Islam i det postrevolutionära Egypten

I the Cairo Review of Global Affairs har Ibrahim El-Houdaiby publicerat en längre artikel med titeln “Islamism now” där han diskuterar hur det Islamiska landskapet i Egypten har förändrats sedan revolutionen. Det är inte bara islamister från det Muslimska brödraskapet som blivit synliga genom bildandet av Frihet och rättvisepartiet och genom den nye presidenten Mohammad Morsi . El-Houdaybi menar att för att förstå vad som sker är två saker viktiga: det upplevda hotet mot ens identitet liksom politiska möjligheter som har öppnat sig efter revolutionen, t.ex. möjligheten att bilda partier.

Postrevolutionär islamism menar El- Houdaiby kommer att transformeras ytterligare och att den kommer att transcendera identitetsbaserad islamism och att vi nog kommer att få se framväxten av nya och olika former av policy-baserad islamistisk aktivism. Idag återfinner vi ”neoliberala” uttolkare av islam, som attraherat de mer välbeställda i samhället och som varit mer opolitisk och snarast fromhetsinriktad endast; en ”ofarlig” islam för makthavare med andra ord. Salafiorienterade grupper och individer har vi nämnt på den här bloggen några gånger och i den här artikeln ses de som en ”ny social rörelse” som främst sysslande med da’wa; att kalla andra till islam, utan att för den skull vara politiskt orienterade, vilket definitivt har ändrat sig efter revolutionen. Förutom dessa två är den stora trenden det islamistiska Muslimska brödraskapet som varit den största oppositionsgruppen i Egypten. Mot en prerevolutionär bakgrund presenteras islamisternas roll i revolutionen och utvecklingen därefter. Även sufism och al-Azhars position tas upp i artikeln, som tjänar som en god utgångspunkt för den som snabbt vill sätta in sig i problematiken.

El-Houdaybi menar att det nu finns en splittring Egypten, identitetsmässigt sett. På ena sidan finns islamister och på den andra sekularister. Polariseringen har orsakat att vissa angelägna frågor hamnat i skymundan, som islamisterna nu måste ta tag i. T.ex. frågan om relationen mellan stat och politik liksom utvecklingen av ett sammanhållet politiskt program. Vidare diskuteras relationen mellan modernitet och autenticitet, i betydelsen förståelsen av vad sann islam är, vilket antas påverka islamisters syn på t.ex. demokratibegreppet. Han menar också att salafister i Egypten, på grund av att al-Azhar inte alltid framstår som trovärdigt, kan ha möjlighet att spela ut identitetskortet och argumentera för att just de står för en autentisk islam.

Revolutionen i Egypten har förändrat det religiösa landskapet och tänkandet hos olika grupper. Olika händelser har utmanat tidigare föreställningar om ledarskap inom islamistiska rörelser och detta har,menar el-Hudaybi lett till en omfördelning av makt, där individuella val kommer att spela roll i framtiden. T.ex. gick ungdomar ut tidigt under revolutionen utan förankring hos ledarskapet, vilket kan ses som en utmaning av det traditionella auktoritära ledarskapet. Sådant initiativtagandet har inspirerat många och ses som en utmaning mot ledarskapet i olika islamistiska grupper och kan sannolikt främja en demokratisk utveckling, liksom kraven på en sådan.

Susanne Olsson, Södertörns högskola