Någon gång under nyårsnatten har Mahmoodmoskén i Malmö blivit beskjuten. Att moskéer i Sverige attackeras är inte ovanligt. Enligt en rapport från Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism och Myndigheten för stöd till trossamfund utsattes minst en moské i veckan för någon from av skadegörelse under 2017.
Vilka som ligger bakom denna form av attacker vet vi mycket lite om. Enligt Brottsförebyggande rådets statistik och den Nationella trygghetsundersökningen kan vi se en ökning av antireligiösa hatbrott under de senaste 10 åren, men ytterst få av dessa klaras upp.
Då muslimer utsätts går misstankarna vanligen till personer eller organisationer med högerextrema sympatier. Ett exempel på en attack där förövarna var unga män med högerextrema sympatier var brandattentatet mot moskén i Lextorp i Trollhättan 1993. I de efterföljande förhören uttryckte gärningsmännen sympatier för Vitt Ariskt Motstånd och Sverigedemokraterna.
Innan brandattentatet, berättade en församlingsmedlem för mig förra året, var det härliga tider. Bara lite ”småtrakasserier” då och då. ”Klotter på väggarna, ett grishuvud framför dörren, såna småsaker.”
Innan brandattentatet, berättade en församlingsmedlem för mig förra året, var det härliga tider. Bara lite ”småtrakasserier” då och då. ”Klotter på väggarna, ett grishuvud framför dörren, såna småsaker.”
Få andra organisationer i Sverige behöver lära sig se sådana trakasserier som småsaker.
Men då just Mahmoodmoskén, vilken drivs av Islams Ahmadiyyaförsamling i Malmö, utsatts för ett attentat får man arbeta utifrån bredare gärningsmannaprofiler.
Ahmadiyyasamfundet utgör en muslimsk minoritet som på grund av sin teologiska särart är starkt ifrågasatta av andra muslimer och, inte minst i Pakistan, regelbundet utsätts för diskriminering, förföljelse och massakrer.
Mahmoodmoskén
I intervjuer jag gjort med ahmadiyyamuslimer under arbetet med boken Islam i Sverige – de första 1300 åren ger dock församlingsmedlemmar en generellt ljus bild av sin situation i Sverige. Även om de kan möta både islamofobi som negativa attityder från andra muslimer, kan de här öppet praktisera sin religion. “Vi kan inte kalla vår moské för moské i Pakistan,” berättade en representant, “men här kan vi skriva Mahmoodmoskén på väggen. Stort.”
Sannolikt har skottet under nyårsnatten naggat den tryggheten i kanten.
Vi vet alltså inte vem eller vilka som beskjutit Mahmoodmoskén i Malmö. Men polisen har funnit en kula på platsen, så kanske kan finns en chans att en gärningsperson blir gripen. För ovanlighetens skull.
