Hizb ut-Tahrir och Sveriges Unga Muslimer

Som Göran skriver här nedan försöker sedan en tid Hizb ut-Tahrir etablera sig i Sverige. I nuläget vet vi mycket lite om hur rörelsen är organiserad i Sverige och vilka eller hur många som engagerat sig i rörelsen. Så som Muslimska multinationella föreningen beskrivs finns likheter till andra mer eller mindre radikala rörelser, som exempelvis Swedish Defence League – det tycks huvudsakligen röra sig om ett fåtal unga män och en Facebook-sida.

Det är intressant att notera, som Göran skriver, att Lway al-Maeeni inte bara är frontfigur för Hizb ut-Tahrir utan även ordförande för KTH Muslimska studenter (KTHMS) som lyder under paraplyorganisationen Sveriges Unga Muslimer (SUM). I vilken mån KTHMS och SUM har kännedom om al-Maeenis engagemang i Hizb ut-Tahrir är oklart, men troligen upplever de flesta medlemmarna i dessa organisationer kopplingen som besvärande.

Det är inte första gången SUM haft kopplingar till individer med mer extrema åsikter. 2010 bjöd de exempelvis in predikanten Abdullah Hakim Quick till en konferens i Stockholm, och kritiserades då starkt när Hakim Quick anklagades för att tidigare ha gett uttryck för anti-semitism och homofobi.

Röster har höjts för att Ungdomsstyrelsen ska dra in det stöd som utdelas till SUM, men efter granskning har man bedömt att de har rätt att behålla sitt stöd. Kanske kommer denna fråga att aktualiseras nu igen.

Simon Sorgenfrei

Doktorand i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

Hizb ut-tahrir försöker etablera sig i Sverige

Dagens Människor och tro handlar bland annat om att den kontroversiella muslimska rörelsen Hizb ut-tahrir försöker att etablera sig i Sverige via en organisation som heter Muslimska multinationella föreningen. Föreningen som främst återfinns på Facebook har också arrangerat ett antal möten i Stockholm och vid dessa framkommer det att man bland annat kopplingar till rysktalande, arabisktalande missionärer och ett mindre antal muslimer i Stockholm enligt Per Gudmundssons blogg. I sin analys lyfter Gudmundsson bland annat fram ett tal av Lway al-Maeeni som är ordförande för KTH Muslimska studenter (KTHMS) som lyder under paraplyorganisationen Sveriges Unga Muslimer (SUM) som ett exempel på rörelsens teologi. I samband med ett möte säger al-Maeeni på en video som återfinns på Gudmundssons blogg:

"De har attackerat oss och därefter sugit vårt blod. De har våldtagit oss, både fysiskt och mentalt. De har våldtagit oss fysiskt, i och med att de kommer in i våra länder med deras pansarvagnar, med deras flygplan, och de kommer in och dödar vem som helst, som fallet var med Usama Bin Laden. De gick in i den islamska världen – de gick in i Pakistan – de våldtog vår auktoritet, och de brydde sig inte. De har våldtagit oss, såsom ordet säger, våldta. Våra systrar, våra småbarn. Och det är det som deras 'lösning' för oss muslimer är. De har även våldtagit oss mentalt, i och med att de infört tankar som demokrati och som de mänskliga – förnedrande – rättigheterna. De tvingar oss att tro på en tanke som inte är en tanke som kommer att befria oss. Wallahi, det som Väst kommer med kommer aldrig att befria oss."

Den Muslimska multinationella föreningen har tidigare bland annat arrangerat en Eid-fest i Stockholmsförorten Husby, men i samband med Hizb ut-tahrirs årliga så kallade kalifatkonferens som skall hållas den 14 oktober i Köpenhamn har man försökt att hyra ett hotell i Bromma för att kunna lyssna och delta i konferensen via länk. Protester, kritik i media (bland annat från SvD:s Per Gudmundssons blogg och uppmaningar från bloggen Avpixlat) samt anonyma tipps har nu fått hotellkedjan att stoppa uthyrningen av lokalen till Hizb ut-tahrirs möte i Stockholm.

Hizb ut-tahrir al-islami ("Det islamiska befrielsepartiet") startades 1953 i Jerusalem av palestiniern Taqi al-Din al-Nabhani (1909-1977) och en grupp av personer som hade lämnat det muslimska brödraskapet. Genom föreläsningar, flygblad och predikningar spred rörelsen sitt budskap om behovet av att återupprätta och förena alla muslimer under ett kalifat. Tanken på att samla alla muslimer under ett ledarskap återkommer även i al-Maeenis tal (se ovan) där han bland annat sörjer den dag då det Osmanska kalifatet upplöstes (det vill säga den 3 mars 1924). Sedan dess har den muslimska världen endast fått utså förnedring i form av kolonialism och västerländsk kulturimperialism enligt rörelsen. Efter deltagande i kuppförsök i bland annat Amman, Damaskus och Bagdad i slutet av 60-talet har Hizb ut-tahrir blivit förbjuden i ett flertal länder i Mellanöstern. Därför har missionen till andra delar av världen - främst till forna stater i Sovjetunionen, men också till England och Danmark - blivit allt viktigare. Förutom tanken på ett kalifat har Hizb ut-tahrir också utmärkt sig för sin starka kritik av staten Israel, anti-semitism och ett tydligt avståndstagande från demokrati. Till exempel fälldes Fadi Abdelatif som var talesperson för partiet i Danmark år 2002 för hets mot folkgrupp efter att ha spridit flygblad med anti-semitiska budskap.

Demokrati är enligt Hizb ut-tahrirs lära ett mänskligt påfund och därför skall muslimer inte rösta i allmänna val eftersom dessa inte är instiftade av gud (det är endast gud som kan stifta lagar enligt denna tolknig). Rörelsen tycks vara välorganiserad, väldisciplinerad och starkt centraliserad vilket bland annat bidrar till en isolering av sina medlemmar. Samtidigt som de betonar att muslimer skall undvika kontakt med icke-muslimska miljöer som kan influera dem negativa är Hizb ut-tahrir på ett tydligt sätt en missionerade och utåtriktad rörelse (något som inte minst märks på deras hemsidor som publiceras på ett flertal språk). Genom att återupprätta vad som uppfattas vara den islamiska lagen (sharia) vill rörelsen skapa ett alternativ till kapitalism, nationalism, konsumism och socialism.

Samtidigt som rörelsens teologi är i tydlig opposition mot det öppna demokratiska samhället är det viktigt att betona att rörelsen först och främst tycks fokusera på en inom-islamisk mission som syftar till att uppväcka muslimerna och få dem att engagera sig för islam. Men utbrytargrupper som till exempel Omar Bakri Muhammads Al-Muhajiroun har gått i en mer radikalriktning och brutit med Hizb ut-tahrir. Detta är ett exempel på att rörelsens teologi också kan ligga till grund för att omsätta de teoretiska tankarna i praktiskt handling och därför har Al-Muhajiroun förbjudits i Storbritannien. Men om vi istället återvänder till Hizb ut-tahrir är det framför allt genom att följa organisationens lära och rörelsens struktur som anhängarna kan motivera andra muslimer att följa efter. Men precis som Per Gudmundsson skriver i sin blogg så är Hizb ut-tahrir en anti-demokratisk rörelse som just kan bedriva sin verksamhet i västvärlden på grund av att de verkar inom ett demokratiskt system. I Sverige är det till exempel inte förbjudet att ha anti-demokratiska uppfattningar så länge som man inte omsätter dessa i praktisk handling - men om man gör det så blir det ett brott mot den svenska lagen. Med sin anti-demokratiska och militanta hållning kan vi med största sannolikhet utgå från att Hizb ut-tahrirs försök att etablera sig i Sverige kommer att generera kritik och opposition. Denna kritik är till stor del legitim och rimlig, men i vilken omfattning den också kommer att ge upphov till en kritik av islam och muslimer i allmänhet är dock oklart och vi har förmodligen all anledning att återkomma till dessa frågor i fler inlägg.

För den som vill få en bild av Hizb ut-tahrir i Danmark kan med fördel läsa Malene Grøndahls, Torben Rugberg Rasmussens och Kirstine Sinclairs intressanta, men också bitvis problematiska bok, Hizb ut-Tahrir i Danmark. Farlig fundamentalisme eller uskyldigt ungdomsoprør (Aarhus Universitetsforlag, 2003). En kortare introduktion till rörelsen finns också på svenska i Nina Björkmans kapitel i boken Islam och politik som redigerats av Susanne Olsson och mig (Studentlitteratur, 2011).

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet