torsdag 26 juli 2012

”Som att driva ut månglarna ur templet” - Religion och politik i Ryssland


När den ryske konstnären Petr Pavlovsky ställde sig utanför Kazan-Katedralen i Sankt Petersburg med hopsydda läppar för att protestera mot arresteringen av det ryska punkbandet Pussy Riot ingrep polisen. Som vi har skrivit om tidigare här på bloggen har Pussy Riot genomfört en protestspelning i en kyrka med syfte att ifrågasätta vad som uppfattas vara Putins odemokratiska styre och bandet kommer att hållas i arrest till och med 2013 enligt media. Till skillnad från den ryska staten valde Pavlovsky att jämföra bandets aktion med den bibliska berättelsen om hur Jesus driver ut månglarna ur templet enligt Svenska Dagbladet. En symbolisk jämförelse som talar sitt tydliga språk och som visar på hur många människor i Ryssland tycks se på Putins styre.

Ur ett religionsvetenskapligt perspektiv är både Pavolvskys performance och Pussy Riots spelning ett exempel på hur religion kan användas för att ifrågasätta den rådande ordningen. I dessa artisters ögon tycks det vara viktigt att utmana och debattera makten genom att antingen anspela på religion som i Pavovskys fall eller genom att inta och ta över ett heligt rum; en kyrka i Pussy Riots fall. Men som vi tidigare har skrivit om här på bloggen kan religion också vara ett sätt att etablera makt och ordning. I Ryssland har till exempel ledare inom den Ortodoxa kyrkan som biskop Kirill av Moskva allierat sig med och sanktionerat Putins styre. Därför blir det extra problematiskt när bilder dyker upp i media på biskopen där han bär ett mycket exklusivt och dyrt armbandsur trots att han säger sig stå på de fattigas sida och att han har utpekats som en etisk kompass för Ryssland. Dessa exempel visar på ett tydligt sätt att religion och religiositet kan användas både för att ifrågasätta och legitimera makt. Som Andres Lokko skriver i Svenska Dagbladet är fallet Pussy Riot också ett exempel på att kombinationen religion, politik och musik har en stor sprängkraft och en god potential att både engagera och mobilisera massorna och väcka maktens vrede och avsky. Som religionsvetare har vi stor anledning att följa den framtida utvecklingen i Ryssland.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

3 kommentarer:

  1. Det kanske går lättare att komma undan med ostyrig kritik om man lanserar sig som "helig dåre", sådant har väl en tradition i Ryssland? Fast jag vet inte om det fanns kvinnor bland de heliga dårar som störde ordningen förr. Annars har väl den ryska kyrkan alltid varit i statens tjänst (utom mellan 1917 och 1941 när den helt var ute i kylan)?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Björn

      Tack för ditt inlägg. Kopplingen mellan kyrka och stat har varit påtaglig i hela Europas historia och här är den ortodoxa kyrkan i Ryssland inget undantag. Reaktionerna på Pussy Riots aktion visar att det inte är lättare att komma undan även om man anspelar på religion. Känner inte till på rak arm om det finns några kvinnliga "heliga dårar" men jag återkommer om jag hittar något om detta. Kanske någon annan läsare har mer kunskap om detta område?

      /Göran

      Radera
    2. Björn och Göran

      Anita Goldman har skrivit en bok som heter Guds älskarinnor, om kvinnliga mystiker inom olika religiösa traditioner. Denna kanske kan vara till vägledning. En märklig sak med denna bok är emellertid att islam får representeras av en man, Hafiz. Detta trots att vi har kunskap om relativt många muslimska kvinnliga mystiker, främst genom en medeltida hagiografisk samling av al-Sulami som finns översatt till engelska, Early Sufi Women. Det specifikt ryska materialet kan jag inte, men det vore intressant med tips om någon har.

      Mvh
      Simon

      Radera