Inför
torsdagens utdelning av nobelpriset i litteratur tillhör den japanske
författaren Haruki
Murakami (f. 1949) en av de förhandstippade favoriterna. Murakamis
författarskap har ofta handlat om övernaturliga och surrealistiska teman som
har tangerat religionsvetenskapens områden. I trilogin 1Q84 (på svenska 2011)
finns till exempel en koppling mellan fiktion, politik och religion. I den
icke-fiktiva romanen Underground:
The Tokyo Gas Attack and the Japanese Psyche har Murakami också behandlat den japanska religiösa rörelsen
Aum Shinrikyos sarinattack på Tokyos tunnelbanna 1985. För detta verk intervjuade
Murakami ett antal personer som berördes av gasattacken för att förstå de
bakomliggande orsakerna till händelsen och för att fördjupa analysen och nå
bortom de japanska mediernas beskrivningar. Han var också mycket kritisk
till det japanska samhällets förmåga att lära sig vad som egentligen orsakade
attackerna och istället för att gå till djupet i frågan valde många att avfärda
Aum Shinrikyo som en fanatisk sekt enligt Murakami.
Kopplingen
mellan religion och skönlitteratur är på flera sätt ett intressant
forskningsområde. Religion är för det första ett återkommande tema i flera romaner
- betänk till exempel Göran Tunströms Ökenbrevet,
P.O. Enqvists Lewis resa eller Naguib
Mahfouzs Våra drömmars gata. För det
andra är det också forskare som vill se läsandet som ett sökande efter
mening eller tröst. Är det så att läsandet av skönlitteratur kan ge liknande
känslor som en religiös upplevelse? Tröst, meningen med livet och en inblick i
hur andra människor kan ha det i livet kan till exempel framträda i litteratur
och på detta sätt kan kanske litteratur fyller en liknande funktion som religion
kan ha i människors liv. Vi har därför anledning att återkomma till detta
tema i ytterligare inlägg och speciellt relevant frågan om Murakami
får nobelpriset i litteratur.
Göran
Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar