torsdag 25 oktober 2012

Prinsessbröllop med teologiska detaljer


Dagens medier (se till exempel SvD, Aftonbladet, Expressen) har varit fyllda med nyheten om att prinsessan Madeleine skall gifta sig med sin sambo Christopher O´Neill. Bröllopet har välsignats och godkänts av både kungahuset och statsministern, men tidningen Dagen pekar på en intressant detalj: O'Neill är katolik och Madeleine är lutheran. Brudparet ställs nu inför det faktum att de måste välja om de skall vigas av en luthersk eller katolsk präst. Om inte O'Neill begär dispens från den katolske biskopen i Sverige kan bröllopet ses som ett avsteg från den katolska läran och förklaras ogiltigt enligt katolska kyrkan, menar Magnus Nyman, katolsk präst, som intervjuas i tidningen Dagen. Brudparet måste alltså välja vilken tradition som de skall följa och situation är ny för hovet. Vilka val som kommer att göras återstår att se - men det är nog många som undrar hur hovet hade förhållit sig frågan om Madeleine eller Carl Philip hade önskat att ingå äktenskap med någon person som var bekännande men som inte tillhörde någon kristentradion? När det gäller Sveriges regent så finns det mig veterligen ingen valfrihet när det gäller religionstillhörighet - en förutsättning för att vara regent enligt successionsordningen att man är lutheran och tillhör Svenska kyrkan. Om monarken och regeringen ger sin tillåtelse tycks det finnas möjlighet att kring gå successionsordningens bestämmelser. Men huruvida giftermålet mellan Madeleine och O'Neill är ett trendbrott som pekar mot en ny öppenhet och en ökad pluralism i det svenska kungahuset återstår att se.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet    

3 kommentarer:

  1. Det ska bli spännande att se hur det förlovade paret väljer att göra i religionsfrågan.

    Successionsordningens bestämmelser kan mig veterligen inte frångås på något sätt, det rör sig ju om svensk grundlag. De dokument som grundlagen nämner är den oförändrade Augsburgska bekännelsen samt Uppsala mötes beslut, någon särskild kyrkotillhörighet nämns däremot inte som krav. Dessa dokument är från en tid då tanken på att det skulle kunna finnas olika kristna kyrkor inte fanns eller åtminstone såg helt annorlunda ut än idag. I övrigt är det egentligen enbart traditionen som kopplar hela kungafamiljen till Svenska kyrkan.

    Men detta blir aktuellt först om prinsessan skulle konvertera till den romerska kyrkan samt vad eventuella barn väljer att "bekänna" sig till. För att ha arvsrätt till den svenska tronen gäller alltså att man ska hålla sig till Augsburgska bekännelsen och Uppsala mötes beslut. Rent teoretiskt bör det alltså gå att vara medlem av den svenska kungafamiljen samtidigt som man tillhör den romerska-katolska kyrkan.

    Kravet på regeringens godkännande då tronföljare ska ingå äktenskap grundar sig mer i politik än religion om jag förstått det rätt. Vissa monarkier skulle exempelvis kunna hamna i personalunion som en följd av ett kungligt äktenskap.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Tack för din kommentar. Jag hoppas att vi kan få till något ytterligare inlägg om denna fråga lite längre fram. Precis som du skriver så skall det bli spännande att se om detta blir en fråga inför det stundande bröllopet. Fortsätt gärna att kommentera.

      /Göran

      Radera
  2. Kommentaren av medundersåte är tillräckligt tydlig när det gäller successionsordningen och trosbekännelsen för att behöva ytterligare någon kommentar. Man kan dock påpeka att det inte är så länge sedan som en svensk prinsessa äktade en romersk katolik. Det skedde när prinsessan Birgitta gifte sig med prins Johann Georg av Hohenzollern-Sigmaringen 1961. Då ägde först en borgerlig vigsel rum på Stockholms slott och därefter en katolsk i Sigmaringen. Om prinsessan då hade konverterat känner jag däremot inte till.

    Bertil Nilsson

    SvaraRadera