I det
senaste numret av Allt om Historia
(Nr 9/2012) kan vi läsa en notis om forskaren Kathryn M. Rudys undersökning av
medeltida manuskript och bönböcker. Med hjälp av en densometer
har Rudy mätt graden av ljus och skugga för att undersöka vilka bönböcker och specifika
böner som har varit populära. Tekniken visar nämligen att de mest lästa sidorna
i ett manuskript eller en tryckt bok är mörkare i sin ton eftersom de har
tummats mer medan de mindre populära sidorna är mindre tummade och därmed
ljusare. Enligt Allt om Historias reportage
indikerar Rudys resultat att böner som har användes som skyddsformler mot
pesten och personlig framgång var mer populära än böner som syftade till att
andra skulle få framgång.
En av
Rudys mer intressanta hypotes är att böner också tycks haft en sövande effekt
på sina läsare. Denna teori bygger hon på att de första sidorna som innehåller
en bön ofta är mörkare och därmed mer tummade tillskillnad från de sista
sidorna i samma bön som är helt orörda. Slutsatsen är att bedjarna helt enkelt
somnade eller tröttnade innan de hade läst färdigt bönen! Huruvida denna
hypotes är korrekt är svår att bevisa, men Rudys undersökning tycks inte vara
orimlig. Om slutsatsen är riktig är det en viktig påminnelse om att medeltidens
människor kanske inte vara lika religiösa som vi ofta antar idag och ur detta
perspektiv indikerar Rudys fynd att skillnaden mellan dåtidens och dagens
människor kanske inte är så står. Flertalet tycks ha varit intresserade av sitt
eget väl och ve framför gruppen och det medeltida intresset för bön var kanske
inte så engagerat som vi lätt kan anta om vi utgår från dagens samhälle. Utöver
att vara religiösa instruktionsböcker, fungerade bönböckerna kanske också som
sömnmedel för oroliga medeltida själar.
Göran
Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar