Inte bara fru, dessutom religiös auktoritet: Reflektioner kring det nyligen presenterade fragment där Jesus sägs ha en fru

På olika ställen döljs fortfarande mycket intressanta och outforskade evangelier i mer eller mindre fragmentariskt skick. Då papyrus är känsligt för fukt är det ofta de egyptiska översättningarna som bevarats till vår tid. Det torra klimatet i övre Egypten är oerhört värdefullt härvidlag. Efter att den egyptiska lagstiftningen ändrades i slutet av 70-talet är det mer riskabelt att sälja texter utanför Egypten. Tillgången på nya texter har minskat avsevärt. Vid min vistelse vid Yale i fjol klagade flera av forskarna där över att de nu hade svårt att få loss texter till sitt fantastiska bibliotek. Men ibland dyker texter fortfarande upp. 2006 publicerades Judasevangeliet och i november 2009 fick jag och andra forskare vid en konferens i New Orleans ta del av nya fragment till den texten som en antikhandlare hållit på. Han hade gömt dem i en portfölj som han lagt i ett lönnfack i sin Swimmingpool, men efter en domstolsförlikning delade han med sig. Den 18 september presenterade Karen L. King vid Harvard ett fragment som hon fått ta del av, även om dess ägare fortfarande inte trätt fram och det verkar fortfarande lite oklart i vilken utsträckning forskarvärlden nu kan få studera fragmentet. Där talar Jesus om sin fru vilket lett till stor uppståndelse. Se exempelvis NYT och Harvard.
 

Det är oerhört svårt att säkerställa texten via de bilder på Internet som vi för tillfället får nöja oss med, men jag har ändå dristat mig till att hastigt göra en preliminär översättning av den koptiska texten för Dagens Ekos räkning. Inom parentes har jag försökt kommentera olika översättningsmöjligheter. Så här lyder min översättning: Texten börjar i slutet av en mening med det som jag på grund av syntaxen ser som ett emfatiskt uttryck vilket kan fungera som en retorisk fråga:
 

”… var det inte min mor som gav mig livet?” Lärjungarna sade till Jesus: ”(fyra bokstäver svåra att utläsa) Maria är värdig (fyra bokstäver saknas. Kan göra att påståendet blir en fråga eller ett negativt påstående). Vi har sannolikt ett ifrågasättande av Marias värdighet som Jesus bemöter.)” Jesus sade till dem: ”hon är (Är koonstrueras ur några svårlästa bokstäver men rekonstruktionen är oerhört sannolik.) min fru (Kan översättas kvinna, men har då en mycket snarlik innebörd.). Hon har vad som krävs för att bli min lärjunge. Och låt onda människor vara uppblåsta (En möjlig alternativ konstruktion kan eventuellt vara ”Låt människor göra onda saker), men jag förblir med henne!”

Jag har modifierat en smula jämfört med den version som Ekot fick igår kväll.

Eftersom det här lilla textstycket är helt lösryckt ur sitt sammanhang måste vi för att kunna lägga fram någon rimlig tolkning konstruera en kontext, alternativet är ju att inte säga något alls vilket alla som känner mig inser är mig fjärran! J

Vi har en hel del texter där Maria Magdalena figurerar. Hon omtalas exempelvis i Maria Magdalenas Evangelium, Filips Evangelium, Den Manikeiska Psalmboken och ytterligare ett antal texter. För den som vill läsa mer om detta rekommenderar jag Antti Marjannens bok The Woman Jesus Loved som gavs ut vid Brill. Maria sätts ofta i motsatsställning till lärjungarna. Så verkar vara fallet även i vårt aktuella fragment. Här ifrågasätts om Jesus verkligen kunde tala enskilt med en kvinna och ge henne en särställning. I vår text neutraliseras problemet med Marias och Jesus nära relation genom att man hävdar att de var man och hustru. Här får vi således inblick i en del av en diskussion som vi delvis känt till, men ett nytt argument har kommit fram. Den här delen kan också sättas i samband med de diskussioner som under 200-talet börjar florera där Maria ses som prostituerad. Hennes ärbarhet stärks genom att hon är gift med Jesus. Det som jag dock spontant skulle säga om huvudpoängen i fragmentet är inte att Maria var gift med Jesus. Det är en fråga som är mer aktuell utifrån senare utveckling med celibatet. Maria framställs inte som en bra tjej som är gift med Jesus utan dessutom som en kvinna som är fullt kapabel att vara lärjunge. Termen lärjunge används här snarast som en synonym till apostel. Det är så den inre kretsen kring Jesus oftast benämns i de gnostiska evangelierna. På så vis legitimerar en grupp som sett Maria som representant för den egna gruppens andlighet sin auktoritet. Jag tolkar därför texten snarare som en legitimeringsstrategi än som ett uttalande om Jesus och Marias intimitet. Deras relation förklaras och avdramatiseras och som ärbar kvinna kan hon så träda fram som en lärjunge med stark auktoritet utifrån sin särställning gentemot Jesus. Fragmentet ger oss därför värdefulla inblickar i den diskussion som fördes någon gång under det andra och tredje århundradet. Givetvis en gissning men som jag hoppas en relativt grundad sådan.

    

Teol.dr. Jörgen Magnusson

Lektor i religionsvetenskap, Institutionen för humaniora vid Mittuniversitetet

För mer om detta ämne och andra ämnen om olika tidiga kristendoms- och judendomsriktningar se www.jorgenmagnusson.com