Gadgeten innehöll ett fel

torsdag 5 juli 2012

Saknas Gud i den offentliga debatten?


Den som tittade på SVT:s Debatt från Almedalsveckan kunde bland annat ta del av en hetsig debatt mellan Alexander Bard (Zoroastrier), Roland Poirier Martinsson (katolik, Timbro), Stefan Attefall (Civilminister, KD), Christer Sturmark (Humanisterna) och Rosanna Dinamarca (Vänsterpartiet) om religionens plats i det offentliga samtalet. Trådarna var många och åsikterna, liksom de avhandlade ämnena, gick isär och programmet framstod som rörigt och ofokuserat.
Enligt Alexander Bard talas det dock allt för mycket om gud och gudar, men allt för lite om religion. I linje med en etymologisk definition betonade Bard att religion är det som binder samman människor. En utgångspunkt som också delades av Christer Sturmark, men till skillnad från Bard menade han att det vore lämpligare att tala om livsåskådningar än enbart religion. I linje med denna argumentation kritiserade Sturmark Atterfall för att Humanisterna inte får ta del av SST:s stöd till trossamfund. Debatten kom även att handla om skolavslutningar och religion i skolan; ett ämne som vi har behandlat här på bloggen vid tillfällen. 

Den mest upprörda diskussionen uppstod när Bard menade att islam och kristendomen legitimerar hat och våld mot homosexuella och förtrycker kvinnor. Ett påstående som väckte arga reaktioner och kommentarer från bland annat Poirier Martinsson och deltagare i publiken. Samtidigt som Bard betonade att uttolkningen av vissa religioner tycks vara föränderliga och öppna för interna variationer var han lika övertygad om att vissa religioner inte förändras på ett liknande sätt. Till och med när en deltagare i debatten betonade att hon var muslimsk kvinna och inte uppfattade sig som förtryckt och att hon inte hatade homosexuella blev Bard upprörd och refererade till rådande lagar i Saudiarabien. Konflikten illustrerar på ett tydligt sätt det som vi ofta har diskuterat här på bloggen. Vem är det som företräder en religion? Enligt Bard tycks islamtolkningen som dominerar i Saudiarabien vara normerande och ”mer muslimsk” än den muslimska kvinnans mer liberala synsätt. 

Till skillnad från till exempel Katolska kyrkan som också omtalades i debatten finns det inget centrum eller någon slags muslimsk påve eller ärkebiskop som kan sägas föra islams talan. Förvisso kan både Koranen och Bibeln tolkas som skrifter som kan sägas legitimera homofobiska och patriarkala strukturer, men detta faktum tycks tyvärr gälla de flesta världsreligioners skrifter och traditioner. Som Ashk Dahlén har skrivit om på bloggen är Zoroastrism inte heller en religion som tolkas på ett enda sätt – även inom denna religiösa tradition finns liberala respektive konservativa tolkningar.

Så vem är det som skall ha tolkningsföreträdet? Och hur gör vi med det faktum att vissa troende inte tycks följa de religiösa ledarnas synsätt? Är det Bard som skall avgöra att Poirier och den muslimska kvinnan inte är riktiga katoliker eller muslimer om de säger att de inte är motståndare till homosexuella? En sådan invändning skall givetvis inte ses som ett försök att förneka att kristendom och islam kan tolkas homofobiskt – men det är också tydligt att dessa religioner kan tolkas på andra sätt.

En annan intressant tråd i debatten handlade om ”konstiga religioner”. I ett upprört svar till Bard betonade Poirier Martinsson att majoriteten fortfarande tillhör kristendomen i Sverige och att det endast är en minoritet som konverterar till ”konstiga asiatiska religioner”. Uttalandet var förmodligen ett resultat av det uppskruvade samtalsläget, men det illustrerar också spänningen mellan majoritet och minoritet, tradition och föränderlighet i det religiösa landskapet. Är det historia och tidsaspekter som skall avgöra vad som skall klassas som ”normal” religion respektive ”konstig” religion? Även detta har berörts tidigare här på bloggen.

Trots samtalets spretighet är det intressant att se vilka upprörda känslor en diskussion om religion kan väcka. Det är också positivt att media uppmärksammar att religion – speciellt om vi pratar om uttolkningen av religion och religionsvetenskapens koppling till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning snare än essentialistiska föreställningar om gud – är viktigt att diskutera i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Samtliga deltagare i debatten var faktiskt fullständiga eniga om en enda sak– samhället har ett allt större behov av att förstå vilken plats och funktion religion kan fylla i samhället. För att klara av denna uppgift är det tydligt att det behövs kompetenser i religionsvetenskap.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet 

3 kommentarer:

  1. Religion är för svaga själar, som inte kan förlika sig med att döden innebär det definitiva slutet på alla våra upplevelser. Det är inte ens en sömn, utan slutet på vår tid i universum.

    Jag anser att sådant skrock inte har någon plats hos intelligenta människor. Men då människor är svaga, så får vi acceptera att folk tror på dumheterna. Men att respektera tron är definitivt att gå för långt! Religion bör inte respekteras mer än tron på tomten, som de flesta av oss i vart fall sett!

    Att uppmana till respekt för tro är att uppmana till respekt för dumhet! Sånt skall vi inte lära våra barn!

    Det hindrar dock inte att vissa dumheter är värre än andra! Den religon som minst strider mot den mänskliga naturen och våra grundvärderingar är den bästa för vårt samhälle!

    Och "Poirot" saknar intellektuella utförsgåvor för att alls befatta sig med så besvärliga frågor!

    Och då inser ni lätt vilken världsreligion som inte är bra för oss!

    SvaraRadera
  2. Med "Poirot" avsågs förstås Poirier.

    SvaraRadera
  3. Alexander Bard förtjänar stor respekt för sin intelligens och ärlighet. Han vet verkligen vad han talar om! Överhuvudtaget krävs ett stort mått av ärlighet och rättframhet för att effektivt debattera religion och samhälle! Dessutom krävs kunskap för att kunna försvara resp. religion! Något få debattörer har när det gäller t ex islam!

    Där har ni religionshistoriker en viktig uppgift att fylla, men det krävs ärlighet och rättframhet av er för att det skall bli bra(därmed inte sagt att ni är oärliga).

    SvaraRadera