måndag 22 oktober 2012

Främlingsfientlighet som pedagogisk utmaning


Sedan en tid har antisemitism och hot mot judar uppmärksammats i media. Vi har också berört detta på bloggen, senast genom en intervju med journalisten Niklas Orrenius. Många menar att negativa attityder mot judar i dagens Sverige dels kommer till uttryck hos etniska svenskar och främst då bland grupper och individer på den yttersta högerkanten, och dels bland individer och grupper med rötter i Mellanöstern. ”Mycket av det judehat som visar sig i Malmö idag är sammanvävt med hat mot Israels politik mot palestinierna” säger Orrenius.

I en artikel i SVD skriver läraren Helena Mechlaoui om antisemitism som pedagogisk utmaning och menar att svenska skolor och politiker tar sig an problemet på fel sätt. Arbetet mot antisemitism i svenska skolor är i hög grad kopplat till Förintelsen och tycks bygga på föreställningar om en kollektiv Europeisk skuld gentemot judar. Det är alltså främst gruppen etniska svenskars eventuellt negativa attityder gentemot judar man fokuserar på i undervisningen. Kunskap om Förintelsen är naturligtvis viktig, men elever med rötter i andra delar av världen, som själva flytt från krig, förföljelse och förtryck, delar inte nödvändigtvis dessa skuldkänslor, skriver Mechlaoui. Hon pekar också på skillnader mellan kristna antijudiska föreställningar, och muslimska sådana. Utan att gå in på dessa historiska frågor som kan behöva nyanseras, tror jag att Mechaloui pekar på någonting viktigt.

Om antijudiska föreställningar bland elever med muslimsk bakgrund är kopplade till Israelisk politik, måste det få påverka skolans arbete mot antisemitism och främlingsfientlighet. Att detta är en pågående och ständigt aktuell konflikt som har direkt påverkan på många svenskars liv, och i vissa fall är orsaken till att unga flyktingar idag sitter i svenska klassrum, är en stor utmaning för en redan hårt prövad lärarkår.

Genom en ökad medvetenhet om problemens olika orsaker kan vi förhoppningsvis, på bred front, finna olika vägar framåt. Orrenius liksom Mechlaouis vittnesmål tyder på att samtida negativa attityder mot judar, liksom mot muslimer, är en utmaning vars olika aspekter behöver speglas inom samtliga humanistiska och samhällsorienterade ämnen i skolan.

Simon Sorgenfrei
Doktorand i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

4 kommentarer:

  1. Det blev klagomål för att en indisk handlare uppkallade sin butik efter Hitler. Men jag tror ingen slog in fönstren till butiken. Om han däremot hade kallat den Winston Churchill kan man undra om det gått lika fridsamt till. I Indien finns statyer tillägnade Bose som samarbetade med japanerna under Andra världskriget (är inte flygplatsen i Kolkata uppkallad efter honom också?). Det var engelsmännen och Churchill som var den store fienden för indierna, med massvåld och svältkatastrofer. Jag tror sådana saker är bra att komma ihåg när det propageras en enhetlig bild av gott och ont som bygger på vad vissa grupper i de gamla kolonialmakterna påstår är rätt, och att andras synpunkter inte räknas.

    Att predika någon sorts skuld som skall pådyvlas palestinierna för något de inte har något med att göra måste ju rimligen strida mot såväl deras egna erfarenheter som mot helt vanlig mänsklig anständighet. Om Andersson misshandlar Pettersson så springer man inte till Lundström, som var någon annan stans och inte har med saken att göra, och kräver att han skall leverera gottgörelse på grund av nåson sorts kollektiv skuld. Det är ju uppenbart att om man försöker transportera bort skulden från Europa på det sättet (för det är ju det man gör om man först hävdar en kollektiv skuld, men sedan tycker att andra skall betala) så kommer många att reagera, och reaktionerna kan få mindre intelligenta följder. Jag undrar om inte en del av de ansvariga faktiskt förstår det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På pappret är det ju ganska enkelt - vi måste lära oss att inte reproducera och upprätthålla negativa generaliseringar på basis av etnisk, kulturell eller religiösa tillhörighet. I praktiken visar det sig vara svårt.

      Simon

      Radera
  2. Varför blunda för det välkända faktumet att SD är sveriges judevänligaste parti? Själv är jag en stor judevän, men ändå försöker man ge sken av att vi är antisemiter! Idioti! Se på Geert Wildes, en mycket stor judevän!

    Dagens antisemiter finner ni hos muslimerna och deras anhängare! Så SD är islamkritiker=judevänner. Nazisterna däremot är ofta både antisemiter och islamkritiker.

    Befängt att efterlysa pedagogik när man själv far med osanning!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Jag vet inte på vilket sätt SD skulle vara mer "judevänligt" än andra partier. Som tur är har vi inget judekritiskt parti i sveriges riksdag eller regering, det är också, tack och lov, få som talar i sådana termer och kategoriserar människor utifrån etnicitet eller föreställningar om raser.

      Simon

      Radera