Helgens
SvD
innehöll en intressant artikel om den afrikanska rebellarmén, The Lord's
Resistance Army (LRA), och jakten på dess ledare Joseph Kony. Armén som är terrorstämplad av bland
annat USA har sedan 1987 varit verksam i Uganda och de stora
skogbeväxta trakterna mellan Kongo Kinshasa, Sydsudan och Centralafrikanska
republiken. Rörelsen har framför allt utmärkt sig för stor brutalitet, men
också för en omfattande och systematisk kidnappning av barn som används som
slavar, sexarbetare, bärare och soldater. LRA bildades som ett försök att öka
Acholi folkets makt i relation till den ugandiska centralmakten som enligt LRA
hade gett för stort inflytande till folkgrupper i södra Uganda.
En snabb sökning på internet visar
att LRA är en relativt okänd rörelse och att det finns motstridiga uppgifter om
dess verksamhet och ideologi. Teologiskt anses rörelsen vara grundad på en
kombination av läror från islam, kristendom och inhemska religion som
kombineras med Acholi nationalism. Ambition är att upprätta en stat baserad på
den hebreiska Bibelns tio budord och Acholi nationalism. Kony uppfattas som
guds talesperson och han anses vara ett medium som har kontakt med andevärlden.
Som ett resultat av sina krafter har Kony bland annat uppmanat sina soldater
att stryka ett kors med olja på sina kroppar som skydd mot kulor och andra
skador.
LRA är på många sätt ett
typiskt exempel på en afrikansk rebellrörelse. Konflikten bygger på etniska
motsättningar som ofta handlar om kampen om ekonomiska intressen och deltagarna
motiveras av både religiösa och nationalistiska/etniska komponenter. Konys
framgång bygger delvis på att LRA har fått stöd från Sudan som i sin tur är
intresserad av att försvara den ugandiska centralmakten som hade gett sitt stöd
till befrielsegrupper i södra Sudan. Försöken att stoppa LRA har också lett
till nya konflikter och motsättningar mellan olika etniska och religiösa
grupper. Att uttolkningar av religion kan motivera rebellrörelser har varit
relativt vanligt i Afrika (speciellt i kampen mot kolonialmakten) och vi har
också flera exempel där nationalism och etnicitet knyts till religion, till
exempel i krigen på Balkan och i Libanon blev religion en etniskmarkör. Men hur
LRA:s teologi och ideologi skall tolkas är svårt att veta eftersom vi har
ytterst få källor till vårt förfogande. Oberoende av den ideologiska och
teologiska basen finns det otaliga källor och vittnesmål som berättar om
rörelsens brutalitet. Ur ett religionsvetenskapligt perspektiv är LRA dock ett
tydligt exempel på att religion kan användas för att motivera motstånd och
våldsamma handlingar.
Göran Larsson, professor
i religionsvetenskap, Göteborgs universitet
