Gadgeten innehöll ett fel

måndag 20 augusti 2012

Valet i Somalia


Idag hålls val i Somalia för första gången på 45 år, ett val som engagerar exilsomalier i hela världen. Somalia har en lång muslimsk historia, och dominerades länge av konservativa sufiska traditioner. Under 1800 och 1900-talet delades regionen mellan brittiska och italienska kolonialmakter, vilket födde ett starkt missnöje bland landets befolkning. I kampen mot ockupanterna och i mötet med moderniteten upplevde många att de sufiska traditionerna och ledarna var allt för konservativa, och liksom i andra koloniserade länder med muslimsk majoritetsbefolkning attraherades allt fler av salafitiska tolkningstraditioner.

Sedan kolonialmakterna lämnade Somalia 1960 har landet slitits mellan olika ledare och såväl sovjetunionen som senare USA har haft intressen i landet. 1991 kollapsade landet och sedan dess har våldet eskalerat i takt med att olika jihadi-salafitiska grupper fått fäste i landet.
Somalia och huvudstaden Mogadishu har länge räknats som en av världens farligaste platser, och många somalier lever idag i exil. I dagens DN kan vi läsa hur presidentkandidaterna därför bedriver sina valkampanjer huvudsakligen utanför Somalia. ”Jag önskar att jag kunde hålla valmöten på gatan. Men om jag lämnar huset för att tala i någon annan del av staden så kommer något att hända och någon kommer att skadas, så det går inte,” säger en av kandidaterna, Muhammad Farmaajo till DN.

Detta bidrar till att valet i Somalia engagerar hela världen. Exilsomalier är generellt också mer välutbildade än de som lever kvar i det krigshärjade landet, och presidentkandidaterna sätter stort hopp till att många ska flytta tillbaka för att hjälpa till att bygga upp landet. Men alla är också medvetna om att det inte är något lätt jobb att få Somalia på fötter. En av kandidaterna, Abdurrahman Abdullahi ”Baadiyow” summerar situationen såhär: ”Vi är världsmästare i fyra grenar: sjöröveri, korruption, terrorism och den mest långvariga statskollapsen i världen. Det här måste ändras.”

Vi kommer att få anledning att återkomma till Somalia här på bloggen.

Simon Sorgenfrei
Doktorand i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

3 kommentarer:

  1. Somalier har inte atterherats av Salafiska tankar eller drömmar innan eller efter kriget. Sufism samt Ahlul sunna wa jama'a är de två största grenarna i somalia sedan kriget 1990. Somaliska sufister bryr sig väldigt lite om hur man gör sina val i livet så länge en ber och läser koranen dagarna lång, hur många kapitel av koranen du kan och om du kan prata arabiska är viktigare än vilken världisligt utbildning du har. Somaliska ahlul sunnah följare tycker att man ska vara balanserad och hålla på med både religion och världslivet i schack, du ska be alla obligatoriska bönerna men jobba och leva ett ärligt liv. De kan vara konserativa i sin bild av manligt och kvinnligt men det är de flesta somalier ändå. Jag undrar var du får din text om somalier som salafister ifrån? Somalier som är uppväxta i väst kan tendera till att ha salafistiska tankar men de upplevs som extremister bland sina landsmän. Somalier som folk har väldigt djupgående bild av vad en muslim är och inte är. Jag undrar om din text kommer från vetenskapligt fakta eller ifrån undersökningar gjorda på somalier från somalia?

    SvaraRadera
  2. Hej

    Tack för din kommentar. Flera olika uttryck för salafitiska och wahhabitiska inslag har kunnat identifieras i Somalia under 1900-talet och 2000-talet. Individer och grupper har inspirerats av såväl reformistiska tankar förknippade med al-islah, som av Muslimska Brödraskapets islamtolkningar. Ett exempel är Wahdat al-Shabab al-Islami som växte fram under 1960-talet. På senare tid har främst de så kalla "Islamiska domstolarna" och avspjälkaren al-Shabab varit de mest framträdande grupperna. Ahlul sunna wa jama'a som du nämner har bekämpat dessa.

    Är det fel?

    Mvh
    Simon

    SvaraRadera
  3. Hej Simon,

    Tack för info. Jag är inte så insatt i Somalias historia men din förklaring låter rimligt. Om man ser det som att dagens extremister som gårdagens följeslagare för såna inriktningar låter det rimligt att det började på 60-talet då Somalia fick "riktigt" regim samt skriftspråk. Tänker man på det faktumet att många somalier har fått gratis utbildning i arabländerna kan man också förstå spridningen av de såkallade "islamiska domstolarna". Den metod som främst användes för att lösa konflikter i Somalia innan statliga domstolar kom till var att konflikter löstes via "odayal" de olika klanernas äldste (män). Bilden av gamla gubbar som sitter under ett träd och funderar på hur de ska förhindra att ett vist par skiljer sig och vem utav de som ska var medlare är en bild som jag hoppas ska återvända till Somalia. Det var viserligen mansdominerad samhälle då där den största klanen hade att säga till men det var ett metod som var enkel och lätt att förstå sig på om man jämnför med dagens Somaliska politiker som reser världen runt för att värva anhängare. Vad är skilnaden på Muslimska Brödarskapet och Ahlul sunna wa jama'a? Språk mässigt uppfattar jag att de har samma innebörd men om man ser på hur Muslimska brödarskapet framträder i media skulle jag absolut inte säga att dessa två är en och samma. Tack för samtalet och jag har också uppfattat att Ahlul sunna bekämpar al-shabab på många fronter.

    SvaraRadera