Gadgeten innehöll ett fel

torsdag 30 augusti 2012

Workshop om K.V. Zetterstén och Taha Hussein, dag 2

Gunvor Mejdell, professor i arabiska språk och kultur, Oslo universitet, presenterade ”översättningen och receptionen av al-Ayyām i Europa”. Hon presenterar olika översättningar och visar hur inledningar till böckerna ofta tydligt präglas av ideologiska ställningstaganden, som sannolikt präglar översättningen. Hon nämner att den svenska översättningen (1956) kom till i en tid då u-hjälp vari fokus och presentationen av boken rör t.ex. undervisningssituationen i Egypten som framkommer i boken. En tidigare fransk (1947) var väldigt kritisk till islam där inledningen bla. beskriver Koranen som ett fängelsegaller, som hindrade muslimerna från att utvecklas. Den norska, Dagene som var, av Einar Berg (1973) presenterar boken mer som ett stort litterärt verk, möjligt lite exotiserande. Hon visar också framsidorna av utgåvorna som också präglas av hur man ville framställa boken, t.ex. var den norska utgåvan strikt och enkel, som andra seriösa litterära verk på den tiden i Norge. Den svenska utgåvan av Barndomsår i byn (Internationella bokklubben) har en bild på en liten pojke som sitter med en tavla med arabiska bokstäver, Boken Universitetsår i Kairo har en port med kalligrafi och en turbanförsedd man står utanför den.
Gunvor Mejdell visar exempel från olika översättningar och presenterar t.ex. bruket av fotnoter som är vanligt förekommande strategi som bevarar det främmande vid texten, och ger ett akademiskt intryck. Vissa översättare inkorporerar informationen i texten, som i t.ex. Bergs översättning. I Zetterstéens är det i flera fall en mer direkt översättning, utan tilläggsinformation. Hon visar också hur vissa använder ordet ”Allah”, andra ”Gud”, vilket ju påverkar hur främmande eller nära man kan uppfatta texten. I Zetterstéens översättning av Dagarna används ”Allah”. Men i Koranöversättningen använder han faktiskt ”Gud”, noterar Tetz Rooke. Göran Larsson kommenterar att det skulle kunna bero på om förlagen haft synpunkter på ordval, liksom att förlag kan ha åsikter om bruket av noter.
En fråga rör också varför Taha Hussein valt att skriva i tredje person. Gunvor Mejdell menar att det kan ha att göra med att den nog är mer som en självbiografisk roman, och det är som roman den beskrivs som regel. Tetz Rooke berättar att det finns en översättning där det är omskrivet i jagform. Rooke berättar också att det finns en biografisk tradition i arabisk kultur där man skriver sina livsberättelser kortfattat och sakligt, i tredje person.

Jakob Skovgaard-Petersen, professor vid Mellanösterninstitutet, Köpenhamns universitet, presenterade den egyptiska teveserien om Taha Hussein. Han berättar att Taha Hussein var kontroversiell under sin tid men att han nu ofta framställs som en ikon, en ledstjärna. Han representerar modernism och t.ex. Nasser och Sadat kunde använda sig av honom för sina ”upplysningsprojekt” (tanwīr). Men för al-Azhar var han mer problematisk och han är känd för sin antiklerikalism. Serien om Taha Hussein gjordes 1979 (al-Ayyām) och det är intressant hur vissa problematiska områden där framställs, t.ex. relationen till al-Azhar. Den kände skådespelaren Ahmed Zeki är huvudrollsinnehavaren i serien och en scen från al-Azhar spelas upp (från episod 7) som illustrerar hur konfliktfullt det var och hans frustration över om han skulle stanna kvar eller lämna al-Azhar. Taha Hussein framställs som den man skall sympatisera med och azhariterna framställs som osympatiska.  
Al-Ayyām har varit på pensum länge i de egyptiska gymnasierna men en diskussion har pågått och pågår om att ta bort den. Detta tolkas som en del av en kulturkamp som pågått och pågår i Egypten och Jakob illustrerar hur Taha Hussein har uppfattats olika av olika falanger och att det blir intressant att se hur han kommer att användas nu av den nya regeringen efter revolutionen.
Sist ut är Göran Larsson och Susanne Olsson som pratar om ”al-Ayyām som källa för religionsvetenskap” och gav exempel från boken om hur olika religiösa traditioner presenteras och spänningar mellan olika uppfattningar och praktiker. En diskussion om biografier som källa togs upp och hur man kan förstå al-Ayyām och använda den.
Sammantaget har det här varit två riktigt underhållande dagar och förhoppningsvis får vi höra mycket om Taha Hussein framöver och planen är alltså att göra en publikation efter workshopen så håll utkik efter den här!
Susanne Olsson, Södertörns högskola

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar