Herrens motståndsarmé

Helgens SvD innehöll en intressant artikel om den afrikanska rebellarmén, The Lord's Resistance Army (LRA), och jakten på dess ledare Joseph Kony. Armén som är terrorstämplad av bland annat USA har sedan 1987 varit verksam i Uganda och de stora skogbeväxta trakterna mellan Kongo Kinshasa, Sydsudan och Centralafrikanska republiken. Rörelsen har framför allt utmärkt sig för stor brutalitet, men också för en omfattande och systematisk kidnappning av barn som används som slavar, sexarbetare, bärare och soldater. LRA bildades som ett försök att öka Acholi folkets makt i relation till den ugandiska centralmakten som enligt LRA hade gett för stort inflytande till folkgrupper i södra Uganda.

En snabb sökning på internet visar att LRA är en relativt okänd rörelse och att det finns motstridiga uppgifter om dess verksamhet och ideologi. Teologiskt anses rörelsen vara grundad på en kombination av läror från islam, kristendom och inhemska religion som kombineras med Acholi nationalism. Ambition är att upprätta en stat baserad på den hebreiska Bibelns tio budord och Acholi nationalism. Kony uppfattas som guds talesperson och han anses vara ett medium som har kontakt med andevärlden. Som ett resultat av sina krafter har Kony bland annat uppmanat sina soldater att stryka ett kors med olja på sina kroppar som skydd mot kulor och andra skador.

LRA är på många sätt ett typiskt exempel på en afrikansk rebellrörelse. Konflikten bygger på etniska motsättningar som ofta handlar om kampen om ekonomiska intressen och deltagarna motiveras av både religiösa och nationalistiska/etniska komponenter. Konys framgång bygger delvis på att LRA har fått stöd från Sudan som i sin tur är intresserad av att försvara den ugandiska centralmakten som hade gett sitt stöd till befrielsegrupper i södra Sudan. Försöken att stoppa LRA har också lett till nya konflikter och motsättningar mellan olika etniska och religiösa grupper. Att uttolkningar av religion kan motivera rebellrörelser har varit relativt vanligt i Afrika (speciellt i kampen mot kolonialmakten) och vi har också flera exempel där nationalism och etnicitet knyts till religion, till exempel i krigen på Balkan och i Libanon blev religion en etniskmarkör. Men hur LRA:s teologi och ideologi skall tolkas är svårt att veta eftersom vi har ytterst få källor till vårt förfogande. Oberoende av den ideologiska och teologiska basen finns det otaliga källor och vittnesmål som berättar om rörelsens brutalitet. Ur ett religionsvetenskapligt perspektiv är LRA dock ett tydligt exempel på att religion kan användas för att motivera motstånd och våldsamma handlingar.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet