lördag 11 augusti 2012

Queer, judendom och islam


I Människor och tro i Sveriges radios P1 den 3 augusti intervjuades rabbinen David Lazar om hbtq (homo, bi, trans och queer)-frågor med anledning av representanter för den judiska församlingens deltagande i Pride-paraden. Lazar kom som ett yrväder till Stockholms stora synagoga härom året och profilerade sig tämligen omgående genom sitt engagemang för feminism och hbtq-frågor. I en intervju med SvD en tid efter flytten till Stockholm gjorde han klart att:
Mitt mål som rabbin är att nå fram till en situation där allt queer-relaterat är absolut normativt, för det gör världen bättre, också för oss heterosexuella. Vi berikas av queerkulturen. Det är inte något onormalt, inte något som ska tolereras. Det var samma sak när männens hegemoni bröts ner av feminismen, vi berikades av feminismens kritik. 
I intervjun med Människor och tro menar Lazar att man måste ”förstå gay och queer för att förstå Gud”, och grundar detta på att Gud skapade människan till sin avbild. Han betonar här den del av 1 Mosebok 1:27 som läser ”Gud skapade människan till sin avbild” (men bortser från fortsättningen av samma vers som säger att Gud skapade dem som man och kvinna.) och menar utifrån detta att en queerteologisk läsning är nödvändig för att bättre förstå Gud.


Rabbi David Lazar

När Lazar får frågan om 3 Mosebok 18:22 - ”Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt” - som ofta lyfts fram som exempel på att samkönade sexuella relationer är förbjudna refererar han till samtida queerteologi. Enligt en sådan tolkning måste versen förstås utifrån sin ursprungliga tid och plats. Kvinnor var – då och där – mäns egendom och män kunde därför ta sina fruar med våld. Vad versen förbjuder idag är därför – enligt denna tolkning – inte bögsex, utan manlig homosexuell våldtäkt.

Denna tolkning ligger nära en muslimsk queerteologisk läsning av Koranens sura 29:28-29. Här berättas om hur profeten Lût – Bibelns Lot – har (manliga) besökare som några av stadens (manliga) invånare kommer för att våldta. Lût utropar då: "Ni begår sådana skamliga handlingar som ingen i världen någonsin begått före er! Ni nalkas ju män [upptända av lust] och går tvärs emot naturens vägar."

Queerteoretiskt inspirerade tolkningar av versen har, på ett sätt som liknar läsningen av 3 Mos 18:22 ovan, förstått det som att Lût fördömer manlig våldtäkt snarare än samkönade samlag i sig.

I Sverige har, så vitt jag vet, ingen imam tagit ställning för sådana tolkningar på samma sätt som rabbinen Lazar - eller företrädare för kyrkan som exempelvis Lars Gårdfeldt eller Eva Brunne - gjort. Inom (som utanför) alla tre traditioner finns ett motstånd mot homosexualitet. Internationellt finns emellertid en rad gräsrotsrörelser och individer som arbetar med hbtq-rättigheter inom islam. Jag har skrivit om några av dessa rörelser här. Kända öppet homosexuella muslimer är exempelvis aktivisten och författaren Irshad Manji och imamen Daayiee Abdullah.

Om eller när någon imam kommer att ta ställning för homosexuella muslimer på samma sätt som David Lazar gjort för homosexuella judar återstår att se.

Simon Sorgenfrei
Doktorand i religionsvetenskap, Göteborgs universitet


1 kommentar:

  1. Vad gäller homosexualitet så är min inställning enkel. Det man inte rår för skall man inte dömas för!

    I detta avseende måste man ta avstånd från den religion som hårdast fördömer homosexualitet i praktiken.

    SvaraRadera