måndag 30 juli 2012

Ateism?


I en artikel i Dagens Nyheter kan vi läsa att allt fler amerikaner är positiva till att rösta på en ateist till presidentposten. 54 procent kan tänka sig en ateist som nationens ledare. Ateister är dock mindre populära än såväl muslimer (58 procent) som homosexuella (68 procent).

Kanske kan detta ha en förklaring i att religion har kommit att spela en allt större roll i utnämningen av presidentkandidater och presidenter de senaste tio åren? Kanske föreställer sig fler amerikaner att ateism på något sätt skulle vara en mer neutral position?

Jag känner inte till någon liknande undersökning från Sverige. Man skulle kunna misstänka att fler skulle vara skeptiska till en bekännande och praktiserande religiös stadsminister än en som kallar sig ateist. Men trots att vi ofta omtalas som världens mest sekulariserade folk finns det indikatorer som tyder på att begreppet ateism har en negativ klang för många. Ett tecken på detta är att förbundet Humanisterna – som många upplever som just ateistiskt – vill distansera sig från begreppet.

I en artikel publicerad på Newsmill under Almedalsveckan värjer sig förbundets ordförande, Christer Sturmark, mot beteckningen. Han skriver:

I diskussioner om religion och politik anklagas ofta vi sekulära humanister för att ”inte tro på något”. Ofta kallas vi lite nedlåtande för ”nyateister” av olika religiösa grupper i samhället. Så särskilt ny är förstås inte ateismen, men ateism är inte heller synonymt med sekulärhumanistisk livsåskådning. Vi tror på många saker, men inte just på Gud.

De flesta förknippar nog ateism just med att inte tro på gud. Nationalencyklopedin definierar exempelvis begreppet med ”åsikten att det inte finns någon gud.” Detta kanske kan förklara varför så många tycks förstå Humanisterna som ett ateistiskt förbund. Vad Sturmark menar att Humanisterna anklagas för – ”att inte tro på något” – ligger närmare vad som kallas nihilism, vilket i NE definieras som en” ståndpunkt som förnekar existensen av något, vanligen värden.”

Det kan naturligtvis finnas flera anledningar till att Humanisterna och Christer Sturmark inte vill kallas eller kalla sig ateister, trots Sturmark själv karaktäriserar förbundet som ett sällskap där man inte tror på gud. På ett liknande sätt väljer ofta så kallade nyandliga grupper, medvetet eller omedvetet, att undvika ordet ”religion” i presentationer av tro och praktik som bär på religiösa kopplingar eller kännemärken. Detta, kan man anta, på grund av att man misstänker att många svenskar har en negativ bild av, eller skepticism gentemot, religion. Eller på grund av att man själv har en så negativ föreställning av religion, att man inte kan se likheter mellan det man själv företräder och erbjuder, och vad man förknippar med religion.

Detta är intressant ur religionsvetenskaplig synpunkt. Ska vi som religionsvetare utan vidare ta över självbeteckningar de grupper vi studerar använder sig av, eller ska vi använda oss av begrepp och termer som vi själva definierar? Hur ska vi göra när konkurrerande grupper använder sig av samma självbeteckning? Många muslimer menar att exempelvis Nation of Islam eller Ahmadiyya framhåller trossatser som är oförenliga med islam, varför de inte erkänner dessa som riktiga muslimer. På liknande sätt finns det många kristna som anser att Jehovas Vittnen eller Mormonkyrkan inte är riktig kristendom, utan snarare nån sorts suspekta sekter som har allt för heterodoxa föreställningar för att ingå i den kristna gemenskapen. 


Själv anser jag att vi som religionsvetare ska undvika att ta normativ ställning i denna sorts konfessionella diskussioner. Snarare än att en grupp kallar sig kristen, muslimsk, andlig eller ateistisk är det intressant att studera hur och varför de gör så. 

Simon Sorgenfrei
Doktorand i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

24 kommentarer:

  1. Ett förtydligande: Christer Sturmark kallar sig själv ateist.

    Poängen med Humanisterna är att Humanisterna är en Humanistisk förening. Humanismen är ateistisk i betydelsen "utan gudism", men Humanisternas belackare menar något annat när de kallar Humanisterna för ateister. Att kalla Humanisterna för en ateistisk förening är ungefär lika meningsfullt som att kalla Svenska kyrkan för en icke-muslimsk förening. Det säger ingenting om vem man är och vad man står för.

    SvaraRadera
  2. Hej

    Det är sant. Det är viktigt att tänka på att det inte finns några självförklarande begrepp, utan olika individer och grupper fyller begrepp med olika mening. Ateism betyder sannolikt andra saker för medlemmar i Humanisterna än för kritiker till Humanisterna. På samma sätt förknippas begreppet religion med något annat, mer positivt, bland religiösa, än det gör hos religionskritiker.

    Mvh
    Simon

    SvaraRadera
  3. En grundläggande skillnad är att ateism inte är någon livsåskådning. Att någon är ateist säger ingenting om vad hen anser om mänskliga rättigheter t.ex. Som Humanist är man för mänskliga rättigheter, men det är man inte nödvändigtvis som ateist. Det finns exempel såväl på "ateistiska helgon" som ateistiska diktatorer. Som Humanist tar man avstånd från ateistisk diktatur, annars är man inte Humanist.

    Därför är beteckningen "ateister" på Humanisterna vilseledande. Det säger bara vad Humanisterna inte står för, men ingenting om vad man står för. Syftet är naturligtvis att förknippa Humanisterna med negativa uttryck för ateism, som t.ex Stalins terror och militanta former av ateism. Stalin var mycket riktigt ateist, men han var ingen Humanist.

    Jag vet ateister som tar avstånd från Humanisterna bland annat för att de inte delar Humanisternas positiva syn på invandring (speciellt från "muslimska länder). Jag känner ateister som tar avstånd från Humanisterna för att de är för socialistiska, och ateister som tar avstånd från Humanisterna för att de är för kapitalistiska. Sedan finns det ju Humanister som identifierar sig själva som agnostiker, men inte ateister. Dessa definierar man bort genom att kalla Humanisterna för ateister.

    Att sätta likhetstecken mellan Humanism och ateism är fel på flera plan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Tack för svar. Huruvida ateism är en livsåskådning eller inte råder det delade meningar om. Men inte heller att säga att någon är religion, kristen, eller buddhist säger något om dennes inställning till mänskliga rättigheter eller demokrati eller något annat. Det finns, som alla vet, såväl kristna, muslimska, hinduiska såväl helgon som diktatorer och despoter.

      Mvh
      Simon

      Radera
  4. Tack för inlägg - har endast några korta frågor. När du talar om humanister, menar du endast medlemmar i föreningen Humanisterna eller menar du människor som har en humanistisk livssyn? Samt finns det några kriterier som man måste uppfylla för att få räknas som en "riktig" humanist? Ställer Humanisterna några krav på sina medlemmar som de måste uppfylla för att de skall få vara med i Humanisterna och för att de skall få kalla sig för humanister?

    /Göran

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Göran! Var frågan till mig? När jag skriver humanister med litet h menar jag humanister i allmänhet. Det kan vara renässanshumanister, humanvetare, kristna humanister eller medlemmar i Humanisterna. Skriver jag Humanister med stort H så menar jag människor med samma livsåskådning som Humanisterna företräder.

      Denna livsåskådning innebär t.ex att man är för demokrati och mänskliga rättigheter. Om man inte är för demokrati och mänskliga rättigheter undrar jag vad det är som gör att man kan identifieras med den Humanistiska livsåskådningen? Någon slags avgränsning måste väl göras för att ordet ska vara meningsfullt? Ett ord som inkluderar allt definierar ingenting.

      Att Stalin inte var humanist, vare sig med stort eller litet H är nog de flesta överens om. (I det fallet utgår jag alltså från konsensus).

      Sist jag kollade hade inte Humanisterna någon åsiktskontroll av medlemmar. Att vara t.ex prokristen extremnationalist och gå med i Humanisterna är dock motsägelsefullt. Det är som om en Moderat skulle gå med i KPML(r). Han kanske skulle kunna bli medlem, men varför?

      Radera
  5. Humanisterna ställer inga krav på sina medlemmar, men man kan bli utesluten om man "i allvarlig omfattning bryter mot förbundets stadgar, eller på annat sätt uppenbarligen skadar förbundet och dess verksamhet." http://www.humanisterna.se/stadgar/

    Om man som medlem ogillar någon av förbundet idéer är det fritt att arbeta för att denna ändras mha demokratiska medel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Ulf

      Tack för snabbt svar.

      /Göran

      Radera
    2. Så även öppet djupt religiösa kan blir medlemmar i Humanisterna? Och oavsett partitillhörighet?

      Radera
  6. Simon,

    Du skriver:
    "Själv anser jag att vi som religionsvetare ska undvika att ta normativ ställning i denna sorts konfessionella diskussioner. Snarare än att en grupp kallar sig kristen, muslimsk, andlig eller ateistisk är det intressant att studera hur och varför de gör så."

    Det vanliga är att det är andra som ger Förbundet Humanisterna epitetet "ateisterna", "ateistiska" etc. Det är intressant att fundera över varför de beskriver Humanisterna så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Ja det är intressant. Jag tror att det kan finnas flera olika orsaker till att andra kallar Humanisterna för ateister. En viktig anledning, som jag skriver i inlägget ovan, är troligen att exempelvis Sturmark skriver att de inte tror på några gudar. En annan anledning kan vara att man inte gillar att förbundet vill appropriera begreppet humanism. Många fler är förbundets 5000 medlemmar definierar sig ju som humanister. Speciellt om man upplever Humanisterna som främlingsfientliga eller intoleranta - som ju en del verkar göra - kan jag tänka mig att man vill separera förbundet från begreppet humanism. En tredje tänkbar anledning, som jag också antyder ovan, kan vara att man tycker att ateism har en negativ klang och vill på något sätt "svärta ner" Humanisterna.

      Mvh
      Simon

      Radera
  7. Upptäckte just den här bloggen: intressant, har satt ett bokmärke!

    En kommentar angående bloggpostens inledning: kan det vara så att det ökande larmet om presidentens religion i USA helt enkelt beror av att de dominerande partierna i stort sett är ense om allting? Och när man inte kan diskutera jordiska sakfrågor utifrån olika alternativ så får man ta till himmelska (icke)sakfrågor att bråka om? Kan "muslimen" Obama vara ett bättre alternativ än mormonen Romney? - Det är väl en fråga för väljarna att bita i när partierna inte har något vettigt att komma med vad det gäller ekonomiska krascher, arbetslöshet, våld och krig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Björn

      Vad roligt att du upptäckt vår blogg, och att du vill delta i diskussionen. Min kunskap om amerikansk inrikespolitik är inte större än gemene mans, men jag misstänker att det kan vara så att skillnaderna mellan republikaner och demokrater ter sig mindre för många svenskar än de gör för de flesta amerikaner. Sjukvårdsreformen är ett sådant exempel. För de flesta svenskar låter det nog mer än rimligt, medan många republikanska - och demokrater- amerikaner upplever reformen som en inskränkning av deras friheter, som något oamerikanskt.

      Men som du skriver har vissa försökt misskreditera Obama genom att försöka utmåla honom som muslim, och i det kommande valet har Romneys mormonism fått mycket uppmärksamhet. Kanske är det så att amerikanska väljare tillskriver religiös beteckning vissa åsikter? Eller att man är trött på hur religion får spela större roll i valen (före 2001 tror jag främst det faktum att Kennedy var katolik är ett av få tillfällen presidentens religionstillhörighet varit av betydelse) gör att fler blir positiva till en ateist? Men om man ställer detta mot att fler är positiva till tex en muslimsk eller homosexuell president skulle man också kunna tolka det som att väljarna lägger Mindre vikt vid presidentens religiösa (eller sexuella) preferenser och ser till andra faktorer. Man skulle ju vilja veta mer om vilka chanser en kvinna har!

      Simon

      Radera
  8. "Humanisterna" är en väldigt pretentiös beteckning ungefär som "Dom snälla". Det är ytterst gåtfullt hur "Humanisternas" strategi med import av religösa, skall förverkliga målet(?) om ett mer ateistiskt samhälle. Eller kanske medlet är viktigare än resultatet? För onekligen är det humant (mot invandrarna) att låta dom flytta hit.

    Kan någon Humanist reda ut detta? Dvs: vilket samhälle vill humanisterna förverkliga. Ett mer ateistisk eller mer religiöst samhälle???

    Mellan raderna kan man kanske utläsa att Humanisterna mycket väl kan tro på "övernaturliga" fenomen, dvs vad vi kallar skrock. Eller är Humanisterna anhängare av en strikt vetenskaplig världsbild? Tacksam för klargörande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Jag vet inte om denna kommentar är riktad till mig, eller till någon annan med personlig koppling till Humanisterna.

      Men jag förstår inte riktigt dina frågor. Vad menar du med att Humanisterna är för import av religion? Och på vilket sätt menar du att de tror på skrock?

      Simon

      Radera
    2. Simon,

      Klartexten anser Humanisterna inte är tillräckligt kritiska mot en specifik religion och dess utövare, av vilka många inte är födda i Sverige.

      Klartexten,

      Vad Humanisterna anser finns att läsa i deras idéprogram: http://www.humanisterna.se/humanisternas-ideprogram/

      Radera
    3. Hej
      Intressant. Jag skulle gärna vilja lära mig mer om konkurrera de ateistiska grupper, eller röster som är kritiska till Humanisternas perspektiv och verksamhet. Om du, eller någon annan, har tips på bloggar och websidor etc får du gärna maila mig på Simon.sorgenfrei@lir.gu.se

      Simon

      Radera
    4. "Ska vi som religionsvetare utan vidare ta över självbeteckningar de grupper vi studerar använder sig av, eller ska vi använda oss av begrepp och termer som vi själva definierar? Hur ska vi göra när konkurrerande grupper använder sig av samma självbeteckning?"

      Som jag ser det bör man vara försiktig att köra över människors självförståelse, på en deskriptiv nivå. På en sådan nivå är det istället intressant att se hur olika grupper laddar begrepp (som muslim, kristen, ateist, etc.) med olika betydelser. På en förklarande ("återbeskrivande") nivå däremot, måste vi (?) köra över människors självförståelse (utifall det uppstår en krock), och låta den förklarande teorin (eller perspektivet), och dess begreppsapparat, ta överhanden. En teoretisk förklaring förutsätter dock alltid en bra beskrivning!

      Dock finns det ju ingen tydlig gräns mellan termer/begrepp som enbart är studieobjekt i diskursiv bemärkelse, och analysbegrepp som används teoretiskt av forskaren.

      Simon,

      Gissar att du redan läst den här artikeln, men den är bra så tipsar om den ändå:

      http://socrel.oxfordjournals.org/content/68/4/407.full.pdf

      Christopher Smith är intressant eftersom han och några till verkar försöka dra igång ett sociologiskt studium av ateism och sekulärhumanism - främst i USA.

      Radera
    5. Simon,

      I Sverige är den enda konkurrerande ickereligiösa humanistiska gruppen jag känner till hef.nu, men jag har uppfattat att deras aktivitet är låg. Kritik till Humanisternas verksamhet finns över allt på nätet i bloggar och kommentarsfält, men inte organiserat vad jag vet. Om man inte räknar med Föreningen Humanism och kunskap, men de ser jag inte som seriösa.

      Radera
    6. Hej

      Tack för tipsen. Jag ska försöka hinna orientera mig lite bättre.
      Just detta att man inte erkänner motsatta eller konkurrerande grupper som seriösa ligger väl lite i sakens natur.

      Mvh
      Simon

      Radera
    7. Hej Jimmy

      Jag håller helt med dig. Tack för tipset om artikeln.

      Mvh
      Simon

      Radera
  9. Simon,
    Deras konkurrens är inte seriös, i att de lockar medlemmar från Förbundet Humanisterna. Skeptisism är en grundpelare för Förbundet Humanisterna, även om kanske inte någon medlem tillämpar detta i alla frågor. För Humanism&Kunskap är anti-Skeptisism en ledstjärna. För övrigt var de fel att nämna dem som om de vore ateistiska, så tror jag inte de klassar sig själva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Missade ett inte i bisatsen i första meningen. De lockar inte medlemmar från Förb. Hum.

      Radera