Religiös mångfald bland asiater i USA

Årets Pew-rapport ger en intressant inblick i den mångfaldiga religiösa bakgrund som amerikanska asiater tillhör, och visar, som tidigare noterats, att den asiatiska gruppen är mer religiöst diversifierad än vad andra befolkningsgrupper i USA är. Immigrantgrupperna bidrar till att hinduism, buddhism, jainism och sikhism ökar i USA. Intressant att notera är emellertid att de flesta asiatiska amerikaner tillhör någon av landets två största grupper: kristna (42%) och de som inte tillhör något religiöst samfund (26%). Bland de kristna asiaterna är något fler protestanter än katoliker.

Det råder stora skillnader mellan de sex största asiatiska grupperna i USA och deras religiösa tillhörighet: bland kineserna är drygt hälften icke-religiöst anslutna, 15% är buddhister och resten kristna. Filipinerna är till övervägande del kristna (89%) och katoliker. Av indierna som bor i USA är ungefär varannan hindu, var femte kristen, var tionde muslim, var tjugonde sikh och var femtionde jain. Bland vietnameserna identifierade sig fyra av tio som buddhist och ungefär en tredjedel som kristna (med katoliker i majoritet). De flesta koreaner i USA är protestantiskt kristna (61%) och med en dominans av evangelikala eller pånyttfödda kristna. Japanska amerikaner är mer jämt fördelade mellan kristna (38%), buddhister (25%) och icke-anslutna (32%)

Bland de asiatiska amerikanerna finns således stora grupper både med människor som har en stark religiös identitet och utövning, och de som är tydligt sekulära.

Pew-rapporten uppskattar att mellan 67 och 69 procent av buddhisterna i USA är asiater. Detta är en kraftig revidering av deras rapport från 2008, Pew Forum Religious Landscape, som uppsattade att 53 procent av alla buddhister i USA var vita. Rapporten från 2008 var behäftad med metodologiska problem, och siffrorna ifrågasattes av buddhism-forskare i USA.

Rapporten ger intressanta statistiska inblickar i asiatiska migranters religiösa tillhörighet, något som är svårt att få överblick över i Sverige. Svensk lagstiftning gör det svårt att efterfråga religiös tillhörighet eftersom Regeringsformen skyddar individens rätt att ha en religiös tillhörighet och uppfattning utan att behöva uppge vad denna är.
Det saknas till exempel tillförlitlig statistik över antalet buddhister i Sverige, och uppskattningarna som görs blir därför vaga. Sveriges buddhistiska samarbetsråd skattade 2011 antalet buddhister i Sverige till ca 30 000 buddhister samt några tusentals konvertiter. Uppskattningen ligger antagligen i underkant.
Det går inte att enbart förlita sig på statistik från templen och församlingarna, då buddhister inte har en tradition av att höra till ett specifikt tempel och det kan vara främmande för asiatiska buddhister att bli medlemmar i en tempelförsamling. Istället kan befolkningsstatistik ge ett bättre underlag för att indikera hur stor en viss religiös grupp kan tänkas vara. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att enbart den thailändska gruppen (födda i Thailand men boende i Sverige) omfattar över 30 000 individer, och den näst största asiatiska gruppen är vietnameser som utgörs av ca 11 000 individer. Men som PEW-rapporten tydligt visar finns det troligtvis ett stort antal katoliker även bland vietnameserna i Sverige.

Katarina Plank
Fil dr, religionshistoriker verksam vid Göteborgs universitet