar. Men på samma sätt kan andra religioner också brukas för att motivera våld och terrorism. Här kan till exempel dödsskjutningar på abortläkare nämnas och tragedin i Waco 1993 då ett stort antal människor dödades. Istället för att se islam som ett undantag och den enda förklaringen så bör vi kanske istället se vilka faktorer som ligger bakom att människor radikaliseras. Här har SÄPO bland annat visat att det finns stora social-psykologiska likheter mellan individer som attraheras till våldsamma tolkningar oberoende av vilken ideologi eller religion som ligger bakom. Likheterna tycks alltså vara större än skillnaderna.

De som vill framställa högerextrema och främlingsfientliga terrorister som ensamma och isolerade galningar bortser vanligtvis från det faktum att dessa gärningsmän ofta är inspirerade av tankevärdar, ideologier och nätverk som ger stöd för deras handlingar. Detta faktum har till exempel Øyvind Strømmen kartlagt i sin bok Det mörka nätet. Om högerextremism, kontrajihadism och terror i Europa som vi tidigare har skrivit om. För att förstå de bakomliggande tankarna och för att kunna förhindra framtida terrorhandlingar är det viktigt att terrorism förklaras och analyseras på samma sätt oberoende av vem som utför dessa handlingar. Det kan säkert finnas olika motiv till olika handlingar, men som religionsvetare är jag skeptisk till att en individs religionstillhörighet är den enda förklaringen och den utlösande faktorn. För att förstå människors handlingar behövs en bred samhällsvetenskaplig och humanistisk analys. Och tyvärr är det på det sätt att alla religioner, liksom ideologier, kan användas för att legitimera våldsamma och odemokratiska handlingar.

Som avslutning till denna dystra analys kan det kanske vara bra att tänka på att religioner och ideologier faktiskt också kan tolkas på ett sådant sätt att de används för att försvara demokrati och ett öppet samhälle. Att denna typ av tolkningar återfinns bland hinduer, muslimer, buddhister, kristna och andra religioner är ett faktum och dessa röster är givetvis också intressant att studera. Men huruvida dessa positiva tolkningar egentligen kan förklaras utifrån människors religionstillhörighet är också en öppen fråga och som religionsvetare är jag skeptisk till att religion per automatik bidrar till en bättre och mer fridfull värld. Återigen är det människors tolkningar och praktiker som är avgörande och som religionsvetare är det endast dessa tankar och handlingar som vi kan studera.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

18 kommentarer:

  1. Göran et al.

    Med den stora utvandringen från muslimska länder till väst och nu den arabiska våren, har det blivit tydligt att de flesta muslimer, även de flesta islamister som exv muslimska brödraskapet i Egypten, vill leva i fred med sina grannar och utveckla en muslimsk version av demokrati, rättsstat och övriga mänskliga rättigheter.

    Detta är det mest hoppingivande i vår tid. Mot detta hopp står små klickar av makthavare i diverse länder och militanta islamister som med religiösa förtecken vill sabotera vägen mot modernitet.

    Beskrivningen ovan torde vara okontroversiell för de flesta bedömare men inte för er. Jag undrar varför.

    Men den rakt motsatta modus operandi illustreras väl av detta citat från Görans senaste bloggpost:

    "De som vill framställa högerextrema och främlingsfientliga terrorister som ensamma och isolerade galningar bortser vanligtvis från det faktum att dessa gärningsmän ofta är inspirerade av tankevärdar, ideologier och nätverk som ger stöd för deras handlingar." Det är ju just detta jag efterlyser gällande islamistisk militans.

    Här är vi alltså plötsligt inne på samma linje: det är legitimt, rentav nödvändigt, att koppla människors militans till deras politiska ideologi, ja rentav till konspirerande nätverk! Och denna linje är nära att fullföljas i det fortsatta resonemanget: "För att förstå de bakomliggande tankarna och för att kunna förhindra framtida terrorhandlingar är det viktigt att terrorism förklaras och analyseras" - och där bryter jag - inte "på samma sätt" utan varje instans av terror måste bedömas på sina egna unika, idiosynkratiska, meriter.

    Vi är alltså ense om vikten av initierad analys av alla slags motiv till terror utom när det finns en islamsk religiopolitisk motivbild! Varför detta undantag?

    Samuel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Samuel

      Tack för din kommentar på mitt inlägg. Håller helt med om att den demokratiska utvecklingen i Mellanöstern är positiv och den har jag inte tagit avstånd. Precis som jag skriver i min text och i flera andra texter här på bloggen och i andra sammanhang så kan religiösa tolkningar användas på flera olika sätt. Här är islam inget undantag och som religionsvetare studerar vi hur människor tolkar och använder sin religion. Det är dock ett faktum att det finns en mängd olika och motstridiga tolkningar och religionshistorien kan visa att det pågår en kamp om vem som kan och skall tolka en religion - även här är islam inget undantag.

      /Göran

      Radera
  2. Vilket kvalificerat skitprat.

    Ta upp Waco 1993 och "Här kan till exempel dödsskjutningar på abortläkare nämnas" som liknelser och jämställande med muslimska terrordåd?

    Sveriges förste självmordsbombare Taimour Abdulwahab klantighet räddade livet på upp till ett 40-tal personer. Det konkluderar FBI i en undersökning utförd för Säpos räkning.
    -40 personer har knappast dött av att sätta kycklingben i halsen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Linda

      Tack för dina synpunkter och reaktioner på min återgivning av Guillous text och min efterföljande analys. Oavsett vem som utför terrordåd eller varför de utförs måste studeras och analyseras och för att förstå de processer som ligger bakom dessa handlingar så måste vi studera både människors tolkningar av religion/ideologi och hur dessa kan knytas till humanistiska och samhällsvetenskapliga fenomen. Min poäng i texten var att endast understryka att alla religioner kan tolkas på ett sådant sätt att de legitimerar våld och terror. Ur detta perspektiv är Waco och mördandet av abortläkare två exempel på sådana tolkningar. Men listan kan göras mycket längre och det är tydligt att alla religioner tyckas kunna tolkas på ett sådant sätt att de legitimerar våld. När det gäller citatet som du nämner i din kommentar så är det hämtat från Guillous text. Jag tolkar hans poäng på ett sådant sätt att rädslan för muslimska terrordåd i Sverige tycks vara mycket stor om man jämför med hur många terrordåd som de facto har utförts av muslimer i Sverige. Denna iaktagelse skall givetvis inte ses som en indikation på att islam inte kan användas för att legitimera terror. Men det är uppenbart att terrorism kan utföras på basis av flera olika ideologiska och religiösa bevekelsegrunder och att hot mot demokrati inte endast kommer från muslimska grupper.

      /Göran

      Radera
  3. Litt nyfiken på vilken del av Islam kan tolkas på ett sådant sätt att de kan användas för att försvara demokrati? .

    Dvs hvilken rettning/gren av Islam säger att Sharia och profeten och Koranen inte var perfekt och trängs inte att följas och definitivt inte brukes som levevilkår?

    SvaraRadera
  4. Hej Fredrik

    Tack för ditt inlägg. Flera länder som Malaysia och Indonesien präglas av islamiska och muslimska traditioner och dessa är demokratier med fria val - en utveckling som också har inletts i flera länder i Mellanöstern och Nordafrika efter den arabiska våren. Det finns också World Value Survey undersökningar från flera så kallade muslimska länder som vittnar om att en betydande andel människor vill behålla sin religion (dvs islam) samtidigt som de är för demokrati.

    Om vi går till muslimska diskussioner om demokrati så är det flera teologer som till exempel betonar att det inte finns något tvång i religionen och att viktiga beslut skall baseras på rådslag (shura på arabiska). Samtidigt är det också viktigt att poängtera att vissa muslimer tolkar sin tradition på ett sådant sätt att de är motståndare till demokrati och fria val - en uppfattning som till exempel återfinns bland anhängare till rörelsen Hizb ut-Tahrir som bland annat finns i Danmark och England. Hoppas att detta svar kan ge lite mer perspektiv

    /Göran

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men är inte den Arabiske våren gjort det värre för teks minoriteter i Egypten teks tänkte på just kristna kopter och andra miniriotets grupper?
      Det har och det har varit på tal om att Sharia.

      Har fått den uppfattningen att Mellanösterns önskan om just"demokrati" är mer en Mellanöstersk demokrati som följer eller är mer tillrättalagd för Sharia,
      som teks den Iranska lagändringen och införingen av dödstraff för homofili och just den hårdare bestraffning för just Apostafi som har kommit med den arabiska våren.

      Radera
    2. Hej igen

      Visste finns det oroande tecken i spåren av den arabiska våren. Det är kanske inte konstigt att flera konflikter kommer upp till ytan efter att en odemokratiskt system har fallit. Samtidigt är det viktigt att betona att flera länder i Mellanöstern och Nordafrika tar sina första steg som demokratier och att människor får uttrycka sina åsikter och välja de partier som de önskar är en del av demokratin. Sedan är det oklart huruvida konflikterna med till exempel kristna och andra lagar som begränsar människors frihet endast skall knytas till religion och uttolkning av religion. Religion kan givetvis tolkas och användas för att kritisera och attackera minoriteter (något som inte är unikt för Mellanöstern eller muslimer) men det är också viktigt att titta på socio-ekonomiska faktorer och politik när vi analysera dessa frågor.

      Samtidigt som du har rätt att vissa tolkningar av Sharia är oroande när det gäller människors friheter och rättigheter så är det också viktigt att peka på att det finns flera olika förståelse av vad som menas med sharia och Europa utvecklar till exempel flera teologer något som kallas för minoritetsjuridik som är en del av diskussionen om sharia. Det finns all anledning att följa utvecklingen i Mellanöstern noga och det finns både möjligheter och problem i den framtida utvecklingen. Flera av Susanne Olssons äldre inlägg om Egypten här på bloggen kan nog vara intressanta för dig och du är intresserad av dessa frågor. Tack för dina kommentarer

      /Göran

      Radera
    3. Det är det som blir problematisk i mina ögon med just Islam det är inte en religion utan jag anser den mer som en Ideologi teks har några muslimska vänner och blir varje gång förvånad över hur vissa saker är så absolut hos dom.

      Mina vänner är som jag skulle säga så "religöst" troende jag skulle kalla treonde muslimer ddvs så sekulär du kan komma utom att stöta sig med andra familje medlemmar/släktingar/närområde.
      Men samtidigt så har dom dessa saker inpräntade
      Profeten är perfekt
      Sharia är perfekt

      Det är detta som jag inte riktigt förstår med minoritetsjuridik har uppfattad och fått den uppfattningen att Sharia/Koranen är definitvt inte en gotteripåse som kan vara som gott & blandat ta det du gillar välj bort det som du inte gillar .

      Vissa saker och sidor som teks WWW.opplystemuslimer.no är just av muslimer för muslimer som önskar att religion ska vara privat men samtidigt Apostafi gruppepress och andra saker är hela tiden relevant där.

      Men tillbaka till saken :)

      Ibland låter det väldigt enkelt att just personer kan tolka koranen innom Islam.
      Men mina personligt för mig har jag fått den uppfattningen att gruppepress verkar vara en bestående del av själva ideologien dvs den mest bokstavstroende / bok tro personen är den som sätter standarden hur andra ska bete sig.
      Teks mina vänner säger själv att om det skulle komma fram att de var "dålig" muslim skulle de förlora allt dom har,så dom känner att dom måste följa så inte dom får problemer.

      Dette är just saker som gör att jag är väldig skeptisk till just "demokratiske" processer men samtidigt det är bara min åsikt men samtidigt så saknar jag en stor del av det som jag skrivit på just debatter om Islam,
      Det verkar så mycket enklare för folk at tro att sekulärt kristendom är lik sekulär Islam.
      Utan att inse att teks Apostafi

      Radera
    4. Hej Fredrik

      Tack för dina kommentarer. Man läser allt oftare att vissa uppfattar islam snarare som en ideologi än som en religion. Detta gör mig lite förbryllad. Hur definierar du dessa begrepp? Vad utmärker en ideologi, respektive en religion? Och vad skiljer dem åt?

      Mvh
      Simon

      Radera
    5. Hej igen

      Grupptryck förekommer förmodligen mer eller mindre uttalat i de flesta religiösa miljöer (precis som i sekulära och andra miljöer). När det gäller muslimer i Europa är det också tydligt att religionen har fått en annan betydelse för många människor och tron blir i hög utsträckning knuten till identitet och tillhörighet. Samtidigt är det också viktigt att betona att många människor med muslimsk kulturellbakgrund är lika troende som de flesta svenskar eller norrmän är och dessa syns sällan i debatten. Det kan dock finnas skillnader i hur man pratar om religion och religiositet bland andra grupper. Variationerna inom gruppen muslimer är dock stor och det som du skriver om kan säkert vara sant i vissa miljöer men inte i andra. Kunskapen om Koranen, sharia och islamisk historia är också mycket varierad bland muslimer - precis på samma sätt som den är varierad bland kristna.

      Är dock skeptisk till att framhålla att islam skulle vara genuint annorlunda än andra religioner och därför är jag inte övertygad om att islam är mer ideologi än någon annan religion. Om du vill få en inblick i hur jag ser på religionsvetenskap kan du läsa mitt inlägg om "religion och världsbild" här på bloggen.

      Tack för dina kritiska inlägg och "hyggligt" att se att vi också har läsare i Norge!

      /Göran

      Radera
    6. Med en ideologi menar jag mer att det kultur och religion finns det egentligen inget som riktigt skiler dom två åt .

      Ta Hijab för eksempel religöst eller kulturellt ?
      Du får ulika svar beroende på var det passar ibland säger dom religöst plagg då det passar och blir beskyddat av religionsfrihet men andra ggr så är det kulturellt plagg som absolut inte är religöst.



      Men då du säger att människor med muslimsk kulturellbakgrund är lika troende som de flesta svenskar eller norrmän så blir det en sanning med modifikation för att just gruppepressen är hela tiden där.

      Jobbat med många Svenska muslimer som flyr till andra land för att just kunna leva västligt även de har blivit tvångsgiftat (här kan man säga kulturellt betonat men om dom hade nekad så hade också dom blivit kallad dålig muslim och familjen hade vändt dom ryggen dvs också religöst betonat)

      Jag personligen håller Islam som en väldig genuint annorlunda än andra religioner för att det är en sak som påminner om någon sorts sjuk McCarthyism som gör att personer inte vågar bryta ut från religionen.

      På ett sätt är just Islam den mest interessanta religion att läsa om och bland de smartaste religioner jag studerad då den blandar både militär strategi till att bevara kontrollen över på ett sätt "soldater" och inte låta dom tveka eller ifrågasätta.

      Men det är samtidgt som gör att Islam till farlig samma sak som kristendommen NT var på sitt värsta innan Luther och katakesen.

      Men måste även tacka för en hyggelig diskusjon och trevliga svar tillbaka :)

      Radera
    7. Vi återkommer säkert till dessa frågor flera gånger här på bloggen och det finns redan en del om dessa frågor i de äldre inläggen. Hoppas att du fortsätter följa, kommentera, diskutera och kritisera våra inlägg - det är genom diskussion som många av de svåraste frågorna kan lösas och olika ståndpunkter kan bli tydliga. Diskussion och olikhet är en förutsättning för ett demokratiskt öppet samhälle - så tack för dina inlägg.

      /Göran

      Radera
  5. Jag tycker en viktig skillnad mellan religionerna är synen på straff. Även om kristendomen talar om straff, som ju klart är obehagligt, så är det i så fall Gud som straffar och aldrig människor. Människor får ju inte döma någon. Då blir det ju inget problem om nu inte Gud skulle finnas. Men inom Islam så agerar människor/det muslimska samhället som företrädare för Gud och straffar människor, ibland med döden. Det är fruktansvärt obehagligt! Klart är att alla muslimska samhällen inte är sådana, men den som har makten har tolkningsföreträdet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även inom islam är det en central uppfattning att det endast är gud som har sanningen och att det är endast han som kan döma och inte människorna. Ur detta perspektiv är kristendom och islam inte speciellt olika. Sedan kan vi givetvis diskutera om det finns skillnader i hur religionerna praktiseras. Religionshistorien kan gång på gång ge exempel på att människor har upplevt att de har fått makt från gud att agera - både när det gäller att bestraffa och belöna. Här är skillnaderna inte speciellt stora mellan olika religioner. Återigen vill jag betona att religionsvetenskap är ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne och därför studerar vi hur människor agerar, tolkar och praktiserar det som de kallar för religion. Vad gud vill och inte vill ligger bortom religionsvetenskapens ämne och vi kan endast studera vad människor gör.

      /Göran

      Radera
    2. Har du glömt sharia? Där instrueras MÄNNISKOR om hur "brottslingar" bör straffas! Hugg handen och ett ben av tjuvar osv. Ord o inga visor. Människor uppmanas att verkställa straffen.

      Koranen uppmanar muslimerna att följa Muhammeds exempel. Och han lät bl a stena för äktenskapsbrott och uppmanade till avrättning för homosexuella aktiviteter.

      Långt mer än NT är islam direktiv för jordelivet!

      Radera
  6. Vad Gud vill är angivet i Koranen o andra heliga skrifter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag har skrivit tidigare är religionsvetenskap ett ämne som studerar vad människor säger och gör med hänvisning till något som de kallar för religion. Religionshistorien kan visa att det finns en mängd olika tolkningar av alla religioner och att det inte finns en enhetlig uppfattning inom någon religion - islam inkluderat. För en närmare presentation av min syn på religionsvetenskap se mitt inlägg om "religion och världsbild" här på bloggen.

      /Göran

      Radera