onsdag 8 augusti 2012

Lars Vilks talar på anti-muslimskt möte i USA


Strax efter Swedish Defense Leagues möte i Stockholm som vi har skrivit om här på bloggen rapporterade ett flertal media att den svenske konstnären Lars Vilks skall tala på ett anti-muslimskt möte i New York, USA. Mötet som skall hållas den 11 september arrangeras av den löst sammansatta organisationen SION (Stop Islamization of Nations). Bakom förkortningen SION återfinns bland annat Pamela Geller och medlemmar ur EDL (English Defense League) som bland annat är drivande krafter i den globala anti-muslimska counter-jihad rörelsen och som också stod bakom mötet i Stockholm.

Lars Vilks som framför allt har gjort sig känd för sin provocerande konst och speciellt för sin rondellhundsteckning av Muhammad, islams profet, motiverar sitt deltagande med att han är nyfiken på vad människorna i SION säger. I en intervju med Helsingborgs Dagblad säger han:

”Jag har ju läst en del om organisationen och vet hur de tänker. Men jag vill gärna bilda mig en mer konkret bild genom att åka till New York. Jag ser det som en del av mitt projekt.”

Däremot är Vilks noga med att poängtera att hans nyfikenhet inte skall ses som att han sympatiserar med de åsikter som återfinns inom Counter-jihad rörelsen. Samtidigt ger han uttryck för att islam inte tycks vara förenligt med ett modernt samhälle. I en uppföljningsintervju som publicerats av Sveriges Radio säger han bland annat att muslimer inte har ”har en chans att bibehålla sina religiösa föreställningar” eftersom dessa ”är olämpliga att föra in i ett modernt samhälle.” Direkt efter citatet förklarar Vilks dock att han anser att vissa muslimer givetvis kan passa in i det moderna samhället, men att dessa röster är allt för svaga i dagens debatt. 

Precis som Anna-Sofia Quensel från Expo påpekar i Helsingborgs Dagblad tycks Vilks deltagande i den anti-muslimska demonstrationen i New York framför allt handla om yttrandefrihet. Efter publiceringen av Muhammad som rondellhund har Vilks utsatts för hot och mordförsök och ur detta perspektiv är hans engagemang och åsikt i yttrandefrihetsfrågan kanske inte så svår att förstå. Samtidigt är det uppenbart att anti-muslimska krafter kommer att utnyttja Vilks som ett affischnamn och ur deras perspektiv är reaktionerna på hans teckningar ett exempel på vad islam ”egentligen” står för och vad som kommer att hända när muslimer får diktera villkoren för vad man får säga och inte säga.

Trots att frågan om yttrandefrihet och religionsfrihet ofta kan skapa konflikter och motsättningar är det viktigt att betona att konflikten kring Lars Vilks också innefattar en mängd olika och motstridiga röster. Till skillnad från händelserna och reaktionerna i Danmark efter publiceringen av tidningen Jyllands-Postens Muhammad-karikatyr var reaktionerna i Sverige betydligt mer nyanserade. Bland annat reagerade statsministern Fredrik Reinfeldt på ett helt annat sätt än sin danska kollega när Vilks-konflikten startade. Dialog och samtal var ledord i Sverige, medan konflikt och motsättningar ökade över tid i Danmark. Flera muslimer i Sverige uttryckte att de var upprörda över Vilks teckning, men att de samtidigt accepterade att han fick framställa sin konst som han ville. Även om det finns behov av nyansering är det också viktigt att understryka att Vilks faktiskt också har utsatts för mordförsök på grund av sin konst. Men huruvida Vilks konstprojekt bidrar till ökad dialog och en konstruktiv diskussion om yttrandefrihetens gränser eller om hans engagemang snarare bidrar till konflikt och ökade motsättningar är öppenfråga som kan besvaras på en mängd olika sätt. Samtidigt som det är viktigt att alla former av religionstolkningar som legitimerar våld måste kritiseras och förkastat i ett öppet demokratiskt samhälle är det också viktigt att belysa och analysera hur och på vilka sätt en ensidig religionskritik (i detta fall i form av den anti-muslimska counter-jihad rörelsen) snarare bidrar till att uppfylla sina egna farhågor och skapa motsättningar snarare än lösningar på samhälleliga problem. Vi har all anledning att återkomma till frågor och konflikter som berör spänningen mellan yttrandefrihet, religionsfrihet och politik i framtida inlägg här på bloggen.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet 

8 kommentarer:

  1. Hade Vilks startat med sin (uselt tecknade) 'judesugga' i stället för en (uselt tecknad) 'rondell-Muhammed' hade han knappast varit ämne för någon större debatt idag. Han hade helt enkelt klassats som tok-nasse utan berättigande till någon särskilt yttrandefrihet eller polisskydd. Man kan säga att han är galen, men att det finns system i galenskapen - och det systemet är väldigt obehagligt.

    SvaraRadera
  2. Jag själv anser att islam, så som den praktiseras av islamister/fundamentalister inte är kompatibelt med ett modernt samhälle och jag tror att de allra flesta av sk "islamofober" anser samma sak. Men varför verkar det vara så självklart i debatten att man därmed "hatar" alla muslimer? Varfifrån kommer denna generalisering? Om man säger att muslimer högg av huvudet på en fånge, och att det verkar vara en trend bland just muslimer (för de kallas muslimer av alla), menas då att alla muslimer hugger huvudet av folk? Varför tror så många som säger sig värna religionsfrihet att man menar alla muslimer per automatik?

    Den normalt begåvade förstår att det aldrig nånsin är så att alla ur en grupp är likadana. Det är en statistisk och logisk omöjlighet. Ett axiom. Det är för mig lika självklart att det inte egentligen ens behöver påpekas att när Vilks säger att "islam inte är bra för ett modernt samhälle" så menar han den islam som vurmas för i media. Och det är inte de "vanliga" muslimerna som det vurmas för, utan fundamentalisterna.

    Jag ser många likheter i de båda sidornas argumentation och generaliseringar. Det vore bra för debatten om alla, även sk "medmänskliga" var överens om att all sorts generalisering inte är givande för debatten, inte ens den "medmänskliga". Inte ens "positiva" fördomar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Tack för kommentar, men tycker du inte att ditt svar också bygger på en generalisering? Islam tolkas ju inte samma av alla personer som kallas för "muslimer" - så varför tala om islam i singularis? Skulle också gärna se exempel på vad du menar med - "den islam som det vurmas för i media". Till exempel visar diskussionerna här på bloggen att islam är ett av de mest diskuterade ämnena och att det finns utrymme för en mängd olika åsikter i dessa frågor. Anser du att debatten om islam är hämmad av någon slags politiskt korrekhet?

      /Göran

      Radera
  3. Först ska jag bara säga, om det inte framgått redan av mina tidigare inlägg, att jag är emot religionens inflytande över andra människors liv, än de närmast sörjande så att säga. Jag betraktar inte religion vara mer betydelsefullt än en hobby eller en livsstil annan än religiös. Det är intressant för utövaren, men andra ska inte behöva anpassa sig efter en religion mer än t.ex. punkare. Jag kan inte se att en livstil som punkare är mindre värd än religion, det betyder lika mycket för båda parter. Jag anser att det visas för mycket "respekt" mot religioner. Att jag just "attackerar" islam är helt enkelt för att islam är så framträdande i debatten och får alltför stor plats i densamma.

    Ja, jag vill påstå att just debatten om islam är hämmad av politisk korrekthet. En form av islam är dess fundamentalister. Dessa behandlas annorlunda i debatten än andra religioners (läs kristendomens) motsvarigheter.
    God hates fags-rörelsen, Pastorn som bränner koraner. livets ord, knutby. Jag upplever att retoriken mot dessa är mer fördömande och raljerande än mot t.ex. salafister och wahabiter osv...

    Kanske är det bara jag men jag upplever som sagt en stor diskrepans i "respekten" för de olika sorternas fundamentalism.
    Jag menar att man "håller igen" för att inte kränka "alla" muslimer om man skulle behandla muslimska fundamentalister på samma sätt som kristna. Jag hävdar att man, dvs i debatten hos, i brist på bättre beskrivning: "antiislamofober" generaliserar genom att behandla islamska fundamentalister som om vore de vilka muslimer som helst istället för den minoritet inom islam som de är.

    Följdfrågan blir då säkert "vilka är fundamentalister" misstänker jag.

    Jag får svara med en motfråga för att visa på poängen:
    Hur har reaktionerna i media varit mot den sk "knutbysekten"? eller som nämnda "god hates fags" har man visat respekt för deras tolkningar av kristendomen? Eller varför inte plymothbröderna eller laestadier? Jag kan inte minnas att man nånsin kopplat ihop dem med "normala" kristna så som salafister och whabiter kopplas ihop med "normala" muslimer. De kallas "sekter" i den allmänna debatten, det epitetet hör man aldrig om "traditionella" muslimer som anser att sexualiteten sitter i håret eller en bit hud hos kvinnor, som råkar synas. Eller att en man inte får ta kvinnor i hand. Varför "respekteras" sånt som varandes någonting normalt?
    Varför är det inte samma tryck på andra religioner än kristendomen att tillåta t.ex. homoäktenskap eller kvinnliga präster eller dess motsvarigheter? Särskilt de som får bidrag av staten? Personligen kan jag inte se någon större skillnad på bögjesus som den där fotografen orsakade så stor kontrovers med när hon ställde ut i en kyrka och muhammedteckningarna. Men reaktionerna mot respektive konstverk var intressant att notera skillnaderna i. Så ja, det finns en politisk korrekthet när islam debatteras.

    Nu säger jag inte att kristna inte ska få förlöjligas och kritiseras (jag är för "attacker" mot alla former av makt så länge man inte tar till vapen eller våld), jag önskar bara mera balans om man (i den allmänna debatten) påstår sig vara för likabehandling av religioner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej igen

      Du känner också till mina utgångspunkter när det gäller religionsvetenskap (om inte se mitt inlägg om religion och världsåskådning) och jag delar inte din uppfattning om att islam behandlas "mildare" än andra religioner. Debatten om islam och muslimer är ofta mycket polemisk på nätet och här saknas ofta balanserade analyser (ett faktum som i och för sig gäller för de flesta religioner i det offentliga samtalet). Detta innebär dock inte att det är religionsvetenskapens uppgift att försvara någon religion - detta är en uppgift för de troende. Alla religioner och religiösa tolkningsmodeller bör analyseras och jämföras på samma sätt oberoende av vem som är föremål för analysen - här finns kanske en likhet i ditt och mitt resonemang.

      /Göran

      Radera
  4. @Björn Nilsson

    Lars Hillersbergs antisemitiska teckningar föranledde aldrig någon toknassestämpel. Tvärtom, han fick livslång statlig konstnärslön. Inte ens hans samarbete med Ahmed Rami fick hans anhängare på kultursidorna ur balans. Den gamla klyschan om de oberörbara judarna var aldrig särskild sann och nu mindre än någonsin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Björn

      Tack för din kommentar - jag känner inte till Lars Hillersbergs teckningar - det måste jag kolla. Serieteckningar och religion är ett intressant ämne som vi borde skriva mer om. Jag skall undersöka om vi inte kan få någon text om detta ämne här på bloggen. Bra tips.

      /Göran

      Radera
  5. Saken är enkel: islam är HELT oförenligt med yttrandefrihet! Dags att vi inser det!

    Man värnar inte yttrandefrihet för att man är islamkritiker. Man är islamkritiker för att man värnar yttrandefriheten. Utan verklig yttrandefrihet- ingen verklig demokrati.

    SvaraRadera