Gadget

Det här innehållet är ännu inte tillgängligt på krypterade anslutningar.

onsdag 25 juli 2012

Exorcismens återkomst – nygamla former av andeutdrivning


Oavsett att tron på andar, demoner och olika former av onda krafter är ett återkommande fenomen i religionshistorien är detta ett ämne som sällan diskuteras i det offentliga. Kanske anser vi att dessa föreställningar tillhör en svunnen tid eller populärkulturens domäner. Vem kommer inte ihåg de hårresande scenerna ur filmen Exorcisten där en ung Max von Sydow driver ut en demon ur Linda Blair. Filmen är en dramatisering, men de uppmärksammade fallen i mars och april i Borås 2012 vittnar om att tron på andeutdrivning faktiskt förekommer i dagens Sverige. Med hjälp av påtvingad fasta, slag och elkablar genomfördes exorcism på två unga kristna flickor. 

Även om fallen i Borås är isolerade och våldsamma händelser råder det ingen tvekan om att många troende faktiskt anser att onda respektive goda krafter har betydelse för människors väl och ve. Till exempel är föreställningar om andens gåvor (som yttrar sig i form av bland annat tungomålstal och en förmåga att hela sjuka) etablerad bland många pingstvänner och markusevangeliet kapitel 9, vers 14-29 kan vi också läsa om hur Jesus driver ut en demon ur en ung pojke. Men dessa trosföreställningar är dock inte unika för kristendomen och liknande föreställningar återfinns i de flesta religioner. Utan att fördjupa oss i ytterligare exempel är det viktigt att pausa och understryka att det finns olika uppfattningar och synsätt bland troende när det gäller andar. Medan vissa präster till exempel tolkar förekomsten av demoner och onda andar på ett symboliskt sätt är andra övertygade om deras realitet. Metoderna för att skydda sig mot och fördriva destruktiva krafter kan också variera inom samma religiösa tradition. Utdrivning med hjälp av ritualiserad exorcism är en metod, men andra religiösa ledare kan istället rekommendera bön eller samtal med psykologer. Men var går gränsen egentligen för tron på andar? Är en bön om skydd eller snabb återhämtning från sjukdom exempel på tron på goda respektive onda krafters inverkan på världen? Eller skall dessa föreställningar främst reduceras till psykologiska processer och behov hos oss människor? Eller är dessa föreställningar en form av pseudovetenskap som har förenats med något som vi har valt att kalla religion?

Oavsett hur vi besvarar dessa frågor är det intressant att ta del av en intervju med Jörgen Jörgensen från Åbenrå i Danmark som är präst i danska folkekirken som nyligen publicerats i Dagen. Efter att ha varit med i ett teveprogram om andar, poltergeist och satanism har Jörgensen blivit flitigt anlitad för att driva ut andar ur hem som upplevs vara hemsökta. Han beskriver sin praktik för tidningen Dagen på följande sätt:

- När jag är övertygad om att det är något demoniskt på gång håller jag en liten andakt i huset. Normalt läser jag ur psaltaren 91, som berättar om Guds beskydd. Sedan ber jag för människorna i huset och för deras situation, berättar Jörgen Jörgensen.
- Sedan befaller jag dem som inte ska vara i huset att lämna rummet i Jesu namn, till den plats som är förberedd för dem. Till slut gör jag korstecknet och efteråt får de ett kors att hänga på väggen.

I psaltaren 91 kan vi bland annat läsa att ”Han skall befalla sina änglar
att skydda dig var du än går”. Denna bibeltext kan ses som en slags skyddsformel eller bön som kan läsas i svåra situationer. En liknande funktion återfinns till exempel i Koranen, sura 113 som också betonar att de troende skall söka skydd hos gud. Detta är endast två exempel på att människor i alla tider har sökt skydd från det som upplevs som ont och destruktivt. Men hur kommer det sig då att dessa centrala tankar och föreställningar inte tycks vara speciellt välkända eller diskuterade i det offentliga. En möjlig förklaring är att moderniteten har förpassat religion till den privata sfären. Att uttrycka en tro på att det finns onda respektive goda krafter i världen och att människan kan försöka att påverka dessa genom att tillämpa olika former av bön och ritualer rimmar dåligt med en ökad tilltro på naturvetenskapliga förklaringar och det moderna samhällets framväxt. Religion blir på detta sätt reducerad till det privata och om religionen skall ta någon plats i det offentliga blir den hänvisad till frågor som handlar om etik och värdegrund. Två områden som teologer mycket väl kan diskutera utan att refererar till eller vara beroende av en tro på onda och goda krafter i världen. Etik och värdegrundsfrågor handlar ju om människors agerande och därmed blir dessa förenliga med en modern och rationell värld.

Om dessa förklaringar stämmer – vilket vi givetvis kan diskutera – är det intressant att fråga sig varför präster som Jörgensen från Danmark blir efterfrågad. Hans åsikt och metod förknippas ju med något som anses rimma dåligt med det moderna danska samhället. En förklaring är att föreställningar om andar, demoner och paranormala fenomen kanske är mer vanligt förekommande än vad vi vanligtvis tror – något som vissa undersökningar tycks peka på. Både inom nyandliga strömningar och bland många så kallade invandrare är föreställningar om onda och goda krafter i högre grad levande och därför är det inte konstigt att tala om dessa uppfattningar bland släkt och vänner. Denna öppenhet inför andar och demoner skiljer sig med andra ord från det övriga samhället där man antigen inte tror på dessa fenomen eller så talar man inte om dem. Men andra forskare menar istället att vi skall söka förklaringen i det faktum att populärkulturen i allt högre utsträckning har kommit att intressera sig för frågor som rör magi och paranormala fenomen. Arkiv X, Harry Potter och Twilligt är bara några exempel på populärkulturella böcker, filmer och teveserier där vedertagna naturvetenskapliga sanningar utmanas och ifrågasätts till förmån för alternativa förklaringar. Kanske är det så att populärkulturens flört med en viss typ av religiösa föreställningar om onda och goda krafters inverkan på oss människor har skapat utrymme för präster som Jörgensen. Kanske dessa media har gjort det mer accepterat att tala om onda och goda krafters eventuella inverkan på oss människor. Men vad är det som kommer först? Är det teologer som den danske prästen som driver på denna utveckling eller är det kommersiella medias växande intresse för magi, andar och spöken som ligger bakom en ökad efterfrågan på paranormala fenomen?

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar