torsdag 28 juni 2012

Helvete a go-go


Ny forskning föreslår att helvetestro är positivt – för brottsstatistiken. Psykologerna Azim Shariff från University of Oregon och Mijke Rhemtulla från University of Kansas har jämfört undersökningar kring människors religiösa föreställningar i 67 länder mellan 1981 och 2007 med samma länders brottsstatistik. Undersökningen visar att brotten är färre i länder där en majoritet av befolkningen lägger mer vikt vid en helvetestro än på föreställningar om en himmel eller ett paradis. Tron på en förlåtande gud eller paradisföreställningar har istället ett negativ effekt på brottsstatistiken. Gudstro kan främja brottslighet, menar analysen.

Azim Shariff har tidigare visat att studenter som tror på en förlåtande Gud har en större benägenhet att fuska på prov och tentor.



Shariff och Rhemtullas studie pekar på en viktig komplexitet. Genom att bryta ner religion i olika beståndsdelar – som helvetes- och paradistro – ser vi hur religion, liksom en och samma religion, kan ta sig mycket olika uttryck hos människor.

Simon Sorgenfrei
Doktorand i religionsvetenskap Göteborgs universitet


6 kommentarer:

  1. Ett samband mellan tillhörighet till en religiös riktning med fokus på helvete och minskad brottslighet och tillhörighet till en riktning med fokus på himmel och förlåtelse och t.ex. mera fuskande osv. påvisas här. Vilken religion man tillhör påverkar alltså människors beteende enligt denna undersökning.
    I den artikel ni länkar till under inlägget outspädd Islam frågar ni ”Vad lär oss Saudiarabien om Rosengård?” och menar att Thunader borde ha tagit ” bussen från Möllevången till Biskopsgården för att sätta sig in i de socio-ekonomiska förutsättningar människor lever under där” istället för att försöka ta reda på hur Islam tolkas i Saudiarabien, ett av två länder som enligt Wikipedia ger ”the ulema (the body of Islamic religious leaders and jurists) a direct role in government” och där man därför kan se ett exempel på hur Islam kan påverka ett samhälle och människorna i det.
    På något sätt får jag inte dessa två inlägg att gå ihop. Antingen är det intressant att se vilka läror folk tror på och se hur detta påverkar beteenden, t.ex. om helvetestro får folk att bli mindre brottsbenägna, eller så är religiösa föreställningar inte intressanta som tänkbara förklaringar till folks beteenden, utan man ska söka förklaringar till folks beteenden i deras socio-ekonomiska förutsättningar, inte i vilken religiös lära de tror på, och att det vore fördomsfullt eller generaliserande att utgå från att en person som säger sig tillhöra en speciell religiös riktning antagligen påverkas av vad denna riktning fokuserar på.

    SvaraRadera
  2. Hej Mia

    Jag har ovan berättat om ett intressant forskningsresultat. Det är inte jag som bedrivit forskningen och jag vet inte vilket material de utgått från, eller vilka metodbeslut och analyser som lett fram till resultatet. Att jämföra statistik på detta sätt är svårt.

    Men, oavsett om de har rätt eller inte så säger ju studien att en individ med starkare tro på en förlåtande Gud än på helvetesstraff har större benägenhet att fuska än en individ med motsatt trosuppfattning. Inom religioner som exempelvis islam eller kristendom tror man ju ofta samtidigt på en förlåtande Gud och helvetesstraff. En kristen kan ha en starkare tro på det ena och en annan på det andra. Vissa kristna fuskar mer än andra. Att veta om någon att denne är kristen säger oss ingenting om huruvida denne individ är benägen att fuska eller inte.

    För att förstå hur en individ eller en grupp människor handlar i den ena eller andra frågan tror jag inte att det räcker att veta vilken religion de bekänner sig till. Det räcker heller inte att bara veta något om deras socioekonomiska status. Alla muslimer handlar ju inte lika, inte heller alla medelinkomsttagare. Människor är ju ganska komplexa varelser och deras val och handlingar kan inte förstås med mindre än att de blir belysta från en mängd håll.

    Allt gott
    Simon

    SvaraRadera
  3. Jag håller helt med dig om att ” Människor är ju ganska komplexa varelser och deras val och handlingar kan inte förstås med mindre än att de blir belysta från en mängd håll”. Men varje debattartikel, undersökning eller bok kan ju oftast inte ta upp alla möjliga håll utan undersöker, belyser eller diskuterar ju oftast en sak i taget så att säga. Den undersökning du refererar till belyser ju t.ex. främst inverkan av fokus på helvetesföreställningar.
    Religiös tillhörighet och den eventuella påverkan denna kan ha på värderingar och beteenden kan ju därför vara lika så intressant och relevant att undersöka eller fokusera på som socioekonomiska förhållanden, och att kritisera böcker och undersökningar som fokuserar på religionens roll för att de inte istället fokuserar på socioekonomiska förhållanden är det jag ställer mig lite undrande inför.

    SvaraRadera
  4. Hej igen

    Vi vill absolut inte kritisera böcker och artiklar som fokuserar religionens roll i samhället. Vi skriver själva sådana. Vad vi ställde oss kritiska till i Holmertz debattartikel var, bland annat, att islam och islamism fick förklara varför somalier tydligen är dåligt integrerade i Hjällbo. Vi tror inte att det är så enkelt, utan att de problem många muslimska somalier har och möter i det svenska samhället beror på en rad faktorer, av vilka religion bara är en.

    Allt gott
    Simon

    SvaraRadera
  5. Behöver du ett brådskande lån för att starta företag, skuldlån? köpa en bil eller ett hus? Om ja, oroa dig inte mer, För vi erbjuder alla typer av lån till en låg och överkomlig ränta på 2,5% utan säkerhet och utan kreditkontroll. Kom tillbaka till oss om du behöver ett lån, vänligen maila mig nu via: kw007042@gmail.com

    SvaraRadera
  6. Hallå,

    Letar du efter ett skuldkonsolideringslån, osäkra lån, företagslån, hypotekslån, billån, studielån, personliga lån, riskkapital mm! Jag är en privat långivare, jag ger lån till företag och privatpersoner med låga räntor och rimliga räntor på 2%. E-post till: christywalton355@gmail.com

    SvaraRadera