Ouppklarad imamskjutning

Den 22 februari 2012 sköts en 54 årig uzbekisk imam i huvudet i Strömsund i Jämtland. Polisen misstänker att skjutningen har beordrats från utlandet. En misstanke som grundas på att imamen har fått fristad i Sverige efter att ha uttryckt kritik mot regimen i sitt hemland. Vad som mer specifikt ligger bakom dådet är dock oklart eftersom gärningsmannen fortfarande befinner sig på fri fot.

I veckan friades det par som stod misstänkta för att ha hjälp gärningsmannen att kartlägga imamens verksamhet i Sverige. Paret har inte kunnat knytas till dådet och gärningsmannen skall ha handlat på egen hand enligt Sveriges radios rapportering. Imamen vårdas fortfarande på sjukhus och har varit onåbar på grund av de skallskador som skjutningen orsakat. Enligt tidningen Dagens rapportering betonar Carl Bildt på sin blogg att händelsen är unik och Sverige skall göra allt vad vi kan enligt utrikesministern för att få fast gärningsmannen.

Om motivet till skottdramat i Strömsunds kan knytas till imamens kritik av Uzbekistan, något som än så länge är oklart, är det ett exempel på att en tolkning av islam kan användas för att kritisera rådande politiska förhållanden. Skjutningen visar också på ett tydligt sätt att det pågår en kamp om vem som anses ha rätt att yttra sig i en religions namn och att frågan om tolkningsföreträde ofta är förknippat med anspråk på makt. Dådet i Strömsund visar samtidigt att religion och migration kan knytas till globala processer och att kritik av en regim (i detta fall Uzbekistan) inte går obemärkt förbi. Under den senaste tiden har ytterligare en koppling mellan religion och politik uppmärksammats i samband med avslöjandet om att en svensk präst jobbade som angivare åt Östtyska säkerhetspolisen Stasi. Både fallet i Strömsund och den svenske angivaren kan därför ses som exempel på kopplingar mellan religion och politik.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet