Gadgeten innehöll ett fel

fredag 20 juli 2012

Komplexitet i religion: Ny rapport från Pew institute


I Huffington post har nyligen publicerats en artikel om ”Asiatiska USA” baserad på en nyskriven rapport från Pew ResearchCenter. I rapporten framkommer nya data som belyser komplexitet och mångfald i religiösa traditioner. I den här rapporten ges t ex en av de första detaljerade inblickar i hur hinduism praktiseras i USA.

Sedan mitten på 60-talet har tempel från olika hinduiska traditioner etablerats i USA. Enligt Huffington Post är dock Pew-rapporten den första undersökning som visar var amerikanska hinduer befinner sig på det breda och varierande område som brukarbetecknas som hinduism. Mer än hälften (53 procent) identifierar sig som "hinduer", medan det i den andra hälften, finns ungefär dubbelt så många (19 procent) som identifierar sig med Vaishnava traditionen av hinduism som med Shaivite hinduism (10 procent). Därutöver identifierar sig ca 3 procent med Hare Krishna och 2 procent med Vedanta filosofin.

Pew-rapporten visar också hur hinduism praktiseras i USA, samt hur på vilket sätt hinduism är del av individers dagliga liv. Rapporten ger en möjlighet att se längre än uppslagsverkens och skolböckernas beskrivningar av hinduism. I rapporten kan vi läsa att nästan hälften (48 procent) av hinduerna utför den dagliga bönen, att en tredjedel (32 procent) ber veckovis eller månadsvis. Mer än tre fjärdedelar (78 procent) har en puja (altare eller helgedom) i sitt hem. Nästan lika många (73 procent) tror på yoga som en andlig praxis, och mer än fyra av 10 mediterar dagligen (44 procent) eller fastar under heliga dagar (41 procent).

Khyati Y. Joshi som skrivit artikeln om Pew-rapporten i Huffington post påpekar insiktsfullt att utformning och frågor i undersökningar kan påverka inte bara hur olika personer svarar, utan även de slutsatser en del läsare kan dra från den. Till exempel påpekar hon att vi i Pew-rapporten kan läsa att "asiatiska amerikaner tenderar att vara mindre religiösa," denna slutsats dras med stöd av att "färre asiatiska amerikanerna säger religion är mycket viktigt i deras liv" (39 procent av asiatiska amerikaner jämfört med 58 procent av alla vuxna i USA) , och att asiatiska amerikaner är mindre benägna att be dagligen. Pew konstaterar också att bara en femtedel (19 procent) av asiatiska amerikanska hinduer säger att de besöker ett tempel för att be regelbundet. Att använda kristen praxis, t ex veckovis återkommande gudstjänster som modell för vad som utgör "religiösa" beteende visar på att resultaten har tolkats med kristna glasögon. Dessa tolkningar är därför otillräckliga för att visa på på religionens roll, särskilt bland hinduer (10 procent av undersökningspopulationen) och buddister (14 procent). Tillämpas dessa får vi en skev uppfattning om hur icke-kristna lever och utövar sin religion.

För att förstå en rapport som Pew, måste vi således också försöka synliggöra den lins genom vilken uppgifterna samlas in och hur de har tolkats. Till exempel påvisas att nästan en tredjedel (30 procent) av hinduerna svarar att de ibland deltar i gudstjänster från "olika religioner." Det betyder inte nödvändigtvis att de också ser sig som t ex kristna. Hinduismen är inte mer monolitisk eller enhetlig än någon annan religion. Vaishnavites och Shaivites kan t ex se varandras tempel som en "annan religion". Dessutom kan hinduer av en typ delta i varandras verksamhet av geografiskt bekvämliga skäl eftersom det kanske är det enda tempel som finns i närheten. Pew fann också att 73 procent av hinduerna och 76 procent av buddhisterna som tillfrågades "firar jul." Pew rapporten konstaterar här att firande av religiösa högtider mycket väl kan ha såväl religiös som sekulär karraktär.

Att känna tillhörighet till, utan att ”bekänna” mer än en religiös tradition är ingenting unikt för ”asiatiska amerikaner”. Liknande reslultat går även att utläsa i svenska undersökningar. I undersökningen Religion som resurs? som tidigare omnämnts här på bloggen kan vi t ex utläsa att ca 20% av de ungdomar (16-24 år) som känner sig ganska mycket eller helt och hållet tillhöriga islam också känner sig ganska mycket eller helt och hållet tillhöriga kristendomen. Sannolikt är någon form av julfirande något som bidrar till det svaret även om det också finns teologiskt möjliga förklaringar (Jesus som viktig profet inom islam). På motsvarande sätt deltar allt fler icke-muslimer i Sverige i någon form av ramadan-firande, kanske genom att delta i en iftar-måltid eller ett eid-firande när ramadan är slut.

Jenny Berglund, Lektor i Religionsvetenskap, Södertörns högskola

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar