torsdag 29 november 2012

Järva begravningsplats



Stockholms kommun är en av två kommuner som har ansvar för begravningsväsendet inom kommunens område (den andra är Tranås). För resten av landet är det Svenska kyrkan som har begravningsväsendet på entreprenad. Med en väntad befolkningsökning i kommunen behövs inte bara dagisplatser och skolor, utan också gravar. Och här visar prognoserna på för få platsar.

Alltså förbereder kyrkogårdsförvaltningen en utökning, nu på Järvafältet, i anslutning till bostadsområdena där. En allmän idétävling har avhållits, en vinnare har utsetts och premierats, och projekteringen fortsätter (läs mera). När man talar med insatta personer nämns att sannolikheten att projektet genomförs är ungefär femtio procent. Järvafältet är nämligen ett område som andra vill reservera för rekreativa ändamål. Dessa andra är röststarka och välorganiserade personer med god vana att trycka på rätt knappar för att påverka kommunala beslut (som t ex att börja bygga begravningsplatsen).

De personer som med ett byggande av Järva begravningsplats skulle få möjlighet att begrava sina avlidna kära i närheten av förorten där de bor delar inte den politiska och opinionsmässiga hanteringsvana som rekreationsivrarna besitter. Många är invandrare med knagglig svenska; deras organisationer saknar tydlig ledning, och för många är den tanke främmande att det skulle vara nödvändigt att arbeta aktivt för att påverka lokalpolitiska beslut.

Det tycks alltså vara så att en samhällsfunktion som genom långsiktigt och högkvalitativt analysarbete har visat sig nödvändig, nämligen tillgängliga gravplatser, kan äventyras av mer kortsiktiga hänsyn, och att din finns en social dimension i en sådan avvägning. Förespråkarna för rekreation på Järvafältet är i jämförelse med de tystlåtna anhängarna av den nya begravningsplatsen en elit, med de resurser som oftast kännetecknar eliter.

Det vinnande förslaget, Öarna, kännetecknas av ett flertal avgränsade begravningsplatser, med möjlighet att avdela ett särskilt område till religiösa grupper som så önskar. På så vis skulle Järva begravningsplats kunna bli en plats där den sociala jämlikhet som måhända inte uppnåddes i levande livet kommer till uttryck efter döden. De många begravningsplatserna under samma plattform skulle kunna bli ett vittnesbörd om enhet såväl som skillnad, och ett tecken på Stockholms ambition att välkomna och integrera flyktingar och andra invandrare i stadens liv. För de flesta torde gälla att på den plats där man begraver sina döda, där är man hemma. En möjlighet att uttrycka denna hemkänsla skulle vara välkommen.

Jørgen Straarup
professor i religionsvetenskap
Umeå universitet och Södertörns högskola

21 kommentarer:

  1. Bästa herr professor.

    Var har du hittat källfakta till denna artikel?

    Såvitt jag vet är ingen emot en begravningsplats på Järvafältet. Det finns heller ingen elit med vana att påverka politiska beslut som är emot förslaget Öarna. Förslaget är under programsamråd och inget politiskt beslut är fattat. Eliten är Stockholm Stad som har behandlat svagare enskilda individer på ett väldigt försåtligt sätt hittills i den här processen.

    Järvafältet är stort och kritiken är riktad mot förslaget Öarna som breder ut sig på 50 hektar med 10 hektar effektiv begravningsyta på just den plats som fungerar bäst på Järvafältet och som är ytterst olämplig att anlägga en begravningsplats på. 25 hektar av det 50 hektar stora utredningsområdet är förorenade, instabila tippmassor, Granholmstoppen. Järva Discglf Park har sedan 18 nyttjanderätten på området och har skapat en idrottsanläggning och park-koncept i världsklass.

    Förslaget Öarna är ett destruktivt förslag som tar död på den befintliga verksamheten i området. Det finns plats för både begravningsplats dagens verksamheter som tex förslaget LIV visar.

    Vänligen läs mer på: http://www.discgolfpark.com/JDGP_FTF.htm

    MVH: Mats Löf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att ställa i ordning en begravningsplats med 20 000 gravar är ett stort åtagande, och ett nödvändigt åtagande. Ett av de viktigaste kännetecknen på ett civiliserat samhälle är hur väl det tar hand om sina döda. Den värdighet varmed de döda kropparna läggs till vila är en spegel för hur väl samhället tar hand om sina levande.
      Med förlov sagt är det min uppfattning att byggandet av en sådan nödvändig anläggning bör prioriteras högre än bevarandet av en rekreativ anläggning av det slag som beskrivs. Om en nationell klenod som Råsunda stadion kan läggas ner av hänsyn till andra samhällsprioriteringar, bör något liknande gälla Järva DiscGolf Park, oavsett om den utgör ett ”park-koncept i världsklass”.
      Vad sedan gäller den aktuella markens tekniska lämplighet som begravningsplats finner jag ingen anledning att misstro den utredande myndighetens värdering.

      Med vänliga hälsningar
      Jørgen Straarup

      Radera
    2. Jag är väl insatt i problematiken och förutsättningarna kring den planerade begravningsplatsen. Och åter igen. Det handlar inte om begravningsplatsens vara eller icke vara. Det handlar om var den ska placeras och utformas.

      Det stora problemet med dina uttalanden är att du som maktfaktor på en statlig institution helt okritiskt försvarar en myndighet och utmålar, på falska grunder, enskilda individer, föreningar, näringsidkare, politiska partier och förvaltningar i Staden som en välorganiserad grupp av proffslobbyister som är en fara för demokratin, integration och social rättvisa.

      Dessutom gör du slarviga grundlösa analyser, som du kallar microanalyser, om att den tysta majoriteten, dom som inte yttrat sig i frågan, skulle till 100% ha motsatta synpunkter mot dom som har yttrat sig. Sen försöker du framställa att det är en kamp mellan vältaliga svenskar och invandrare med knagglig svenska och oförmåga att organisera sig.

      Du gör även en analys av att en begravningsplats, som Öarna, med utspridda avgränsade gravkvarter skulle gynna social jämlikhet. Vad är det som säger att en begravningsplats med mer koncentrerade avgränsade gravkvarter inte skulle uppfylla samma syfte?

      Vidare är du slarvig med begreppen Järvafältet, Järva Begravnings plats och det specifika förslaget Öarna. Järvafältet är gissningsvis 40km2 stort varav ca: 5 km2 ligger i Stockholms stad. Det aktuella utredningsområdet för Järva Begravningsplats är på 50 hektar (0,5km2). Förslaget Öarna är ett specifikt förslag som är på ett tidigt stadium i den” demokratiska” planeringsprocessen där frågan stoppa eller fortsätta ska ställas.

      Öarna är ett skissartat förslag som ställer fler frågor än det ger svar. Största hotet mot Öarna är inte en politisk opinion utan förslaget i sej. Det är ett dåligt, svårtillgängligt och med största sannolikhet ogenomförbart förslag . Mest beroende på för höga kostnader.

      Ja, Råsunda håller på att rivas efter invigningen av Friends arena

      Radera

    3. Även om jag tillskrivs några -- bitvis överraskande -- karakteristika är det ingen idé att bemöta den anförda listan över egenskaper eller avsaknad av egenskaper. Min huvudsakliga tanke är att begravningsplatser är viktiga, att det är viktigt att anhöriga har nära till begravningsplatsen, och att vissa andra intressen därför kan behöva stryka på foten.
      Med utgångspunkt i mina tidigare studier över funktionaliteten hos begravningsplatser finner jag "Öarna" vara ett rimligt, och realistiskt, förslag till begravningsplats på Järvafältet.
      Förövrigt tror jag att våra respektive synpunkter tydliggjorts tillräckligt.
      Med vänlig hälsning
      Jørgen Straarup

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Jørgen Straarup, vad vet du om vilka personer som engagerar sig i frågan? Och, på vad grundar du att det skulle vara ”röststarka och välorganiserade personer med god vana att trycka på rätt knappar för att påverka kommunala beslut”?

    Röststark blir man bland annat om man är många till antalet, och det är det vi är.

    Du skriver också… ”Många är invandrare med knagglig svenska; deras organisationer saknar tydlig ledning, och för många är den tanke främmande att det skulle vara nödvändigt att arbeta aktivt för att påverka lokalpolitiska beslut.”

    Problemet i detta är att dessa personer som du tydligen ska föra talan åt inte heller tycks stötta planerna på begravningsplats enligt nuvarande plan. Åsikterna lutar snarare åt det negativa enligt vad jag hört som boende i Husby.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag för endast min egen talan. I min mikroanalys står det klart att andra faktorer än demokratiska principer (som t ex principen en person en röst) riskerar att bli betydelsefulla, och att välorganiserade grupper med god kommunikativ förmåga kan komma att få ett större inflytande över kommunens beslut än vad deras numerär berättigar till. Bitvis hör det till politikens villkor, men till politikens område hör också att de valda i sina beslut ska representera helheten, inte en del av densamma. Om kommunens prognoser visar på en brist på gravar inom de kommande decennierna måste det åtgärdas. Något alternativ till Järvafältet har så vitt jag vet inte utretts.

      Med vänlig hälsning
      Jørgen Straarup

      Radera
    2. Tack för svaret. I inlägget tycks du dock utgå ifrån att du vet att invandrargrupperna i boendeområdena kring Järvafältet är för en begravningsplats på den föreslagna platsen, samt att motståndarna är en grupp som är duktiga på att påverka politiker.

      Jag skulle uppskatta om du kan berätta om hur du kommer fram till den bilden av läget.

      Radera
    3. Hej Jørgen,

      Jag såg ingen respons på min undran här ovan. I ditt inlägg tolkar jag din beskrivning av elitgruppen (med elitresurser) kontra invandrare med knaggig svenska som kärnan. Skulle du kunna berätta mer om hur du kommer fram till att det ser ut på det viset?

      Mvh Jonas

      Radera
  4. Har en till fråga till dig Jørgen Straarup: Vet du hur romer känner inför att begravas på en plats som i stor mån byggts upp av tippmassor och skräp? Det vet jag, för jag har frågat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet lika lite hur romer ”känner inför att begravas” som hur icke-romer känner. Antagligen har ingen av oss angenäma känslor för att begravas överhuvudtaget. Däremot har jag ganska positiva vibrationer vid tanken på att använda Granholmstoppen som begravningsplats, det vill säga en relativt lågintensiv verksamhet. Kan man anlägga trädgårdar och parker på taken i storstäderna möter det knappast några tekniska hinder att förvandla det aktuella området till en värdig begravningsplats.
      Jørgen Straarup

      Radera
    2. Nu var inte min fråga hur människor känner inför att begravas i största allmänhet, som du säkert förstår, utan specifikt om hur människor i området känner för tanken om att själva begravas på en före detta soptipp. Och hur de känner inför att begrava anhöriga i ett sådant område. Vi kan tycka vad vi vill, men då det nu handlar om en multikulturell begravningsplats är det väl relevant att ta reda på hur människor i de omkringliggande områdena verkligen tycker om Granholmstoppens omgivning som en tänkbar begravningsplats. Jag har inte sett någon undersökning på detta trots att jag efterfrågat det många gånger.

      Radera
  5. Vilken intressant diskussion. Uppenbarligen finns det olika åsikter här. Såväl om projektet i sig, som reaktioner på det. Jag har själv ingen kunskap om detta och skulle därför vilja veta mer. Just begravningskultur är en intressant där religionsvetenskaplig fråga. Jag bor själv nära Skogskyrkogården och kan ana trendförskjutningar och interreligiösa influenser som vore intressant att forska mer kring.

    Jörhen, visst har du talat om detta med inblandade arkitekter/projektorer? Hur medvetna/hänsynstagande är de till kritiska röster?

    Mats, du skriver att det inte finns någon kritik, men jag upplever dig ändå som kritisk. Hur ser diskussionen kring detta projekt ut? Vilka är inblandade?

    Och Jonas, har just romer opponerat sig mot dessa planer?

    Tack för ett spännande inlägg och diskussion

    Simon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Simon. Jag nämnde romer eftersom jag har hört tydliga reaktioner från just romer. Men det betyder inte att deras uppfattning är unik.

      Det intressanta här är hur man tycker sig veta vad invandrare tycker utan att prata med dem. Förespråkare för begravningsplats vid Granholmstoppen vill inte sällan ge sken av att motståndarna är någon slags elitgrupp, medan invandrare i området skulle vara för valet av plats. Jag tycker snarare att elitgruppen i det här sammanhanget är de som tar sig dessa friheter att argumentera för vad invandrare tycker utan att ha någon som helst förankring.

      Radera
  6. Simon: Jag skriver att det finns kritik mot förslaget Öarna men inte på en begravningsplats på Järvafältet i allmänhet. Det finns utrymme för en begravningsplats i utredningsområdet och på andra delar av Järvafältet.

    Personligen är jag mycket kritisk mot Öarna och planeringsprocessen. Enklast är om du begrundar PDF:erna på http://www.discgolfpark.com/JDGP_FTF.htm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Tack för detta intressanta material om discgolfparken. Jag hoppas och tror att vi kommer att återkomma till detta.

      Simon

      Radera
  7. Jag förstår inte hur man kan tycka att det är okej förfarande att de levande ska komma efter de döda. Förstör ett levande område med gravsättningar.

    Det är för mig, helt absurt, när det finns andra platser begravningsplatser kan husera på!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I tre steg är min bild följande:
      (1) När man beslutar om en begravningsplats är det ett beslut med mycket lång verkanstid, och därför måste det vara mycket väl genomtänkt. Bland annat den långa verkanstiden står Svenska kyrkan -- som ju är entreprenör för begravningsväsendet utanför Stockholms och Tranås kommuner -- inför problem med kyrkogårdar i avfolkningsbygd: de går inte att ta i bruk för andra ändamål.
      (2) I en tradition med mycket långa rötter är svenska begravningsplatser välskötta "parker". Jämför man med begravningsplatser i andra länder framstår det med all önskvärd tydlighet. Med dessa välskötta begravningsplatser signaleras aktning för de människor vilkas kroppar läggs till vila. Denna aktning är en signal till oss som ännu lever om att också vi kommer att mötas med aktning när det blir dags. Jag skulle för min del inte vilja ha det annorlunda.
      (3) Därför måste begravningsplatser få ta plats. Av hygieniska, kulturella och sociala skäl. Det finns historiska skildringar av horribla hanteringar av de döda kroppar, och något sådant skulle inte kunna tillåtas i dagens Sverige (se t ex Philippe Ariès "The Hour of Our Death" från 1981).
      Avslutningsvis kan man konstatera att många begravningsplatser har kommit att fungera som rekreativa områden. Norra kyrkogården i Stockholm har i viss mån den funktionen.
      Med vänlig hälsning
      Jørgen Straarup

      Radera
  8. Jörgen, du som är professor och allt.

    Är det inte vida känt att kyrkan oavsett religion alltid har roffat åt sig?
    Du målar upp projektställarna som offer och det är en teknik som är lite väl transparant.
    Det finns ingen organiserad elit. Bara en massa engagerade världsmedborgare som prioriterar livet framför allt.

    Jag vill börja med att säga att jag är inte motståndare till en begravningsplats, men ett tips är att kolla fakta om hur saker och ting har gått till, innan du skriver ett sådant inlägg.
    Man har inte fattar ett vettigt beslut i detta projekt, utan allting har gjorts i skymundan.

    Öarna vann för att man ljög om att detta förslag skulle ha ett samspel med rådande verksamheter.
    Att på något sätt säga att detta skulle vara möjligt, är att lura sig själv helt och hållet.

    En gravplats är en gravplats, och där gör man inget annat än begraver människor. Detta är också något som stadsbyggnadsnämnden har spikat.
    Trots detta så har man in i det sista fört omgivningen bakom ljuset genom om att säga, att Öarna ska samspela.

    På en av mig direkt ställd fråga på sista samrådsmötet ifall övrig verksamhet på sikt kommer att försvinna så var svaret oundvikligt ja.

    Jag känner personligen att tävlingen borde ogiltigförklaras och att prispengarna borde återgå till skattebetalarna.
    Samt en ordentlig ursäkt, borde riktas mot Mats och Jonas Löf som i flera år har fått lägga bort mycket värdefull tid för att leva och må bra, för att tvista om så otroligt självklara saker.

    Notera detta.
    Det har finns fortfarande alternativ för att alla parter ska vara sams. Men Öarna är inte ett av dom.
    Och till sist vill jag säga att jag kan inte, för all intelligens i världen, förstå varför man vill ta en sådan otroligt vacker plats för att sen riva ner och bygga upp! Var är den miljövänliga aspekten i detta? Varför påskynda döden så mycket?

    Med vänlig hälsning,

    Jose Carlos Esparza La Torre.
    Discgolfare sen tre år tillbaka och förespråkare av liv före död.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Jose!
      Det är förstås möjligt att säga att man är förespråkare av liv före död. Det låter fint också. Men vad betyder det? Att andra samhällsfunktioner i planeringsskedet alltid har företräde framför begravningsverksamhet? Att vi i förlängningen ska börja om med massgravar, som vi kan placera i gles- och avfolkningsbygd i Norrlands inland?
      Som jag ser saken är begravningsplatser till för de levande lika mycket som för de döda. Om du går in på en ser du nästan alltid besökare som på det ena eller andra sättet minns den eller dem som ligger begravda (se t ex filmen "Den tatuerade änkan" eller boken/filmen "Grabben i graven bredvid"). Och med den inställningen kan jag inte med hänvisning till att jag förespråkar liv framför död diskvalificera ett förslag till begravningsplats därför att somliga vill använda marken till andra -- "levande" -- ändamål.
      En av de kyrkogårdar som jag ofta återvänder till ligger i Leksand, vid Siljans strand. Det är en sagolikt vacker och välskött park. Jag har inga egna anhöriga som ligger där, men när jag går runt och läser på gravstenarna händer det att det finns ett namn som jag känner till. Förövrigt njuter jag av parkens skönhet. Du skriver att Järva begravningsplats planeras ligga på en "otroligt vacker plats". Det tycker jag är väldigt bra. Då blir det lättare för de levande att gå dit och "hälsa på" sina avlidna anhöriga.
      Med vänliga hälsningar
      Jørgen Straarup

      Radera
    2. Hej Jörgen,

      Som jag i min tidigare kommentar nämner så har jag inga motsättningar mot en begravningsplats. Om en sådan behövs så ska en sådan så klart iordningställas.
      Men varför ska en sak behöva utplåna den andra? Det finns ju förslag som kan husera bägge verksamheter.
      Kan du förklara för mig varför man skulle ta bort en fungerande verksamhet och ersätta det med en annan, istället för att ha bägge sida vid sida? Det är väl den mest solidariska lösningen, eller?

      Jag förespråkar så klart att livet på Järva ska vara kvar i den form som den har idag. Givetvis ska man ta hand om sina avlidna, för det vill jag kunna göra med mina.
      Men det finns flera aspekter som du verkar ha förbisett så jag börjar med det allra viktigaste.

      Granholmstoppen har sköts av Mats och Jonas i snart 20 år, och anledningen till att den är så fantastisk, är just att de har jobbat med den så minutiöst. Jag vet inte i vilket typ av samhälle du vill leva i. Men jag vill i alla fall leva i ett samhälle där man tar solidariska och rättvisa beslut som gynnar så många som möjligt. Låt mig understryka en sak.

      Vinnarbidraget Öarna är det absolut mest orättvisa koncept som kan drabba Granholmstoppen! Detta är ett förslag som tar kål på all verksamhet som finns där idag. Kan du tala om var rättvisan med det är, när det finns förslag som kan ombesörja allas behov?

      Begravningsplatsprojektet följer ett linje som kallas för "Ready Made". Det innebär att man planterar sitt koncept över ett område som redan är klar. I detta fall och på detta sätt är det en ren och skär ockupation, som också redan är synad genom sömmarna. Bidraget håller sig inte till tävlingsreglerna och projektställarna har, trots påtalande från stadsbyggnadsnämnden inte ändrat sina handlingar där det ska framstå att begravningsplatsen endast skall vara en begravningsplats. Anledning frågar du? För att hade man gjort det så hade detta förslag sågats jäms fotknölarna av allmänheten. Det kunde man tydligt höra på bägge samrådsmötena
      Hur tycker du att det låter?

      En annan liten detalj är ju det facto att detta projekt, förutom att man spolierar några av de enda fungerande verksamheterna i redan sargade Akalla-området, kommer att kosta skattebetalarna en förmögenhet, då hela Granholmstoppen kommer att rivas för att sedan byggas upp på nytt. För du har väl förstått att det är tippmassor under va? Skulle du begrava en anhörig där själv?

      Jag skriver att det planeras att ligga på en otroligt vacker plats, SKAPAD av bröderna Löf.
      Men låt mig presentera en annan syn.. vore det inte bättre om begravningsplatsen låg bakom? Så att de som ska besöka den först får passera paradiset, och kanske t o m börja aktivera sig?

      Du kanske borde ta dig ut dit och kolla hur verkligheten ser ut där. För många fler än jag kan övertyga dig om att det är ett paradis i sitt befintliga skick.



      Mvh

      Jose



      Radera