Anders Borg om religion

Som vi har rapporterat i flera inlägg på bloggen har religion varit ett återkommande diskussionsämne under Almedalen i Visby. I ett seminarium arrangerat av Humanisterna kunde vi till exempel läsa i tidningen Dagen hur finansminister Anders Borg ser på religion. Förutom att ge sig in på en krånglig diskussion om sekularism och statens förhållande till religion uttalade sig Borg framför allt om frågor som rör islam och muslimer i Sverige. Tillskillnad från Utbildningsdepartementets imam-utredning (SOU 2009:52) som inte gav något ensidigt stöd för en svensk imamutbildning öppnar Borg för att det skulle vara möjligt för staten att hjälpa muslimer att bygga moskéer och etablera imamutbildningar. Finansministern menar att ett sådant stöd skulle kunna hindra att ”wahabiterna, saudierna och andra mer extrema grupper” kommer in och tar över. Ett uttalande som har väckt flera starka reaktioner i sociala media. Medan vissa har menat att Borg äntligen har insett problemet med så kallade extrema politiska tolkningar av islam menar andra att uttalandet skall ses som ett exempel på att moderaterna tillåter islam och muslimer att ta över Sverige. Borgs stöd blir enligt detta synsätt ett exempel på en tilltagande islamisering och uttryck av politisk korrekthet.

Huruvida ett ökat stöd till muslimska grupper i Sverige är ministerns privata åsikter eller om dessa tankar och planer är förankrade i regeringen återstår att se. Det är dock klart att ministern inte håller med Utbildningsdepartementets utredning om imamutbildningar. I denna utredning fastslås till exempel att staten bör vara konfessionsneutral och att det vore fel att inleda ett nära samarbete med någon religiösgrupp eftersom staten sedan år 2000 har fått ett förändrat förhållande till Svenska kyrkan. Etableringen av en svensk imamutbildning är också kantad av praktiska problem och det är tveksamt om en sådan utbildning skulle uppnå de syften som staten eftersträvar. Men det är kanske så att en ny attityd till imam-utbildningar håller på att växa fram i regeringen efter Uppdrag gransknings kritiska reportage om brister i svenska moskéer som vi har rapporterat om här på bloggen.

Trots att Borg uppmärksammar det faktum att muslimska kvinnor som bär huvudduk har extra svårigheter att komma in på arbetsmarknaden är det anmärkningsvärt att ministern tycks argumentera för att problem endast finns på muslimernas sida. Självklart kan religiösa attityder förhindra kvinnors deltagande i utbildning och samhället – ett faktum som i och för sig inte endast gäller för muslimska grupper. Men det är desto mer förvånande att frågor om diskriminering och exkludering av muslimer på arbetsmarknaden helt lyser med sin frånvaro i Borgs resonemang. För en diskussion om religiösa minoriteters svårigheter på arbetsmarknaden se till exempel mitt tidigare inlägg om Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) här på bloggen.

Mot denna bakgrund kan man undra hur väl insatt Anders Borg de facto är i frågor som rör religion och staten. Hans resonemang kan, även om det inte är hans avsikt, spela i händerna på de grupper i samhället som hyser anti-muslimska uppfattningar. Invandrares svårigheter att komma in på arbetsmarknaden kopplas uteslutande till kultur och religion medan strukturella problem nedtonas. Men samtidigt som Borg tycks resonera att individen går före kollektivet och strukturen menar han att det är riktigt att stödja gruppen – i detta fall den muslimska gruppen. Hur ministern får ihop dessa motsatta uppfattningar återstår att se och vi får kanske anledning att återkomma till dessa frågor i samband med nästa budgetproposition. 

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

Religiösa och överviktiga diskrimineras på arbetsmarknaden

I rapporten ”Vad är rätt profil för att få ett jobb? En experimentell studie av rekryteringsprocessen” som publicerats av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) framgår det att människor som tillhör religiösa minoriteter har cirka 25 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete. Med religiösa minoriteter avses framför allt muslimer och judar. Studien visar också att överviktiga, äldre, sökande med flera barn samt personer som har mer än fem dagar sjukfrånvaro det senaste året löper en liknande risk. Undersökningen som genomförts i Stockholms län bygger på en hypotetisk anställningssituation alternativt kallelse till jobbintervju där arbetsgivare (rekryterare) får en möjlighet att välja mellan två kandidater som sökt samma jobb. Enligt institutets pressmeddelande valdes 1000 arbetsgivare ut och studien bygger på svar från 426 rekryterare och totalt 4,895 observationer. Svarsfrekvensen var 46 procent. Rapportens författare Per Johansson, Sophie Langenskiöld och Stefan Eriksson sammanfattar de viktigaste resultaten på följande sätt:

… sökande som är äldre än 55 år, har icke-europeiskt ursprung, är muslimer eller judar, har mer än ett barn, är överviktiga eller har varit mycket sjukfrånvarande väljs bort. Diskrimineringen är omfattande.
Experimentet visar exempelvis att kraftigt överviktiga eller sjukfrånvarande mer än fem gånger under det senaste året har cirka 80 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna arbete jämfört med normalviktiga eller icke sjukfrånvarande.
Sökande från religiösa minoriteter samt sökande som har flera barn har båda cirka 25 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete. Att vara äldre än 55 år ger en cirka 64 procentenheters lägre sannolikhet att bli kallad till anställningsintervju, jämfört med om den sökande är under 30 år.

Författarna till rapporten menar att arbetsgivarna är ”osäkra” på att anställa personer som uppfyller ovan nämnda kriterier. Oavsett skäl visar rapporten att arbetsgivare kan tänka sig att bryta mot rådande lagstiftning genom att diskriminera arbetssökande på grund av ålder, religion, etnicitet eller funktionshinder. För att anställa någon person med ovan beskrivna egenskaper menar företagen att de skulle behöva sänka lönen med 15 till 50 procent.

Resultaten indikerar att vissa grupper i samhället – där ibland religiösa minoriteter – löper en större risk att utsättas för diskriminering än andra grupper. Parallellt med diskriminering på arbetsmarknaden har vi här på bloggen rapporterat att religiösa minoriteter som judar och muslimer också löper en större risk att utsättas för hatbrott och att islam och judendomen är de två religioner som flest svenskar har en negativ syn på. På vilka sätt dessa processer samverkar och influerar religiösa minoriteters syn på sin plats och möjlighet i samhället och hur dessa faktorer påverkar människors förhållande till religion och religiositet är dock oklart.

Göran Larsson, Professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet