Gadget

Det här innehållet är ännu inte tillgängligt på krypterade anslutningar.

torsdag 18 oktober 2012

Ricky Gervais och den naturliga teologin

Här om dagen la den brittiske komikern (och religionskritikern) Ricky Gervais ut följande tweet på twitter:

Dear Religion,
This week I safely dropped a man from space while you shot a child in the head for wanting to go to school.
Yours, Science

Sedan dess har texten delats på twitter spridits på andra fora på internet. Inlägget syftar givetvis på Felix Baumgartners rekordhöga fallskärmshopp och taliban-attacken på den pakistanska flickan Malala Yousufzai.

Det är svårt att inte imponeras av den retoriska skickligheten och den sarkastiska skärpan i formuleringen. Ricky Gervais har en träffsäkerhet som gör att han väl förtjänar sin plats som en fixstjärna på den samtida humorhimlen. Samtidigt är formuleringen och dess popularitet talande för mycket av den religionsdiskussion som pågår i offentligheten på sistone. Man får förmoda att de som gilla-markerat eller delat tweeten på något vis känner igen sig i och delar den uppfattning som den ger uttryck för: att det pågår en kamp i vårt globala samhälle, en kamp där en förnuftsbaserad och med mänskliga rättigheter och liberala värderingar kompatibel naturvetenskap står mot en människofientlig, förtryckande, irrationell och på felaktiga antaganden grundad religion.

Givetvis finns det många exempel på hur religiöst motiverade tankar och handlingar motverkar mänskliga rättigheter. Mordförsöket på Malala Yousufzai är bara ett av många exempel på detta. Om vi studerar ett bredare empiriskt material visar det sig dock att vare sig kategorin Religion (om vi med detta menar något i stil med aspekter av mänsklig kultur som handlar om värderingar, tro och handlingar kopplade till föreställda övernaturliga makter) eller kategorin naturvetenskap (om vi med detta menar något i stil med empirisk, evidensbaserad och falsifierbar kunskapsproduktion) har en självklar koppling till vare sig brott mot eller kamp för mänskliga rättigheter. Istället har både religion och naturvetenskap används i båda riktningarna.

Från olika religiösa förespråkare presenteras ofta religion (åtminstone den man själv tillhör) som en sorts moralisk garant i samhället. Utan en tro på absoluta värden som ligger bortom det vi människor konstruerar, menar man, finns det inget som garanterar att människovärdet upprätthålls och respekteras. Muslimska reformtänkare och islamister anförde ofta den typen av argument i sin kritik av kolonialismen och europeisk exploatering av muslimska länder under 1900-talet. Sekulär liberalism och demokrati, menade man, garanterar inte ett rättfärdigt agerande eftersom demokratiska och liberala stater begår övergrepp och motverkar demokratisk utveckling i andra länder. Många kristna som levde under kommunistiskt förtryck i den forna Sovjetunionen förde ett liknande resonemang mot den explicit religionskritiska och ateistiska staten. Samma islamister och ryska kristna har sedan, i situationer där de haft makten, bidragit till övergrepp på andra grupper. Islamister i Mellanöstern har många brott mot mänskliga rättigheter på sitt samvete och den ryskortodoxa patriarken deklamerade på 90-talet att Rysslands övergreppsfyllda krig i Tjetjenien var ett rättfärdigt sådant.

Medan religion och vetenskap uppenbarligen utgör varandras motsatser i vissa frågor – så som tillexempel frågan om det är kreationism eller evolutionslära som skall undervisas om i skolan – kan de inte på en generell nivå kopplas till en viss uppsättning värderingar.

Om man nu dessutom tänker sig att naturvetenskap bör vara ickenormativ och empirisk så bör det väl inte heller inte finnas någon koppling mellan etiska hänsyn och naturvetenskapliga slutsatser. Naturvetenskapen bör framföra vad som är sant i enlighet med det den funnit i sina evidensbaserade undersökningar, inte vad som är rätt i moraliskt hänseende. Det är ju på empiriska och inte på moraliska eller ideologiska grunder som den bör dra slutsatser om hur världen fungerar. Kategorierna religion och naturvetenskap är därför svåra att jämföra rakt av. En del av religion går ut på att förklara hur världen är uppbyggd, medan en annan del handlar om hur det är moraliskt rätt att leva. Naturvetenskapen däremot är ickenormativ och motsvarar därför bara den första av dessa delar.

Därför, skulle man kunna hävda, blir det skevt att framställa naturvetenskap som motsatsen till (o)moral-aspekten av religion på det sätt som Gervais gör i sin tweet. Det blir lite som att jämför äpplen och päron. Ett rimligare motsatspar vore till exempel humanistisk etik mot religiös etik, eller vetenskaplig kunskap om naturen och dess mätbara framgångar mot trosbaserade idéer om naturen och deras mätbara framgångar.

Det kan ju förvisso vara så att Ricky Gervais, och andra som delar hans position, tänker sig att det goda är av naturen givet. Alltså att humanistiska värden, jämställdhet och liberalism inte är mänskliga ideologiska konstruktioner, utan att de faktiskt är hållningar som grundar sig på naturvetenskapliga fynd och som därmed är mer kompatibla med naturvetenskap än religiöst motiverade värden. En sådan position verkar förutsätta att det rätta och det sanna är sammankopplade och av varandra beroende storheter. Detta är förvisso inte en okänd tanke i idéhistorien. Tvärt om var den tillexempel grundläggande för den så kallade naturliga teologin som länge var dominerande i det europeiska kristna tänkandet. Idén finns också inom islam. I dessa teologiska traditioner grundade sig idén om samhörigheten mellan det rätta och det sanna på en idealistisk och religiös förståelse av verkligheten som en på alla nivåer koherent skapelse skapad av en moraliskt högtstående gud. Som teori om verkligheten är dock denna position knappast vare sig evidensbaserad eller empirisk och det vore därför intressant om den omhuldades av religionskritiska vetenskapsivrare.

Det vore intressant med en diskussion om de vetenskapsteoretiska bevekelsegrunderna för en ateistisk sammankoppling av det sanna och det rätta. Men en sådan hade förstås inte blivit en lika rolig tweet.

David Thurfjell, religionshistoriker

3 kommentarer:

  1. Intressant!

    Ur ett naturvetenskapligt perspektiv är att hoppa från 39000 m endast ett sätt att testa olika tekniska lösningar, en sorts verifiering av vetenskaplig teorier. Det tillför kunskap, vilket kan sägas vara värdefullt för "vetenskapen". Men detta är en annan form av värde än etiska värden. (Kanske finns det någon pliktetik som värdesätter kunskap i sig? Kanske scientismen, men den har få, om några förespråkare.)

    Att skjuta en flicka för att förhindra att flickor går i skolan har dock ett etiskt värde för dem som gör det. (Utgår jag ifrån.)

    Denna skillnad är ytterligare en aspekt, vilken gör enradaren endast till ett skämt.

    Sedan tycker jag det blir lite fel när du skriver att vetenskap håller sig till det sanna. Det sannolika är ett vetenskapsteoretiskt bättre ordval.

    SvaraRadera
  2. Så klart att Gervais blandar päron och äpplen. Eller? Man kan lika gärna tolka det som "Detta är uppmärksammade effekter av tillämpad religion och tillämpad vetenskap den senaste veckan."

    SvaraRadera
  3. Tack David, mycket bra diskussion!
    Välskrivet och pedagogiskt om spännande ämne. Det finns ju en del implicit vetenskap i moral - hur vi ska bete oss mot varandra, typ Kants kategoriska imperativ. Men i Gervais oneliner var det kanske inte vetenskapen som ställdes mot religionen utan det sekulära samhället (som bygger på vetenskapen)? - hoppet var ju i sig ingen vetenskaplig upptäckt.

    (P.S. tro du fick med ett "inte" för mycket i inledningen 8 stycket "å bör det väl inte heller inte finnas någon").

    SvaraRadera