I en rapport från kriminalpolisen, signerad 29 december 1939, framgår att det inkommit uppgifter om ”misstänka utlänningar” som träffas på Kjellsons Café på Birger Jarlsgatan 36 och där ”föra viskande samtal på tyska och ryska”.
Konstapel Brännström rycker ut och gör upprepade besök på Kjellsons. Han kan dock lugnande rapportera att där endast undantagsvis förekommer besök av utlänningar, och att ”dessa icke på något sätt givit anledning till misstanke om spionage el.dyl.” Men biträdet för caféets brödbutik kan redogöra för att de sedan en lång tid tillbaka ofta gästas av innehavaren till Turkiska magasinet och att det ”någon gång hänt att folk har tittat misstänksamt på honom.”
Detta var Haji Post Sahibi Akif Arhan från Kayseri i Turkiet. Han kom till Stockholm för 90 år sedan, i juni 1928, och drev mattaffären Turkiska magasinet på Birger Jarlsgatan 32. Då blev han också vän med Ebrahim Umerkajeff som kommit hit redan 1897 och innehade Ryska pälsvaruaffären på Birger Jarlsgatan 38.
Akif Arhan utanför Turkiska magasinet
De brukade träffas på Kjellsons Café, som alltså låg mittemellan deras butiker. Umerkajeff talade ryska, och Akif Arhan hade bott i Tyskland. Sannolikt bjöd de kunder och gäster till konditoriet, och uppenbarligen gjorde de ett exotiskt och, för vissa, misstänkt intryck i trettiotalets Stockholm.
Några år senare, under andra halvan av 1940-talet, kom ytterligare en grupp muslimer till Sverige. Från Ryssland, Estland och Turkiet. De lärde känna Akif och Ebrahim, och Kjellsons blev deras stamställe. Där grundade de Turk-Islam Föreningen i Sverige för religion och Kultur 1949. Men då hade kanske gästerna vant sig. Dessutom fick de hjälp att grunda föreningen av kriminalkonstapel Bror Hemphälä, som var en nära vän till gruppen.
Ebrahim Umerkajeff var initialt engagerad som revisor, och Akif Arhan lånade ut mattor när föreningen firade de stora muslimska högtiderna. Det var alltså, kanske lite oväntat, på Birger Jarlsgatan islam etablerade sig i Sverige.
