Vill du köpa en kyrka?

Den som är redo att betala 2,5 miljoner kan idag köpa en kyrka på 247 km² i Romelanda-Norrmannebo som ligger cirka 2,5-3 mil norr om Göteborg. I priset ingår förutom byggnaden, altare, predikstol och kyrkorgel. Intresset för det unika objektet är stort enligt Expressens rapportering.

Försäljning av kyrkor som tillhör Svenska kyrkan är fortfarande något ovanligt i Sverige, men desto vanligare är försäljningen av lokaler som har använts av frikyrkor och på landsbygden finns ganska ofta så kallade missionshus att köpa. Med sjunkande medlemstal är det dock troligt att Svenska kyrkan också kommer att tvingas att sälja av kyrkor som inte längre besöks eller används av tillräckligt många församlingsbor. Elkostnader, dyr uppvärmning och underhåll blir en växande post för en kyrka som har fått ett minskat ekonomiskt underlag. Samtidigt tycks många vara negativa till att kyrkor säljs och speciellt problematiskt är det om lokalerna sedan används av andra religiösa traditioner. Förutom muslimska grupper har även katolska församlingar hindrats från att köpa kyrkor som tillhört Svenska kyrkan. Men i Gävle och Västerås har muslimska församlingar faktiskt köpt och gjort om kyrkolokaler till moskéer.

Trots att vår kunskap om hur utbrett motståndet mot försäljningen av kyrkor är tycks kritiken inte automatiskt komma från de som regelbundet frekventerar kyrkorna. Även så kallade ”kulturkristna” kan vara kritiska, men av andra skäl. För många är kyrkobyggnaden en trygghet och referenspunkt i närmiljön och för denna grupp kan en försäljning också vara något problematiskt. Att se ”sin” gamla kyrka omvandlad till diskotek, pub, moské eller kanske till ett tempel kan med andra ord vara anstötligt för många människor, men av olika skäl. Mot denna bakgrund kan man ställa sig frågan om vad som är kyrkans uppgift. Är kyrkans uppgift att upprätthålla och fira gudstjänst eller skall kyrkan först och främst finnas där eftersom den alltid har funnit där och för att den representerar kontinuitet och trygghet i en föränderlig värld. 

Om vi lyfter blicken och vänder oss till den europeiska kontexten tycks det vara betydligt vanligare att kyrkor säljs på den fria marknaden och att dessa byggnader ofta omvandlas för att fyll andra funktioner i samhället. I Birmingham har jag själv varit inne i anglikanska kyrkor som har sålts och gjorts om till hindutempel. För vissa kan denna process vara anstötlig, men om vi återvänder till Sverige tycks Svenska kyrkans val stå mellan att ha kvar överdimensionerade och ofta opraktiska byggnader eller att säga upp sin personal. Frågan handlar också om vilken form av teologi och religion som skall praktiseras. Skall kyrkan lägga sina pengar på att kunna verka i samhället genom samtal och diakonalverksamhet eller skall kyrkan först och främst vara kvar som en garant för trygghet och kontinuitet i form av en oförändrad synlighet i det offentliga rummet. Kyrkors vara eller inte vara är därför ett tydligt exempel på att religionens plats i det offentliga rummet kan skapa konflikt och debatt. Precis på samma sätt som byggandet av till exempel moskéer väcker starka känslor kan försäljningen av kyrkor också skapa känslostormar. Eller så är försäljningen kanske en möjlighet att köpa och skapa ett ovanligt och exklusivt hem som inte återfinns i alla heminredningstidningar – kanske det är dags att köpa en kyrka?

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet