Gadget

Det här innehållet är ännu inte tillgängligt på krypterade anslutningar.

onsdag 10 oktober 2012

Nobelpriset i litteratur - en religionsvetenskaplig kommentar


Inför torsdagens utdelning av nobelpriset i litteratur tillhör den japanske författaren Haruki Murakami (f. 1949) en av de förhandstippade favoriterna. Murakamis författarskap har ofta handlat om övernaturliga och surrealistiska teman som har tangerat religionsvetenskapens områden. I trilogin 1Q84 (på svenska 2011) finns till exempel en koppling mellan fiktion, politik och religion. I den icke-fiktiva romanen Underground: The Tokyo Gas Attack and the Japanese Psyche har Murakami också behandlat den japanska religiösa rörelsen Aum Shinrikyos sarinattack på Tokyos tunnelbanna 1985. För detta verk intervjuade Murakami ett antal personer som berördes av gasattacken för att förstå de bakomliggande orsakerna till händelsen och för att fördjupa analysen och nå bortom de japanska mediernas beskrivningar. Han var också mycket kritisk till det japanska samhällets förmåga att lära sig vad som egentligen orsakade attackerna och istället för att gå till djupet i frågan valde många att avfärda Aum Shinrikyo som en fanatisk sekt enligt Murakami.

Kopplingen mellan religion och skönlitteratur är på flera sätt ett intressant forskningsområde. Religion är för det första ett återkommande tema i flera romaner - betänk till exempel Göran Tunströms Ökenbrevet, P.O. Enqvists Lewis resa eller Naguib Mahfouzs Våra drömmars gata. För det andra är det också forskare som vill se läsandet som ett sökande efter mening eller tröst. Är det så att läsandet av skönlitteratur kan ge liknande känslor som en religiös upplevelse? Tröst, meningen med livet och en inblick i hur andra människor kan ha det i livet kan till exempel framträda i litteratur och på detta sätt kan kanske litteratur fyller en liknande funktion som religion kan ha i människors liv. Vi har därför anledning att återkomma till detta tema i ytterligare inlägg och speciellt relevant frågan om Murakami får nobelpriset i litteratur.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar